Arbetslivsbarometern 2019: Löntagarnas förvissning om att det egna arbetet kvarstår stärktes precis före coronaepidemin

Förhandsuppgifterna i arbetslivsbarometern visar att arbetslivet under 2019 i många avseenden utvecklades i en positiv riktning. Coronakrisen syns naturligtvis inte alls i resultaten för 2019.

Den positiva trenden i fjolårets ekonomi syns tydligt i resultaten. Antalet anställda på arbetsplatserna ökade och risken för uppsägning minskade. Även vissheten om att det egna jobbet kvarstår och tron på de egna sysselsättningsmöjligheterna då risk för arbetslöshet föreligger hade stärkts sedan 2018.

Största delen av löntagarna (83 %) ansåg att deras arbetsplats är sådan att man hela tiden kan lära sig nya saker där. Merparten (80 %) upplevde också att man på den egna arbetsplatsen systematiskt försöker påverka utvecklingen av kompetensen och yrkesskickligheten. Även om det inte skett några stora förändringar i resultaten jämfört med 2018, har utvecklingen varit mycket positiv på lång sikt.

Deltagandet i utbildning, antalet utbildningsdagar och utbildningen i arbetet har dock minskat en aning sedan 2018. Det är värt att notera att klart fler löntagare än vid den senaste undersökningen hade utvecklat sina färdigheter och sin kompetens så att de i framtiden kan arbeta med nya uppgifter. 

År 2019 sade hela hälften av löntagarna att de hade utvecklat sina färdigheter och sin kompetens med tanke på framtiden, medan motsvarande andel 2018 var 39 procent.

– Det är mycket bra att utvecklingen av kompetens och färdigheter blev vanligare i alla ålders- och socioekonomiska grupper. Det har ökat beredskapen, vilket förbättrar arbetstagarnas möjligheter att även klara sig i arbetslivet som plötsligt omvälvs av coronaepidemin, säger arbetsminister Tuula Haatainen.

Distansarbete blir vanligare från år till år

Även om det inte har skett några nämnvärda förändringar i frekvensen av flexibla arbetstidssystem sedan 2018, har flexibiliteten i arbetet och distansarbetet blivit vanligare. År 2019 utförde ungefär var fjärde (23 %) regelbundet distansarbete och knappt en sjättedel (14 %) sporadiskt. 

Skillnaderna mellan de socioekonomiska grupperna var stora: distansarbete var klart vanligare för högre tjänstemän än för lägre tjänstemän eller arbetstagare. Inom staten var distansarbete betydligt vanligare än inom andra sektorer.

– De skillnader i distansarbete som den socioekonomiska ställningen medför lyfts starkt fram i resultaten av arbetslivsbarometern 2019. Nu under coronakrisen bör man dessutom komma ihåg att det fortfarande finns många arbeten där distansarbete inte är möjligt. I coronatider måste vi se till att ojämlikheten i arbetslivet inte ökar. Annars är resultaten av arbetslivsbarometern för de kommande åren sorglig läsning, konstaterar arbetsminister Haatainen. 

Vad är en arbetslivsbarometer?

Arbetslivsbarometern är en sampelundersökning som genomförts sedan 1992 för att följa upp hur arbetslivskvaliteten utvecklas ur finländska löntagares perspektiv. Undersökningens uppgifter från 2019 har samlats in genom de telefonintervjuer som genomfördes i samband med Statistikcentralens arbetskraftsundersökning under augusti och september 2019. År 2019 svarade 1 555 löntagare på undersökningen. Undersökningsresultaten kan på ett tillförlitligt sätt generaliseras till att gälla löntagare i hela landet och inom alla sektorer.

Resultaten av arbetslivsbarometern har traditionellt publicerats i två delar: förhandsinformation på våren och en slutrapport på hösten.

Ytterligare upplysningar:

Marianne Keyriläinen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7009 eller fornamn.efternamn(at)tem.fi