Frågor och svar om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen

Sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen är en lagstadgad modell för samverkan som regleras i lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen (1369/2014). Lagen trädde i kraft den 1 januari 2015.

Lagen föreskriver om modellen för samverkan, om uppgifterna för de aktörer som deltar i handlingsmodellen, om de tjänster som erbjuds kunderna samt om kundkriterierna. Ett centralt kundkriterium är behovet av sektorsövergripande samservice, med vilket man i ovan nämnda lag avser samordning av arbets- och näringstjänster, social- och hälsovårdstjänster samt rehabiliteringstjänster för att främja sysselsättningen.  

Utöver de uppgifter som föreskrivs i lagen om sektorsövergripande samservice kan man inom ramen för lagens modell för samverkan även erbjuda kunden andra tjänster, såsom tjänster som kommunerna ordnar frivilligt och som stöder sysselsättningen eller tjänster för kompetensutveckling. 

Kundservicemodellen trädde i kraft den 2 maj 2022. Efter att kundservicemodellen trätt i kraft kommer kunder som börjat söka arbete till den sektorsövergripande samservicen för en kartläggning genom en sysselsättningsplan som utarbetats vid arbets- och näringsbyrån eller kommunen inom kommunförsöket.

Kartläggningen genomförs i enlighet med lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen och innehåller bland annat bedömningar, intervjuer och samtal. Vid sidan av kartläggningen ordnas inte separat inledande service eller kompletterande samtal om jobbsökning. Under kartläggningen utarbetas en sektorsövergripande sysselsättningsplan som ska innehålla en skyldighet att söka 0–4 jobb.

Var tredje månad kontrollerar arbets- och näringsmyndigheten, dvs. arbets- och näringsbyrån eller kommunen inom kommunförsöket med sysselsättning, att skyldigheten att söka arbete uppfyllts. Aktörerna inom den sektorsövergripande samservicen som främjar sysselsättningen reviderar den sektorsövergripande sysselsättningsplanen och bedömer hur planen utfallit åtminstone var sjätte månad.

För personer som blev kunder inom sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen före den 2 maj 2022 åläggs skyldigheten att söka arbete i samband med revideringen av nästa sektorsövergripande sysselsättningsplan.

Det har inte fastställts någon tidsfrist för att revidera gamla planer inom den sektorsövergripande samservicen som främjar sysselsättningen så att planerna stämmer överens med den nya kundservicemodellen. Det är emellertid ändamålsenligt att gamla kunder i den sektorsövergripande samservicen som främjar sysselsättningen hastigt övergår i den nya kundservicemodellen och att det görs en bedömning av deras skyldighet att söka arbete.

Kunderna i modellen med sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen gynnas av att det görs regelbundna och systematiska bedömningar av förutsättningarna för jobbsökning. När arbetssökandens servicebehov bedöms på ett mångsidigt sätt redan i början av jobbsökningen identifieras behovet av annan service än arbets- och näringstjänsternas tjänster så tidigt som möjligt.

Skyldigheten att söka arbete bedöms för alla arbetslösa. Skyldigheten kan uppgå till 0–4 jobb. En ändring av skyldigheten att söka arbete är å sin sida ett tecken på att processen med sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen och det stöd som kunderna får fungerar. Planering av sysselsättningsprocessen i enlighet med kundens servicebehov och stöd för sysselsättning utgör kärnan i processen för sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen.
 

Kommunförsöken med sysselsättning ansvarar för vissa uppgifter som hör till arbets- och näringsbyrån enligt lagen om ett kommunförsök som gäller främjande av sysselsättningen. När den nya kundservicemodellen genomförs ansvarar försökskommunerna för att tillhandahålla arbets- och näringstjänster för sina kundgrupper på försöksområdet och är således arbets- och näringsmyndighet.

Med stöd av lagen om ett kommunförsök som gäller främjande av sysselsättningen sköter kommunen uppgifter som hör till arbets- och näringsbyrån enligt lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen:

• bedömning av behovet av sektorsövergripande samservice
• service under kartläggningsfasen
• bedömning av när den sektorsövergripande samservicen ska upphöra
• utarbetande av en sektorsövergripande sysselsättningsplan (inklusive åläggande av skyldighet att söka arbete)

Försökskommunerna ansvar fram till utgången av 2022 för att ordna arbets- och näringstjänster och social- och hälsovårdstjänster. Vid ingången av 2023 övergår social- och hälsovårdstjänsterna till välfärdsområdena i hela landet (med undantag för Helsingfors stad). I försökskommunerna är det nödvändigt att separera uppgifterna inom arbets- och näringstjänsterna under ett eget namn i fråga om behörighet och ansvar i modellen med sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen.

Ordnas det samtal om jobbsökning eller kompletterande samtal om jobbsökning för kunder som styrs till modellen med sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen?

Lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen innehåller inga bestämmelser om samtal om jobbsökning. I processen med sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen ingår i regel individuellt stöd för jobbsökning och sysselsättning samt intensiv interaktion mellan kunden och olika aktörer.

En person blir kund inom sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen när personen hänvisas till modellen. Då börjar kartläggningen, som tar tre månader. Under kartläggningen ska kundens situation kartläggas med målet att utarbeta en sektorsövergripande sysselsättningsplan. Under kartläggningen är det möjligt att ordna olika samtal med kunden, men dessa samtal ska inte noteras som kompletterande samtal om jobbsökning.

Den aktör som ansvarar för denna fas i processen kan alltid föra samtal med kunden på det sätt som kundens servicebehov förutsätter för att stödja och främja processen. (Till exempel samtal om rehabilitering, arbete med lönestöd eller stöd, rådgivning och servicehandledning för att söka en arbetsprövningsplats.)

I samband med revideringen av skyldigheten att söka arbete är det ändamålsenligt att föra samtal om jobbsökning med kunden och erbjuda kunden stöd i jobbsökningen enligt kundens servicebehov. När arbetslösheten har varat i minst sex månader ska den sektorsövergripande sysselsättningsplanen revideras gemensamt. Då ska man gå igenom hur den sektorsövergripande sysselsättningsplanen har utfallit.

När den sektorsövergripande sysselsättningsplanen utarbetas ska man ålägga den arbetslösa en skyldighet att söka arbete och bedöma skyldigheten i fråga. Åläggandet är en ny uppgift för den myndighet som ansvarar för arbets- och näringstjänsterna. I den sektorsövergripande sysselsättningsplanen ska det åläggas en skyldighet att söka 0–4 jobb.

Skyldigheten att söka arbete åläggs när kartläggningen avslutas, dvs. senast tre månader efter att personen blivit kund i den sektorsövergripande samservicen som främjar sysselsättningen.

Arbets- och näringsmyndigheten reviderar sysselsättningsplanen var tredje månad, även om kunden väntar på till exempel en hälsoundersökning för arbetslösa eller på att få sin arbetsförmåga bedömd på något annat sätt.

Om kunden har ålagts skyldighet att söka arbete, ska kunden också söka arbete enligt denna skyldighet. Om kunden till exempel har hänvisats till en hälsogranskning för arbetslösa men väntetiden är tre månader, deltar kunden under väntetiden i olika åtgärder enligt kundservicemodellen.

Hur uppdateras den sektorsövergripande sysselsättningsplanen som en del av den nya kundservicemodellen?

I processen med sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen ska den myndighet som ansvarar för arbets- och näringstjänsterna, alltså arbets- och näringsbyrån eller kommunen inom kommunförsöket med sysselsättning, med tre månaders mellanrum revidera den sektorsövergripande sysselsättningsplanen i fråga om skyldigheten att söka arbete. Om kundens servicebehov inte förutsätter någon revidering i fråga om annan service, ska arbets- och näringsbyrån eller kommunen inom kommunförsöket ensam revidera planen i fråga om arbets- och näringstjänsterna tre månader efter att planen utarbetats.

I fråga om annan service än arbets- och näringsservicen kan kommunen, om kommunen så önskar, delta i revideringen av den sektorsövergripande sysselsättningsplanen även om den arbetslösas servicebehov inte förutsätter det.

Aktörerna enligt lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen ska revidera den sektorsövergripande sysselsättningsplanen gemensamt åtminstone var sjätte månad. Det innebär att all service som avtalats i planen ska övervakas och att planen ska uppdateras. Då revideras också skyldigheten att söka arbete.

Om det är nödvändigt kan planen alltid ses över även när kunden begär det.

Arbets- och näringsmyndigheten kan ensam revidera och underteckna den sektorsövergripande planen, men endast i fråga om skyldigheten att söka arbete. Till denna del ska planen revideras var tredje månad.

Om arbets- och näringsmyndigheten i samband med revideringen av skyldigheten att söka arbete upptäcker att kundens situation har förändrats och att bedömningen av behovet av sektorsövergripande service behöver revideras, ska det ordnas ett nytt möte och i detta möte ska även andra aktörer inom den sektorsövergripande samservicen som främjar sysselsättningen delta.

En plan som arbets- och näringsbyrån har reviderat och undertecknat ensam är en sektorsövergripande sysselsättningsplan, eftersom terminologin inte har förändrats.

Enligt lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen ska aktörerna gemensamt bedöma när behovet av sektorsövergripande samservice upphör. När behovet av sektorsövergripande samservice upphör tillämpas inte lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen längre på kunden. Om jobbsökningen fortsätter, ska man se till att kundserviceprocessen fortsätter smidigt vid arbets- och näringsbyrån/kommunförsöket. Lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice tillämpas på kundens serviceprocess.

En person som är i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte är arbetslös enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Åläggandet av skyldigheten att söka arbete bedöms för personen på samma sätt som för övriga arbetslösa.

I aktiveringsplanen ska antecknas skyldigheten att söka arbete, som kan vara 0–4 jobb. Skyldigheten att söka arbete åläggs av den som ansvarar för arbets- och näringstjänsterna, dvs. arbets- och näringsbyrån eller kommunen i kommunförsöket med sysselsättning.

Om det avtalats om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte i aktiveringsplanen, ska detta beaktas som en del av bedömningen av kundens situation som helhet när skyldigheten att söka arbete åläggs.

På samma sätt som den sektorsövergripande sysselsättningsplanen ska aktiveringsplanen ses över var tredje månad i fråga om skyldigheten att söka arbete. Den som ansvarar för arbets- och näringstjänsterna reviderar planen i fråga om skyldigheten att söka arbete.

Bestämmelser om skyldigheten att söka arbete i aktiveringsplanen och om revidering av planen finns i 8 och 9 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.

Med rehabilitering avses oavbrutna, täta rehabiliteringsperioder. Till exempel enskilda möten som ordnas varje vecka är inte sådana rehabiliteringsperioder som avses här. Av FPA:s rehabiliteringar är till exempel TEAK och TAITO sådana tjänster som uppfyller definitionen.

Arbets- och näringsmyndigheten kan emellertid även utifrån egen prövning bedöma från fall till fall om någon annan rehabilitering uppfyller villkoren för att rehabiliteringen ska anses vara oavbruten med avvikelse från huvudregeln.

Om rehabiliteringen varar uppskattningsvis över en månad, ordnas enligt huvudregeln inga samtal om jobbsökning eller kompletterande samtal om jobbsökning med arbetssökanden, om detta inte är nödvändigt av någon anledning, till exempel i enlighet med kundens servicebehov.

Hur åläggs skyldigheten att söka arbete i fråga om personer som får sjukdagpenning?

Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa anses en person som får sjukdagpenning vara arbetslös. Med tanke på främjandet av sysselsättningen ska man också beakta att en person som får sjukdagpenning har möjlighet att få rehabilitering och att denna möjlighet bedöms av FPA efter 60 och 150 förmånsdagar.

Det behöver inte åläggas någon skyldighet att söka arbete när den arbetslösa får eller har sökt förmån som utbetalas baserat på arbetsoförmåga och den arbetslösa följer sin sysselsättningsplan, om det i planen avtalats att den arbetslösa ska söka sig till rehabiliterande service.

Hur fastställs skyldigheten att söka arbete och skyldigheten att delta i samtal om jobbsökning för personer som betraktas som lämpliga för Jobbkanalen i den sektorsövergripande samservicen som främjar sysselsättningen?

Om en arbetssökande som bedöms vara lämplig för Jobbkanalen är kund i sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen ska man förfara enligt lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen. Lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen innehåller inga bestämmelser om samtal om jobbsökning. Den aktör som ansvarar för verksamhet enligt modellen med sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen kan emellertid, på det sätt som kundens servicebehov förutsätter, alltid föra samtal med kunden för att stödja och främja processen.

När den sektorsövergripande sysselsättningsplanen utarbetas ska man ålägga den arbetslösa en skyldighet att söka arbete och bedöma skyldigheten i fråga, som kan vara 0–4 jobb. (Se närmare svaren på följande frågor: Ordnas det samtal om jobbsökning eller kompletterande samtal om jobbsökning för kunder som styrs till modellen med sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen? Kommer kunderna inom sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen att omfattas av skyldigheten att söka arbete?)

Om en arbetssökande som är lämplig för Jobbakanalen inte är kund i sektorsövergripande service som främjar sysselsättningen ska man förfara enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Då ska arbetssökandens skyldighet att söka arbete bedömas för varje granskningsperiod när sysselsättningsplanen revideras. En arbetssökande som bedömts vara lämplig för Jobbkanalen deltar i enlighet med kundservicemodellen i samtal om jobbsökning och i kompletterande samtal om jobbsökning medan arbetssökanden väntar på att hitta en lämplig arbetsuppgift vid Jobbkanalen.

Ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster överförs från kommunerna till välfärdsområdena 2023. Den gällande lagen om sektorsövergripande samservice måste ändras så att de kunder som behöver samordnade tjänster får social- och hälsovårdstjänster inom ramen för den sektorsövergripande samservicen även i fortsättningen.  
 

Lagen ändras till den del som det är nödvändigt i och med att ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster överförs till välfärdsområdena. Från och med den 1 januari 2023 ska arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten bedöma de arbetslösas servicebehov, planera de tjänster för arbetslösa som behöver sektorsövergripande samservice som helheter och tillsammans ansvara för att sysselsättningsprocessen framskrider och följs upp. 

Kommunen ansvarar även i fortsättningen för den lokala ledningen och organiseringen av handlingsmodellen. Kommunen kan även i fortsättningen erbjuda arbetslösa service som stöder sysselsättningen. Det är frivilligt för kommunen att ordna den här servicen. 
 

De ändringar som föreslås i lagen om sektorsövergripande samservice handlar om nödvändiga ändringar till följd av omställningen till välfärdsområden, till exempel arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Ändringarna påverkar både försökskommunerna och kommunerna utanför försöket, eftersom ordnandet av social- och hälsovårdstjänster i alla kommuner överförs till välfärdsområdena. 

De olika roller som försökskommunerna har jämfört med andra kommuner när det gäller skötseln av uppgifter enligt lagen om sektorsövergripande samservice grundar sig på lagen om ett kommunförsök som gäller främjande av sysselsättningen (1269/2020, kommunförsökslagen). I enlighet med kommunförsökslagen har en del av de statliga arbets- och näringsbyråernas service för kundgrupper som närmare definieras i lagen och som delvis är svårsysselsatta överförts till kommuner för den tid som försöket pågår.  Försöksområdena valdes under hösten 2019 då alla kommuner hade en möjlighet att lämna in en öppen ansökan om att bli försökskommun. Det är fråga om en försökslag som gäller fram till den 31 december 2024. Försöken gäller i första hand en begränsad grupp och är därför viktiga med tanke på den jämlikhet som tryggas genom grundlagen. Regeringens proposition RP 87/2020 rd redogör närmare för försökens förhållande till grundlagen. 

Även de kommuner som ingår i kommunförsöken från och med den 1 januari 2023 sköter i enlighet med kommunförsökslagen de uppgifter som avses i lagen om sektorsövergripande samservice i stället för arbets- och näringsbyrån. Försökskommunen ansvarar alltså för ordnandet av arbets- och näringstjänster inom den sektorsövergripande samservicen i enlighet med vad som föreskrivs om behörighet i kommunförsökslagen. Välfärdsområdet ansvarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster även i försökskommunerna.

I 7 § i lagen om sektorsövergripande samservice föreskrivs om ordnande av sektorsövergripande samservice och om den nationella styrningen. Enligt paragrafen ska det inom verksamhetsområdet för varje arbets- och näringsbyrå finnas ett behövligt antal ledningsgrupper för sektorsövergripande samservice som behövs för att ordna sektorsövergripande samservice. Till ledningsgrupperna hör åtminstone arbets- och näringsbyrån, kommunen eller kommunerna och FPA. I fortsättningen ska också välfärdsområdet delta i ledningsgruppens arbete. 

Antalet ledningsgrupper avtalas lokalt. I lagen om sektorsövergripande samservice ska föreskrivas att arbets- och näringsbyrån ska förhandla med de välfärdsområden och kommuner som hör till dess område samt med Folkpensionsanstalten innan ledningsgruppen tillsätts. Ledningsgruppen ingår ett samarbetsavtal om ordnande av sektorsövergripande samservice inom sitt verksamhetsområde. Kommunerna som hör till ledningsgruppen utser de personer (direktörer för sektorsövergripande samservice) som leder ordnandet av samservicen inom de ramar som ledningsgruppen fastställt. Arbets- och näringsministeriet tillsätter en styrgrupp som ska styra den sektorsövergripande samservicen i hela landet.  

Sektorsövergripande samservice ska även i fortsättningen organiseras så att den bygger på ledningsgruppsbaserat nätverkssamarbete. Kommunerna i ledningsgruppen för sektorsövergripande samservice utser även i fortsättningen de personer som leder ordnandet av sektorsövergripande samservice inom de ramar som ledningsgruppen fastställt och kommunerna utser även ledningsgruppens ordförande. Kommunernas möjligheter att erbjuda frivilliga sysselsättningsfrämjande tjänster tillsammans med andra aktörer inom sektorövergripande samservice kommer inte att begränsas genom detta förslag.

Närmare bestämmelser om organiseringen av nätverkets verksamhet utfärdas genom förordning av statsrådet. Förordningen (1377/2014) ändras så att den motsvarar ändringen av aktörer.

Riksdagen har den 3 maj 2022 godkänt de lagändringar som ingår i regeringens proposition med förslag till lagstiftning om behandling av kunduppgifter inom arbets- och näringsförvaltningen och om en serviceplattform (RP 225/2021 rd). Med anledning av de ändringar (339/2022) som gjorts i lagen om sektorsövergripande samservice ska det i fortsättningen föreskrivas separat om behandlingen av kunduppgifter inom sektorsövergripande samservice och inte genom lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Dessutom har det i lagen om sektorsövergripande samservice gjorts en teknisk ändring så att det i bestämmelserna om kunduppgifter föreskrivs om uppgifternas innehåll och användningsändamål i stället för om det system de lagras i.

Enligt den gällande lagen om sektorsövergripande samservice kan arbets- och näringsbyrån, kommunen och Folkpensionsanstalten behandla uppgifter om arbetslösa personer för att utföra uppgifter enligt lagen. Behandlingen av kunduppgifter förutsätter personlig användarrättighet. Bestämmelser om beviljande av användarrättigheter finns i 9 a § i lagen.

De förslag som ska träda i kraft vid ingången av 2023 ändrar inte syftet med behandlingen av uppgifter, utan bestämmelserna om behandling av personuppgifter uppdateras så att de motsvarar omställningen till modellen med sektorsövergripande samservice. Bestämmelser om försökskommunernas rätt att behandla personuppgifter ska i fortsättningen finnas i lagen om kommunförsök.

Efter att välfärdsområdena har inlett sin verksamhet ändras tillgången till information med stöd av lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen så att kommunerna inte längre får information om arbetslösa med stöd av samservicelagen. Kommunerna får dock fortfarande information om arbetslösa med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Kommunernas rätt att få information med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa innefattar bland annat uppgifter om personer som har fått arbetsmarknadsstöd i minst 200 dagar på grundval av arbetslöshet och uppgifter om arbetslösa vars arbetslöshetsdagpenningsperiod har upphört. 

Med stöd av lagen om sektorsövergripande samservice får uppgifter lämnas ut för bedömning av behovet av sektorsövergripande samservice för de arbetslösa som har fått arbetsmarknadsstöd i minst 300 dagar på grundval av arbetslöshet. Uppgifterna får lämnas ut till anställda inom socialvården, och denna rätt att få uppgifter överförs till välfärdsområdet i början av 2023.

Ur kundernas perspektiv har de föreslagna ändringarna inga konsekvenser för servicen enligt lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen. Det föreslås inga ändringar i kriterierna för att få service, serviceprocessen eller de tjänster som tillhandahålls. Framöver ordnar välfärdsområdet social- och hälsovårdstjänsterna för kunderna inom den sektorsövergripande samservicen. Välfärdsområdet deltar också i bedömningen av arbetslösas sektorsövergripande servicebehov samt i utarbetandet och uppföljningen av den sektorsövergripande sysselsättningsplanen. Den arbetstagare som ansvarar för socialservicen eller hälso- och sjukvårdstjänsterna kan dock vara samma person som tidigare och klienten märker således inte nödvändigtvis av att verksamheten har överförts till välfärdsområdet. 

Om det har förekommit utmaningar i utbudet av social- och hälsovårdstjänster, kan inledandet av välfärdsområdenas verksamhet och deras deltagande i ledningsgruppen för sektorsövergripande samservice förbättra tillgången till behovsenliga social- och hälsovårdstjänster för kunderna inom den sektorsövergripande samservicen. Om kunderna inom den sektorsövergripande samservicen har erbjudits för kommunen frivilliga tjänster kan kommunen erbjuda dessa även i fortsättningen i samarbete med samserviceaktörerna.

Det föreslås att den nuvarande lagen om sektorsövergripande samservice ändras i fråga om kundkriterier, organisering och bestämmelser om verksamhetsställen samt sektorsövergripande stöd för unga. Syftet är att stifta en ny lag om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen. Regeringens proposition omfattar bestämmelser om en modell för samverkan inom sektorsövergripande stöd (som motsvarar den nuvarande modellen för samverkan) och om samservice för sektorsövergripande stöd för unga (som motsvarar den nuvarande Navigatorverksamheten). 

Med förslagen strävar man efter att arbetssökande ska få stöd i ett tidigare skede än för närvarande och att förebygga att problemen på grund av långvarig arbetslöshet hopar sig, samt att reglera verksamhet för unga, bland annat Navigatorverksamheten. 

Regeringens proposition lämnades till riksdagen den 6 oktober 2022. Avsikten är att lagen ska träda i kraft i början av 2025 samtidigt med reformen av arbetskraftsservicen.

I den föreslagna lagen om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen finns bestämmelser om en modell för samverkan inom sektorsövergripande stöd. Modellen ska samordna de arbetskraftstjänster, social- och hälsovårdstjänster samt rehabiliteringstjänster som arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten (FPA) tillhandahåller. 

Målet med modellen för samverkan är att främja sysselsättningen av arbetslösa på den öppna arbetsmarknaden genom att utifrån deras servicebehov erbjuda dem sysselsättnings-, social- och hälsovårdstjänster och FPA:s tjänster samt andra tjänster som stöder sysselsättningen.

De begränsningar som gäller arbetslöshetens eller arbetsmarknadsstödets längd och ålder enligt den nuvarande lagen om sektorsövergripande samservice slopas. En kund inom modellen för samverkan inom sektorsövergripande stöd är i fortsättningen en arbetslös person som behöver intensivt och långvarigt samordnat stöd från flera myndigheter för att stödja sin kompetens och sysselsättning samt för att stärka sin arbets- och funktionsförmåga. 

Samordning av tjänsterna behövs när svårigheterna att sysselsätta en arbetslös person inte enbart beror på brist på lediga arbetsplatser eller yrkeskompetens, utan även på att personen har sådana begränsningar i sin arbets- eller funktionsförmåga, eller sådana svårigheter med sin livshantering, som påverkar sysselsättningen och som inte enbart kan lösas genom konsultation mellan myndigheter, utan förutsätter sektorsövergripande samarbete. 

Det inte ändamålsenligt att upprätta en kundrelation inom modellen för samverkan inom sektorsövergripande stöd om kundens servicebehov kan tillgodoses genom samarbete mellan två myndigheter eller om stödbehovet till sin natur är kortvarigt eller lätt. Om sådant samarbete föreskrivs i lagarna om de tjänster som respektive myndighet ansvarar för att ordna (till exempel den föreslagna lagen om ordnande av arbetskraftsservice, socialvårdslagen 1301/2014).

Ja. Aktörer i modellen för samverkan inom sektorsövergripande stöd är kommunen eller kommunerna som ansvarar för arbetskraftsservicen, välfärdsområdena som ansvarar för social- och hälsovårdstjänsterna samt Folkpensionsanstalten (FPA) som ansvarar för rehabiliteringstjänsterna. 

Aktörernas uppgift är att tillsammans bedöma servicebehovet hos arbetslösa som behöver sektorsövergripande stöd, att planera tjänster för arbetslösa och ansvara för att sysselsättningsprocessen framskrider och följs upp.

Som geografisk utgångspunkt för modellen för samverkan inom sektorsövergripande stöd föreslås välfärdsområdets verksamhetsområde. Nätverket eller nätverken av sektorsövergripande stöd som främjar sysselsättningen ska inom varje välfärdsområde omfatta kommunen, välfärdsområdet och FPA. Kommunen fungerar som arbetskraftsmyndighet för nätverket antingen ensam eller som en del av det samarbetsområde man kommit överens om (sysselsättningsområde).  
De arbetskraftsmyndigheter som hör till välfärdsområdets geografiska verksamhetsområde ska i samråd med FPA och välfärdsområdet tillsätta ett tillräckligt antal ledningsgrupper för välfärdsområdet. Om en arbetskraftsmyndighets verksamhetsområde sträcker sig över två välfärdsområdens geografiska område, ska aktörerna sinsemellan komma överens om hur man går tillväga. 

Ordförande för ledningsgruppen utses av arbetskraftsmyndigheten och vice ordförande av välfärdsområdet. Den person som samordnar modellen för samverkan (jfr med nuvarande direktör för sektorsövergripande samservice) utses i regel av arbetskraftsmyndigheten, om inte aktörerna kommer överens om något annat. 

Till ledningsgruppens uppgifter hör åtminstone att komma överens om resurser, genomförande, samarbete och utveckling samt att granska servicebehovet i regionens arbetskraftsbas. 
 

Enligt den nuvarande lagen om sektorsövergripande samservice ska varje samservicenätverk ha minst ett gemensamt verksamhetsställe för att kunna tillhandahålla samservice. I den föreslagna lagen om gemensamma verksamhetsställen finns inga förpliktande bestämmelser om modellen för samverkan inom sektorsövergripande stöd. Målet är att stödja ett mångsidigt genomförande som på bästa sätt lämpar sig för lokala förhållanden, vilket utöver ett fysiskt verksamhetsställe till exempel kan vara ett virtuellt verksamhetsställe, ett multiprofessionellt team, en koordinator som ansvarar för multiprofessionaliteten eller någon annan motsvarande praxis.

Vid lagberedningen har utgångspunkten varit att det ska vara möjligt att använda en liknande nätverksmodell som den nuvarande. Gemensamma samservicekontor kan också finnas i fortsättningen om aktörerna så önskar och om man kommer överens om det lokalt i samarbetsavtalen. Den centrala idén med den gällande lagen är att erbjuda en samordnad helhet av tjänster för en särskild kundgrupp. Att samordna tjänsterna så att de motsvarar kundens servicebehov är viktigt också i fortsättningen. 

I den föreslagna lagen föreskrivs det om modellen för samverkan och de aktörer som hör till den samt om de tjänster som ska samordnas. Kommunerna, FPA och välfärdsområdena ska tillsammans förhandla om nätverkets sammansättning och verksamhet.

I den föreslagna lagen finns inga bestämmelser om nätverk för sektorsövergripande samservice som namn eller begrepp. Det kan vara ändamålsenligt att skapa ett gemensamt namn och en förkortning av det för nätverket.

För närvarande regleras Navigatorverksamheten inte i lag. I propositionen till lagen om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen föreslås bestämmelser om samservice inom sektorsövergripande stöd för unga. Målet är att stödja de unga i att vara delaktiga i samhället och att klara sig i vardagliga aktiviteter samt i övergången till utbildning och sysselsättning. Vid behov genomförs stödet genom en sektorsövergripande kundprocess. 

Med samservice för sektorsövergripande stöd med låg tröskel avses verksamhet där myndigheter och andra aktörer erbjuder sektorsövergripande rådgivning, handledning, stöd och coachning med låg tröskel för unga under 30 år i fråga om studiemöjligheter, sysselsättning och livskompetens. 

Lagen reglerar inte Navigatorerna, utan samservicen för sektorsövergripande stöd som främjar sysselsättningen av unga. I beredningen har man utgått från Navigatorverksamheten i sin nuvarande form.

Enligt propositionen ska arbetskraftsmyndigheten inom sitt eget område organisera ett tillräckligt antal serviceställen med låg tröskel för sektorsövergripande stöd som tillgodoser behoven hos under 30-åringar. Serviceställena ska vara Navigatorer eller liknande som de nuvarande Navigatorerna. Sysselsättningsområdena ska analysera om området har ett behov av Navigatorer.  

Samservicen ska organiseras i nära samarbete med lokala aktörer som erbjuder tjänster för unga. Olika kommunala förvaltningar eller välfärdsområden kan ansvara för genomförandet av verksamheten, men ansvaret för att det finns tillräcklig service ligger i sista hand hos området som ansvarar för sysselsättningstjänsterna.  

Inom samservicen ska man i enlighet med grunderna för Navigatorverksamheten ha tillräcklig kompetens inom följande områden: bedömning av servicebehovet, servicehandledning, kompetensutveckling och utbildningsmöjligheter, karriärplanering och jobbsökning, livs- och vardagshantering, fysiskt och psykiskt välbefinnande, stöd för delaktighet, samt utkomst och boende.

För närvarande bereder man inte införande av TYPPI-registret i den sektorsövergripande samservicen för unga. Behandlingen av kunduppgifter inom ett sektorsövergripande stöd utvecklas som en del av TE-digi-reformen och sannolikt överges det separata systemet.