Rymdlagens byggstenar

Finland bereder för närvarande en egen lag om rymdverksamhet. Det finns inte tidigare lagstiftning om detta. Vi startar dock inte från noll, eftersom andra befunnit sig i samma situation före oss och det förs en livlig internationell diskussion kring nationell lagstiftning.

I många internationella sammanhang har det övervägts vad som behöver regleras nationellt. Den juridiska underkommittén för FN:s COPUOS-kommitté har dryftat frågan i sin arbetsgrupp. Detta resulterade i att FN gav en rekommendation om innehållet i nationell lagstiftning. Dessutom har International Law Association (ILA) utarbetat en modellag till hjälp för lagstiftarna (modellagen Sofia).

I den nämnda rekommendationen och i modellagen identifieras viktiga element, så kallade byggstenar (building blocks), i en rymdlag.  Dessa baserar sig på FN:s rymdöverenskommelser. Byggstenar i en rymdlag är lagens tillämpningsområde, tillståndsplikt för och övervakning av verksamheten, registrering av rymdförmål, skadeståndsansvar samt tillståndsplikt för överföring av verksamheten på någon annan samt miljöfrågor, inbegripet rymdskrot. Också den finländska lagen om rymdverksamhet bygger på dessa element.

Genom tillståndsförfarande säkerställs att verksamheten är säker

Enligt FN:s rymdfördrag har staten ansvar för den nationella rymdverksamheten. Således tillämpas lagen på rymdverksamhet som bedrivs på eller från Finlands territorium och på rymdverksamhet som en finsk medborgare eller juridisk person bedriver annanstans. Rymdverksamhet är utsändande av satelliter och andra rymdföremål i rymden, manövrering och övervakning av dem i rymden samt återbördande av dem till jorden.

Enligt rymdfördraget får privata aktörer bedriva rymdverksamhet endast med statens tillstånd och under dess övervakning. I Finland ska verksamhetsutövaren på förhand ansöka om tillstånd hos arbets- och näringsministeriet. Vid tillståndsprövningen säkerställs i synnerhet att verksamheten är säker och förenlig med internationella förpliktelser som är bindande för Finland. På motsvarande sätt förutsätts tillstånd för överföring av verksamheten på någon annan.

Registret och övervakningen bidrar till erhållande av information

FN:s registreringskonvention förpliktar alla stater att inrätta ett nationellt register över rymdföremål. I Finland införs i registret, som förs av arbets- och näringsministeriet, vissa basuppgifter om rymdföremål som sänts ut i rymden. Registret ska vara offentligt och via det ska uppgifter om finländska rymdföremål vara lättillgängliga för alla.

Enligt rymdfördraget har Finland skyldighet att övervaka rymdverksamhet som bedrivs av privata aktörer. Verksamhetsutövaren ska årligen rapportera om sin verksamhet till ministeriet och anmäla eventuella ändringar. Övervakningen ska effektiviseras genom att det föreskrivs bötesstraff för vissa förseelser eller försummelser.

Ansvar för skador och ansvar för miljön

Enligt FN:s ansvarskonvention är staten skadeståndsansvarig för skador som rymdverksamhet orsakat. Om staten blir tvungen att betala ersättning till tredje parter, kan staten enligt lagen ta ut de betalda ersättningarna av verksamhetsutövaren.

Verksamhetsutövaren ska i sin tillståndsansökan bedöma riskerna för skada på jordytan, i luften och i rymden. Beroende på risknivån kan verksamhetsutövaren ha skyldighet att teckna en ansvarsförsäkring i händelse av skador.

Rymdverksamhet får inte orsaka skadliga effekter på miljön på jordytan, i luften eller i rymden. Verksamhetsutövaren ska också se till att verksamheten inte ger upphov till rymdskrot.

Målet är flexibilitet och nya möjligheter till affärsverksamhet

Ett syfte med lagen är att skapa klara ramar och en smidig tillståndsprocess för rymdverksamhet som bedrivs i Finland samt enhetliga skyldigheter för verksamhetsutövarna. Den administrativa bördan bör dock förbli så liten som möjligt. 

Utgångspunkten är en positiv inställning till rymdverksamhet. Det är inte skäl att uppställa begränsningar för verksamheten, om verksamheten är säker och övriga förutsättningar för att bevilja tillstånd finns.

Maija Lönnqvist, jurist