Strategin slår fast energi- och klimatåtgärderna till 2030 och framåt
Regeringen godkände den nationella energi- och klimatstrategin fram till 2030 den 24 november 2016. Strategin lämnas i form av en redogörelse till riksdagen, som inleder behandlingen av strategin den 30 november. I strategin fastställs konkreta åtgärder och mål för att Finland ska kunna uppnå de energi- och klimatmål för 2030 som skrivits in i regeringsprogrammet för statsminister Sipiläs regering och som avtalats gemensamt inom EU.
Om strategins riktlinjer följs, kommer andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen att överskrida 50 procent på 2020-talet. Målet på lång sikt är att energisystemet blir kolneutralt och baserar sig i hög grad på förnybara energikällor.
Investeringsstöden för förnybar energi riktas i första hand till kommersialisering av ny teknik och till den s.k. ansvarsfördelningssektorn, särskilt till de anläggningar som framställer avancerade biodrivmedel. Dessutom främjas utnyttjandet av avfall och sidoströmmar från jordbruket, samhällena och industrin vid produktionen av värme och el samt som drivmedel.
Det nuvarande tariffsystemet med inmatningspris för vindkraften slopas. Målet är att projekten i framtiden kan genomföras på marknadens villkor. Som en lösning under övergångsperioden och för att upprätthålla det finländska projektkunnandet bör det införas teknikneutrala anbudsförfaranden, som används som utgångspunkt för betalning av produktionsstöd för el endast till de investeringar i förnybar elproduktion som är mest kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga. Åren 2018−2020 ordnas anbudsförfarande om högst två terawattimmar (TWh). Arbets- och näringsministeriet låter utföra en oberoende och omfattande utredning av vindkraftens hälso- och miljöolägenheter innan lagen om produktionsstöd bereds.
Användningen av importerad olja, dvs. bensin, diesel, brännolja samt flygfotogen och fotogen, för inhemskt bruk halveras under 2020-talet jämfört med den totala mängden energi år 2005. Åtgärderna inom trafiksektorn utgör huvuddelen av åtgärderna för minskning av utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn. De minskar samtidigt direkt användningen av olja för energiändamål. Också de åtgärder som föreslagits i fråga om den individuella uppvärmningen av byggnader samt arbetsmaskinerna syftar till minskad användning av olja.
Åtgärderna för minskning av utsläppen inom trafiksektorn inriktas särskilt på vägtrafiken som har den största potentialen för utsläppsminskningar. Trafiksystemets energieffektivitet höjs t.ex. genom att ny service inom trafiken utvecklas, färd- och transportsätten påverkas och att sådana lösningar som intelligenta transporter erbjuder utnyttjas. Målet är att Finland år 2030 ska ha minst 250 000 eldrivna bilar och minst 50 000 gasdrivna bilar. Enligt strategin ska den fysiska andelen av biodrivmedlens energiinnehåll höjas till 30 procent i allt bränsle som säljs för vägtrafikbruk fram till 2030. Också föryngringen av fordonsparken påskyndas märkbart.
Användningen av stenkol inom energiproduktionen slopas under 2020-talet. Nya kraftverk eller ersättande investeringar bör inte baseras på förbränning av stenkol. Under den pågående regeringsperioden bereds en regeringsproposition med förslag till en lag som innehåller bestämmelser om en övergångsperiod för slopande av stenkolet fram till 2030 med beaktande av de aspekter som har att göra med tryggad energiförsörjning, försörjningsberedskap och exceptionella situationer.
Genom energibeskattningen uppmuntras till användning av i första hand skogsflis och skogsindustrins biprodukter inom kraftvärmeproduktionen och inom den separata produktionen av värme. Systemet med stöd till produktion av el med skogsflis främjar på ett kostnadseffektivt sätt användningen av skogsflis. Systemet bevaras i dess nuvarande form så länge som kommissionens godkännande av det statliga stödet är i kraft. Den eventuella fortsättningen av systemet bedöms år 2018.
Den ökande inhemska produktionen av avancerade biodrivmedel bidrar till ökad användning av skogsindustrins biprodukter och skogsflis. Genom beskattningen säkerställs vidare att torven inte är mer konkurrenskraftig än skogsflisen eller skogsindustrins biprodukter, men att den är mer konkurrenskraftig än stenkolet och andra fossila bränslen. Vid utvecklingen av politikåtgärder beaktas tillgången på skogsbiomassa och dess förädlingsvärde vid olika användningsändamål.
Produktionen och användningen av biogas ökar och växande finländsk affärsverksamhet uppstår kring den. Användningen av gasdrivna bilar och arbetsmaskiner främjas och stödet till biogasanläggningar fortsätter minst på den nuvarande nivån. Klarhet skapas i nationella bestämmelser och tillståndsförfaranden i syfte att främja produktionen och användningen av biogas. När inflytande utövas över beredningen av EU:s lagstiftning och bestämmelser om statligt stöd efter år 2020, drivs dessutom sådana lösningar som stöder biogasen.
Minskningen av koldioxidsänkorna i de finländska skogarna förebyggs genom att skogarnas växt och förmåga att binda koldioxid stärks på lång sikt, frågan om beskogning av trädlösa områden utreds och röjningen av skog minskas i samband med byggandet av samhälls- och trafikinfrastruktur.
EU:s förordningsförslag om markanvändningssektorn och dess beräkningsregler påverkas, så att en ökad, hållbar och mångsidig användning av skogarna är möjlig, beräkningsreglerna återspeglar faktiska sänkor och utsläpp och att också sådana sänkkrediter som uppstår i skogarna ska kunna användas i begränsad omfattning för att målet för minskning av utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn 2021–2030 skulle kunna nås. I samband med reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik utreds vidare möjligheterna att uppmuntra odlarna till att öka kollagren i marken och att bromsa minskningen av dem.
I strategin dras centrala riktlinjer upp för minskning av växthusgasutsläppen inom de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, närmast trafiksektorn. De åtgärder för minskning av utsläppen som EU förutsätter preciseras och kompletteras i den klimatpolitiska planen på medellång sikt våren 2017.
I strategin granskas dessutom möjligheten att övergå till en ekonomi som till hundra procent baserar sig på förnybar energi år 2050. Målet har varit att identifiera möjligheter att använda sådana energikällor som är till hundra procent förnyelsebara samt utmaningar i samband med dem inom olika sektorer och på systemnivå. Utsikterna för utvecklingen av energiteknik och nya energilösningar och de möjligheter till affärsverksamhet som dessa erbjuder har granskats också i en rapport om utvecklingsutsikter för energiteknik och nya energilösningar för 2030–2050, som Tekes utarbetat som underlag till strategin.
Vid beredningen av strategin har omfattande samråd ordnats med intressentgrupper, och också medborgarna har haft möjlighet att påverka innehållet i strategin. Dessutom har talrika bakgrundsutredningar beställts till stöd för strategin.
Strategin och bakgrundsutredningarna till den återfinns på nätet på adressen: www.tem.fi/strategia2016Länk till en annan webbplatsÖppnas i en ny flik
Ytterligare upplysningar:
Markku Rajala, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 050 345 8490
Riku Huttunen, överdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 431 6518
Petteri Kuuva, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 331 5309