Arbetsminister Haatainen: Ramförhandlingar och tilläggsanslag för att stödja behandlingen av ansökningar om arbetslöshetsförmåner och den sektorsövergripande servicen

- Vid ramförhandlingarna och i tilläggsbudgeten har vi kommit överens om åtgärder som ska stärka tjänsterna för de som har en särskilt svag ställning på arbetsmarknaden.Tills vidare fokuserar vi mest på den akuta krisen, men samtidigt måste vi också se framåt på tiden efter coronaepidemin. Att stärka den sektorsövergripande servicen är viktigt för att unga och långtidsarbetslösa ska få de tjänster de behöver också nu när det finns en risk för att arbetslösheten ökar, säger arbetsminister Tuula Haatainen.

- De sektorsövergripande verksamhetsmodeller där man samtidigt erbjuder sysselsättnings-, hälsovårds- och socialvårdstjänster och utbildning enligt individens behov kan stärkas bland annat genom kommunala sysselsättningsförsök, genom att öka mentalvårdstjänsterna för unga och genom att införa språkutbildning i rådgivningstjänsterna. Arbets- och näringsbyråernas resurser ska ökas med 20 miljoner euro för att kunna säkerställa byråernas serviceförmåga, betonar ministern. 

Kommunernas sysselsättningsförsök startar i början av 2021

Beredningen av de kommunala sysselsättningsförsöken pågår, och målet är att starta försöken vid ingången av 2021. De kommuner som deltar i försöket ska från och med den 1 januari 2021 ansvara för tjänsterna för unga, invandrare och långtidsarbetslösa. Genom att förena kommunernas och statens resurser och kunnande kan man tillsammans tillgodose det ökade servicebehovet hos arbetssökande och företag. 

Inför försöken anställer man mera personal till arbets- och näringsbyråerna för det utvecklings- och förvaltningscenter som producerar informationstjänster, som ska sköta kommunikationen, introduktionen för de anställda och it-stödet. För detta ändamål ökas anslagen för utvecklings- och förvaltningscentren med sammanlagt 2,2 miljoner euro under 2021-2022. 

Tilläggsfinansieringen till ungdomsgarantin riktas till Navigatorns verksamhet och till utvecklingen av läroavtalet

Arbets- och näringsbyråernas omkostnader ökas med sammanlagt 5,4 miljoner euro under 2021-2022. Av tillägget anvisas 5 miljoner euro via Navigatorverksamheten till integreringen av tjänsterna för unga och till stärkandet av verksamhetsformernas genomslagskraft. Finansieringen riktas särskilt till det psykosociala stödet, och främst genom att erbjuda unga kort psykoterapi.

Resterande 400 000 euro används för ett pilotförsök men en ny läroavtalsmodell. Under pilotförsöket skapar man en helhetsbetonad modell för att kunna nå unga, erbjuda dem handledning och hänvisa dem till läroavtalsutbildning. De unga som deltar erbjuds ett anställningsförhållande för viss tid i form av läroavtalsutbildning som syftar till en viss examensdel eller större examenshelhet.

- Kort psykoterapi har visat sig ha god förebyggande effekt och därför vill vi utvidga den nuvarande lokala modellen så att den kan användas i tjänster för unga i hela landet. Behovet att utveckla läroavtalet har identifierats för länge sedan och därför är det viktigt att vi nu också får finansiering för det, säger arbetsministern.

Från familjeledigheten till arbetslivet

Personer som har haft en lång familjeledighet ska få stöd med sysselsättningen genom ett särskilt projekt. Genom projektet ska man göra det lättare för personer utanför arbetsmarknaden att få jobb samt utvidga målgruppen till invandrarföräldrarna. De tjänster som erbjuds vid rådgivningarna och familjecentren ska bland annat innefatta karriärvägledning med språk- och tolktjänster samt tjänster för vård av barn.

Finansieringen av försöksåtgärderna utökas med 2 miljoner euro till de offentliga arbetskrafts- och företagstjänsterna 2021 och 2022. För genomförandet ökas närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader med sammanlagt 340 000 euro per år 2021-2022. 

Dessutom ökas NTM-centralernas anslag med 1,2 miljoner euro från och med 2021. Centralerna kan använda anslagstillägget för att upprätthålla de nuvarande resurser som behövs för integrering. 

Mera resurser för bekämpning av grå ekonomi

I enlighet med regeringsprogrammet stärks åtgärderna mot grå ekonomi. För valperioden har man reserverat sammanlagt 20 miljoner euro för programmet, varav sammanlagt knappa 3,4 miljoner euro riktas till aktörerna i arbets- och näringsministeriets koncern. 

Patent- och registerstyrelsens omkostnader ökas med 2,35 miljoner euro 2021-2023 i syfte att öka publiceringen av företagsinformation. För arbets- och näringsministeriets omkostnader anvisas det ett tillägg på sammanlagt 490 000 euro för forskningar och utredningar om grå ekonomi och för stärkande av lagstiftnings- och projektresurserna. Till konkurrens- och konsumentverket riktas dryga 400 000 euro i syfte att säkerställa tillgången till anbudsuppgifter i konkurrensutsättningssystemet.  

Konkurrens- och konsumentverkets kartellövervakning stärks

Konkurrens- och konsumentverkets kartellövervakning stärks från och med 2022. Med syftet att lokalisera karteller, samla in bevisning och förbättra utvärderingen ska man satsa mera på dataanalys under undersökningarnas gång. 

Ytterligare information:

Timo Nevaranta, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 029 504 7232
Mika Niemelä, ekonomidirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 2135