Arbetsgivaren måste betala ersättning till arbetstagaren för alla konkurrensförbudsavtal – lagändringarna träder i kraft i januari 2022

Ogrundade konkurrensförbudsavtal begränsar arbetstagarnas möjligheter att röra sig på arbetsmarknaden, vilket gör arbetsmarknaden mindre smidig. Riksdagen har godkänt de lagändringar som regeringen föreslagit i syfte att minska antalet ogrundade konkurrensförbudsavtal. Arbetsgivaren ska i fortsättningen betala arbetstagaren ersättning också för konkurrensförbudsavtal som är kortare än sex månader.

Det ska finnas ett särskilt vägande skäl som hänför sig till arbetsgivarens verksamhet eller anställningsförhållande för att konkurrensförbudsavtal ska kunna ingås. Konkurrensförbudsavtalet begränsar arbetstagarens rätt att 

• ingå ett arbetsavtal om ett arbete som ska börja sedan anställningsförhållandet upphört med en arbetsgivare som idkar verksamhet som konkurrerar med den förstnämnda arbetsgivaren, eller 
• idka konkurrerande verksamhet för egen räkning.

– Jag är nöjd över att konkurrensförbudsavtalen i fortsättningen kommer att inriktas bättre. Konkurrensförbudsavtal har använts rutinmässigt för nästan alla arbetstagargrupper oberoende av om det är fråga om en nyckelperson för företaget eller inte. Detta strider mot bestämmelserna i arbetsavtalslagen, säger arbetsminister Tuula Haatainen.

– Ändringen främjar också arbetskraftens rörlighet, när onödiga konkurrensförbudsavtal inte begränsar bytet av arbetsplats”, säger arbetsminister Haatainen.

Statsrådet behandlade vid sitt sammanträde den 18 november 2021 riksdagens svar till statsrådet om regeringens proposition som gäller en lag där det föreskrivs om en mer omfattande ersättningsskyldighet, tidpunkten för utbetalning av ersättning och arbetsgivarens rätt att säga upp avtalet. Avsikten är att ändringarna ska träda i kraft från och med den 1 januari 2022.

Efter en övergångsperiod på ett år gäller den nya regleringen med vissa undantag också konkurrensförbudsavtal som har ingåtts innan lagen trädde i kraft. Den nya regleringen kommer inte att tillämpas på ett gammalt konkurrensförbudsavtal om arbetsgivaren redan helt eller delvis har betalat en rimlig ersättning enligt gällande lagstiftning för ett konkurrensförbudsavtal som varar längre än sex månader. Arbetsgivaren kan under övergångsperioden säga upp ett gammalt konkurrensförbudsavtal och således undgå ersättningsskyldighet enligt den nya lagen.

Längden på konkurrensförbudet inverkar på ersättningsbeloppet

Ett konkurrensförbud kan även i fortsättningen meddelas för högst ett år. För det ska betalas en ersättning vars storlek beror på arbetstagarens lön och den avtalade längden på konkurrensförbudet, dvs. bindningstiden.

• Om bindningstiden är högst sex månader ska arbetsgivaren betala ersättning till 40 procent av arbetstagarens lön för motsvarande tid.
• Om bindningstiden är över sex månader, ska arbetsgivaren betala 60 procent av lönen för hela bindningstiden.

Det finns för närvarande inga bestämmelser i lagen om den tidpunkt då ersättningen skall betalas. I fortsättningen ska ersättningen i regel betalas i enlighet med den praxis för utbetalning av lön som tillämpats under bindningstiden och under anställningsförhållandet.

Nytt är också att arbetsgivaren har rätt att säga upp ett konkurrensförbudsavtal under anställningsförhållandet om förhållandena förändras. Då ska en uppsägningstid iakttas som är en tredjedel av den bindningstid som överenskommits i konkurrensförbudsavtalet, dock minst två månader. Arbetsgivaren kan dock inte längre säga upp ett konkurrensförbudsavtal efter det att arbetstagaren har sagt upp sitt anställningsförhållande.

Ytterligare information:
Iiris Niinikoski, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 029 504 7372
Seija Jalkanen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 8952
Johanna Ylitepsa, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn  029 506 4207