Budgeten för 2024 i riksdagen: kraftiga tillväxtsatsningar inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
Regeringen överlämnade en proposition om statsbudgeten för 2024 till riksdagen den 9 oktober 2023. Riksdagen för den 11 oktober 2023 en remissdebatt om de anslag som föreslås för arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde.
Regeringen föreslår ett anslag på sammanlagt 4,2 miljarder euro för arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Det är 306 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2023.
Sysselsättning och företagsamhet
För anslagen för sysselsättning och företagsamhet föreslås 994 miljoner euro för 2024, vilket är 9 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2023.
För offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreslås ett anslag på 184 miljoner euro, vilket är 37 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2023. Minskningen jämfört med året innan beror på att sysselsättningsanslagen har sänkts och servicen för utveckling av företagsverksamhet lagts ned.
”Målet är att bättre rikta resurserna till tjänster för de arbetslösa som har en längre väg till arbetsmarknaden. Hösten 2024 kommer arbetslöshetskassorna att delta i arbetsförmedlingen, och samtidigt reformeras serviceprocessen för arbetssökande”, säger arbetsminister Arto Satonen.
Ansvaret för att ordna arbets- och näringstjänsterna överförs från staten till kommunerna den 1 januari 2025. Kommunerna ersätts för de ändringskostnader som överföringen medför. För att täcka dessa föreslås ett tillägg på 34 miljoner euro.
Arbets- och näringsministeriet fortsätter att vidta åtgärder för att förlänga tiden i arbetslivet. Det föreslås ett anslag på sammanlagt 61,7 miljoner euro för utbildning inom omställningsskyddet, sysselsättningsstöd för personer som fyllt 55 år och stöd som beviljas för kommunernas sysselsättning av personer i samhällsgaranterat arbete.
Såsom det skrivits in i regeringsprogrammet halveras statsunderstödet till Jobbkanalen Ab till 5 miljoner euro, och kapitalinvesteringen i Jobbkanalen Ab fortsätter inte efter detta år. I enlighet med regeringsprogrammet läggs också finansieringen av TalentHub-verksamheten ned, vilket innebär en minskning på en miljon euro jämfört med budgeten för 2023.
Forsknings-, utvecklings- och innovationspolitiken
Regeringen har som mål att höja forsknings- och utvecklingsutgifternas andel från nuvarande knappa tre procent till fyra procent av Finlands BNP före 2030. I enlighet med detta mål och den gällande FoU-finansieringslagen ökar statens FoU-finansiering till 1,2 procent av bruttonationalprodukten till 2030 förutsatt att den privata sektorns insatser täcker två tredjedelar av FoU-utgifterna.
Det föreslås att fullmakten för stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet höjs till 529 miljoner euro. I beloppet ingår en ökning av fullmakten för FoU-finansiering med 92 miljoner euro 2024. Fullmakten riktas framför allt till sådana företag som förbinder sig att öka sina investeringar i mer ambitiös FoU-verksamhet med högre risk som stöder en ren och digital omställning och lösningar på andra samhälleliga utmaningar.
Dessutom riktas fullmakten till tillämpad forskning till forskningsorganisationer som i samarbete med företag utvecklar disruptiva teknologier. För den nationella motfinansieringen av EU-projekt vid högskolor och statliga forskningsinstitut föreslås ett anslag på 35 miljoner euro. Genom finansieringen uppmuntras högskolorna och forskningsorganisationerna till att mer aktivt delta i projekt inom EU.
”De historiskt stora offentliga satsningarna på FoUI-verksamheten skapar förutsättningar för ny tillväxt och finländarnas välfärd. Finland klarar sig i den internationella konkurrensen när vi gör saker bättre än våra konkurrenter. Förutsättningar för detta skapas genom våra starka satsningar på forskning och utveckling”, konstaterar näringsminister Wille Rydman.
För specialfinansieringen till företag föreslås anslag till ett belopp av 211 miljoner euro, vilket är 8 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2023.
Förnyelse och låga koldioxidutsläpp
För förnyelse och låga koldioxidutsläpp föreslås anslag på 1,6 miljarder euro, vilket innebär ett tillägg på 182 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2023. Ökningen av anslagsnivån påverkas särskilt av att kalkylen över produktionsstödet för förnybar energi har ändrats.
I fullmakten för energistöd görs ett tillägg på 54,5 miljoner euro för investeringar i ren omställning som en del av avsnittet om REPowerEU i Finlands plan för återhämtning och resiliens. Samtidigt minskas den nationella fullmakten under momentet med 14,1 miljoner euro i enlighet med regeringsprogrammet.
För främjande av den offentliga infrastrukturen för laddning och tankning av el och gas för transport föreslås en fullmakt på 10 miljoner euro för att främja omställningen till ren energi från fossila bränslen inom transportsektorn.
Integration och internationell kompetens
Det föreslås för integration och internationell kompetens ett anslag på 389 miljoner euro, vilket är 95 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2023.
För statens ersättningar för främjande av integration föreslås 384 miljoner euro, vilket är 97 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2023. Anslagsbehovet ökar med 110 miljoner euro vilket beror på att personer som får tillfälligt skydd har beviljats hemkommun. Minskningen av flyktingkvoten till 500 personer i enlighet med regeringsprogrammet minskar anslagsbehovet med 2 miljoner euro.
Mer information:
Jukka Sarhimaa, arbetsminister Arto Satonens specialmedarbetare, tfn 029 504 7330
Lassi Noponen, näringsminister Wille Rydmans specialmedarbetare, tfn 050 407 6033
Lyydia Ylönen, miljö- och klimatminister Kai Mykkänens specialmedarbetare med ansvar för energifrågor, tfn 050 476 1341
Maria Paaso, inrikesminister Mari Rantanens specialmedarbetare med ansvar för integrationsfrågor, tfn 029 516 0046
Jukka Nummikoski, ekonomidirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7333