Arbetslivsbarometern 2018: Tron på att finna nytt arbete rekordstark

Löntagarna har ljus syn på arbetsmarknaden: 43 procent tror att de säkert kommer att hitta ett jobb som motsvarar deras yrke och arbetserfarenhet, om de blir arbetslösa.

Den ekonomiska tillväxten och efterfrågan på arbetskraft syns i löntagarnas bedömningar av hur stabil deras egen jobbsituation är och vilka möjligheter de har att hitta nytt arbete. Detta framgår av de preliminära uppgifterna om arbetslivsbarometern 2018. Risken för uppsägningar och permitteringar är för närvarande på mycket låg nivå. Ungefär en tredjedel av respondenterna uppgav att det anställts mer personal på den egna arbetsplatsen under det senaste året.

Enligt siffrorna för 2018 är det rekordmånga som tror att de kan hitta ett nytt arbete som motsvarar deras yrke och arbetserfarenhet, om de blir arbetslösa. 43 procent av respondenterna var säkra på detta, och endast sex löntagare av hundra bedömde att de säkert inte får nytt arbete. Äldre löntagare bedömer sina möjligheter mer kritiskt än unga löntagare, men under det senaste året har tron på att hitta nytt jobb blivit mycket starkare även hos löntagare över 55 år.

– För mig är det en mycket glädjande nyhet att också äldre löntagares tro på att de kan få nytt jobb har blivit mycket starkare, kommenterade arbetsminister Jari Lindström resultaten.

Möjligheterna att utveckla arbetet rekordgoda – stora skillnader beroende på socioekonomisk ställning

Möjligheterna att delta i utvecklingen av verksamheten på den egna arbetsplatsen har konsekvent förbättrats. I siffrorna för 2018 slogs åter nytt rekord: 55 procent hade goda möjligheter att delta och 14 procent svaga möjligheter.

Mellan högre tjänstemän, lägre tjänstemän och arbetare är skillnaderna i möjligheterna till inflytande stora och varaktiga. Av de högre tjänstemännen upplevde hela 64 procent att de har goda påverkningsmöjligheter, medan motsvarande andel bland arbetarna var 43 procent.

Ny teknik och de arbetssätt som den möjliggör är bekanta för de högre tjänstemännen. Nu blir sådan mer allmän även bland lägre tjänstemän.

Distansarbete har ökat klart först under de senaste åren. Även i fråga om detta finns stora skillnader som beror på den socioekonomiska ställningen, och skillnaderna mellan olika sektorer är också stora: distansarbete utförs av i synnerhet högre tjänstemän samt löntagare som arbetar inom staten och inom privata tjänster.

Äntligen vändning till det bättre i fråga om påverkningsmöjligheterna

Möjligheterna att inverka på arbetstakten, arbetsuppgifterna, arbetsfördelningen och platserna där arbetet utförs har alla förbättrats under 2018.  Kompetensutveckling i arbetet är ganska vanligt. Av respondenterna hade 57 procent deltagit i utbildning som arbetsgivaren erbjudit. Största delen (87 procent) av dem hade studerat färdigheter som hade att göra med deras egen bransch eller deras yrke. Cirka hälften hade studerat kommunikations- och samarbetsfärdigheter (56 procent) eller färdigheter som anknöt till arbetshälsa och säkerhet (47 procent). Utöver det hade 59 procent av löntagarna studerat självständigt, 55 procent med hjälp av material på nätet och 26 procent under handledning av någon annan.

– Människor har insett vikten av fortgående lärande, eftersom så mycket som 38 procent av löntagarna uppgav att de har utvecklat sin kompetens så att de i fortsättningen kan arbeta med nya uppgifter, lyfte arbetsminister Lindström fram.

Det finns många sätt att utveckla sin kompetens, men enligt uppgifterna i arbetslivsbarometern är det de som på grund av sin utbildningsbakgrund och sina arbetsuppgifter redan har en hög kunskapsnivå som har bäst tillgång till de olika sätten att lära sig mer.

– Detta är ett välkänt faktum, men man har inte lyckats ändra på det. Att göra lärande möjligt för alla sker inte på något annat sätt än genom att utveckla arbetslivet. Det behövs förändringar inom utbildningssystemen och på arbetsplatserna, men också i attityderna, konstaterar arbetsminister Lindström.

Under de två senaste regeringsperioderna har projektet Arbetsliv 2020 uppmuntrat finländska arbetsplatser att samtidigt utveckla både arbetslivskvaliteten och produktiviteten.

– Utifrån de erfarenheter som fåtts bör man vid utvecklandet i fortsättningen ingripa i ojämlikhet samt kompetensskillnader, som lätt blir större när det sker förändringar i arbetslivet. 

Uppgifterna i arbetslivsbarometern 2018 baserar sig på telefonintervjuer som gjorts under augusti–september. Frågorna besvarades av 1 650 löntagare. Uppgifterna kan på ett tillförlitligt sätt generaliseras till att gälla löntagare i hela landet och inom alla sektorer.

Ytterligare information:

Maija Lyly-Yrjänäinen, specialsakkunnig, tfn 0295 047 109, [email protected]