Arbetslivsbarometern 2021 slutrapport: stöd för välbefinnandet vanligt på arbetsplatserna, iakttagelserna av mobbning oförändrade

I mars 2022 publicerades arbetslivsbarometerns preliminära uppgifter om löntagarnas arbetslivs-kvalitet hösten 2021. Den kompletterande slutrapporten innehåller information om bl.a. bedömning av arbetsprestation och lönsam lönesättning, mobbning, trakasserier och diskriminering på arbets-platser, stödjande av välbefinnandet i arbetet samt facklig organisering.

Enligt resultaten från hösten 2021 är arbetsplatserna viktiga i stödet för arbetstagarnas välbefin-nande. Under årens lopp har arbetstagarnas upplevelse av arbetsklimatet blivit positivare. Majoriteten av löntagarna upplever att andan är förtroendefull och att konflikter kan hanteras och lösas. Arbetslivsbarometern mäter också mobbning, trakasserier och diskriminering på arbetsplatserna. Dessa fenomen förekommer fortfarande, men mobbningen som konstaterats är lyckligtvis i huvudsak slumpmässig och inte kontinuerlig.

”På framgångsrika arbetsplatser tar man hand om arbetslivskvaliteten, eftersom arbetstagarnas välbefinnande inverkar på produktiviteten. Arbetstagarnas deltagande, engagemang, lärande och innovation blir sämre om arbetsförhållandena inte är i skick. Regeringens program ARBETE2030 hjälper arbetsgemenskaper och branscher att stärka förtroendet och dialogen, det kontinuerliga lärandet och digitaliseringen. Arbetshälsan och produktiviteten utvecklas redan nu konkret i samarbete med över 1000 arbetsplatser”, säger arbetsminister Tuula Haatainen. 

Arbetsprestationer utvärderas särskilt på arbetsplatser inom den offentliga sektorn 

Bedömningar av arbetsprestationer har blivit vanligare under de senaste 15 åren. Av respon¬denterna uppgav 67 procent att arbetsprestationen och kompetensen utvärderas systematiskt. Bedömningarna är vanligast bland högre tjänstemän samt bland statsanställda och kommunalt anställda. 46 procent av respondenterna upplevde att diskussionerna var nyttiga, medan 46 procent upplevde att de inte var nyttiga men inte heller onödiga. 

År 2021 upplevde 54 procent av löntagarna att avlöningen var mycket eller ganska sporrande. Män, högre tjänstemän och industriarbetare upplevde att deras löner var mest sporrande. 

Iakttagelserna om mobbning på arbetsplatsen är oförändrade

År 2021 hade 14 procent av löntagarna lagt märke till diskriminering på arbetsplatsen. Sju procent hade själv blivit utsatta för diskriminering. 29 procent hade ibland lagt märke till mobbning från arbetskamraters sida och 31 procent från kunders sida. Det förekommer mer sällan mobbning från chefernas sida. 18 procent hade konstaterat mobbning någon gång. Över huvud taget är största delen av mobbningen som iakttagits slumpmässig. Observationer av fortlöpande mobbning är sällsynta. 

”Ingen form av diskriminering, mobbning eller trakasserier får tolereras på arbetsplatserna. Mobbning på arbetsplatsen är ett problem för hela arbetsgemenskapen och det måste tas på allvar", betonar arbetsminister Haatainen.

I Arbetslivsbarometern för 2021 undersöktes det för första gången om respondenterna har upplevt sexuella trakasserier på sin arbetsplats till exempel från arbetskamraternas, chefens eller kundernas sida. Under det föregående året hade under två procent av löntagarna upplevt sexuella trakasserier en gång och två procent flera gånger. Kvinnor upplever sexuella trakasserier betydligt oftare än män.

Merparten av arbetsplatserna stöder arbetstagarnas välbefinnande

Löntagarnas uppfattning om arbetsklimatet har på lång sikt utvecklats i en positivare riktning. År 2021 instämde hela 86 procent med att information förmedlas öppet på arbetsplatsen. Av löntagarna upplevde 85 procent att arbetstagarna behandlas lika på arbetsplatsen. 

”Det är fint att arbetstagarnas upplevelse av arbetsklimatet har blivit bättre och ligger på en hög nivå. Informationen förmedlas väl särskilt på små arbetsplatser. Öppen informationsförmedling och likabehandling av arbetstagare är en viktig del av välbefinnandet i arbetet”, säger arbetsminister Haatainen. 

Arbetslivsbarometern för 2021 undersökte också för första gången löntagarnas syn på en förtroendefull anda på arbetsplatsen samt förmågan att hantera och lösa konflikter på arbets¬platsen. Majoriteten av löntagarna upplevde att andan är förtroendefull: 42 procent var helt av samma åsikt och 41 procent delvis av samma åsikt. Likadana resultat uppnåddes också i fråga om hantering och lösning av konflikter på arbetsplatserna. 

Endast åtta procent av respondenterna upplevde att man på arbetsplatsen inte alls påverkar arbetstagarnas kondition, hälsa och levnadsvanor. Endast en procent sade att säkerheten i arbetsmiljön inte alls beaktas. På lång sikt har man gjort goda framsteg i frågan. 

År 2021 var 67 procent av löntagarna fackligt organiserade. Men det har blivit vanligare att söka ekonomisk trygghet med tanke på arbetslöshet genom medlemskap endast i en arbetslös¬hetskassa. En femtedel av löntagarna hörde endast till en arbetslöshetskassa.

Vad är en arbetslivsbarometer?

Arbetslivsbarometern är en sampelundersökning som genomförts sedan 1992 för att följa upp hur arbetslivskvaliteten utvecklas ur löntagares perspektiv. Undersökningens uppgifter från 2021 har samlats in genom telefonintervjuer och intervjuer på webben som genomfördes i augusti–oktober 2021 i samband med Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. År 2021 svarade 1 899 löntagare på undersökningen. Undersökningsresultaten kan på ett tillförlitligt sätt generaliseras till att gälla löntagare i hela landet och inom alla sektorer. Uppgifterna för 2021 är emellertid inte helt jämförbara med tidigare barometrar från tidigare år på grund av ändringar i forskningsmetoderna.

Mer information:

Iiris Niinikoski, arbetsministerns specialmedarbetare, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047232
Maija Lyly-Yrjänäinen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047297