Arbetslivsbarometern 2019: Dagens arbetsliv belastar psykiskt allt fler

Digitaliseringen och det allt vanligare informationsarbetet återspeglas i arbetslivet. Enligt arbetslivsbarometern 2019 var brådska en vanlig del av löntagarnas vardag, nästan en tredjedel arbetade dagligen under brådska.

Allt fler löntagare upplevde sitt arbete som psykiskt betungande och nästan hälften upplevde skadlig stress i sitt arbete. Det är positivt att största delen av löntagarna upplevde engagemang i arbetet – entusiasm, handlingskraft och att man gick in i sitt arbete. Resultaten framgår av arbets- och näringsministeriets arbetslivsbarometer som publicerades 10.11.2020.

År 2019 frågades det i arbetslivsbarometern för första gången om symptom på utbrändhet. De vanligaste symptomen på utbrändhet var upplevelsen av andlig trötthet, dvs. kronisk trötthet, som alltid eller ofta upplevdes av 12 procent av löntagarna och ibland av 37 procent. Brist på entusiasm och koncentrationssvårigheter upplevdes alltid eller ofta av cirka var tionde och ibland av något mindre än en tredjedel av löntagarna. Svårigheter att hantera känslor var de mest sällsynta av de upplevda symtomen.

Symtomen på utbrändhet har samband med upplevelsen av brådska, stress och arbetets psykiska belastning. Kvinnor upplevde oftare symtom på utbrändhet än män och tjänstemän oftare än arbetstagare. Symtomen på utbrändhet var mest typiska inom kommunsektorn. 

- Det nuvarande arbetslivet kräver på många sätt mycket mer av arbetstagarna än tidigare. Med tanke på förlängningen av tiden i arbetslivet är det viktigt att människorna orkar i arbetslivet. Genom att utveckla kompetensen och arbetslivet kan man främja arbetsmotivationen och fortsatt karriär, konstaterar arbetsminister Tuula Haatainen.

Även om arbetet tidvis belastar, hade en majoritet av löntagarna upplevt ett positivt engagemang i arbetet. År 2019 upplevde största delen av löntagarna entusiasm (64 %) och handlingskraft (63 %) i sitt arbete. Likaså hade över hälften (56 %) upplevt att de gick in i sitt arbete. Kön, ålder eller socioekonomisk ställning hade förvånansvärt liten inverkan på upplevt engagemang i arbetet. Engagemang i arbetet var vanligast inom kommunsektorn.  

- Engagemang i arbetet som arbetstagarna upplever är ett bra exempel på hur man lyckats utveckla välbefinnandet i arbetet och samtidigt öka arbetets produktivitet. De arbetstagare som upplever engagemang i arbetet mår bättre och är produktivare. Detta å sin sida har en betydande roll för organisationernas framgång, betonar arbetsminister Haatainen. 

Segregation i arbetslivet återspeglas i arbetsförhållandena

Könssegregation i arbetslivet, dvs. fördelningen av arbetsmarknaden mellan kvinnodominerade och mansdominerade branscher, återspeglas också i arbetsförhållandena. Enligt arbetslivsbarometern har kvinnor systematiskt sämre möjligheter att påverka i sitt arbete än män. Kvinnornas arbetstid är mindre flexibel, arbetet inbegriper mer skadlig brådska, arbetets psykiska belastning är större och upplevelsen av fysiskt våld vanligare än för män. Kvinnorna var också mer missnöjda med löneincitamentet än männen. 

Jämställdheten mellan könen ska främjas under alla förhållanden, både under coronakrisen och efter den. Ojämlikheten i arbetsförhållandena löses dock inte på ett ögonblick. Vi behöver omfattande åtgärder. Det viktigaste är familjeledighetsreformen, vars huvudsakliga mål är en jämnare fördelning av vårdansvaret i familjerna, sammanfattar minister Haatainen. 

Coronakrisen syns inte ännu i resultaten av arbetslivsbarometern 2019. Resultaten av barometern ger dock en heltäckande bild av hur löntagarna upplevde arbetslivet precis före coronakrisen. 

- Coronaviruset påskyndar omvälvningarna i arbetslivet. Anställda har övergått till distansarbete och den allmänna osäkerheten har ökat. Dessa förändringar bör undersökas noggrant. I nästa års arbetslivsbarometer syns redan coronakrisen. Resultaten av barometern 2019 utgör ett viktigt granskningsunderlag för resultaten av följande arbetslivsbarometer, konstaterar Haatainen. 

Vad är en arbetslivsbarometer?

Arbetslivsbarometern är en sampelundersökning som genomförts sedan 1992 för att följa upp hur arbetslivskvaliteten utvecklas ur finländska löntagares perspektiv. Undersökningens uppgifter från 2019 har samlats in genom de telefonintervjuer som genomfördes i samband med Statistikcentralens arbetskraftsundersökning i augusti och september 2019. År 2019 svarade 1 555 löntagare på undersökningen. Undersökningsresultaten kan på ett tillförlitligt sätt generaliseras till att gälla löntagare i hela landet och inom alla sektorer.

Ytterligare information:

Marianne Keyriläinen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7009 eller fornamn.efternamn(at)tem.fi