Finlands riktning: förslag om hur produktiviteten och tillgången på arbetskraft kan förbättras under nästa regeringsperiod har publicerats

I projektet Suomen suunta (Finlands riktning) har arbetsmarknadens parter tillsammans med sakkunniga dryftat metoder för att påskynda Finlands ekonomiska tillväxt under den kommande valperioden. Målet var att hitta en ny, mer hållbar riktning för Finland och samtidigt stärka dialogen mellan arbetsmarknadens parter. Slutrapporten från projektet, som hade initierats av arbetsminister Tuula Haatainen, presenterades den 27 mars 2023 i Ständerhuset.

Arbetsminister Tuula Haatainen hade bjudit in ledarna för arbetsmarknadens centralorganisationer till projektet Finlands riktning för att dryfta lösningar för att stärka produktiviteten och tillgången på arbetskraft under den kommande regeringsperioden. Projektet har letts av en samordningsgrupp med ekonomen Sixten Korkman i spetsen, och dess beredningsgrupper har arbetat under ledning av Elina Pylkkänen, understatssekreterare vid arbets- och näringsministeriet och Martti Hetemäki, arbetslivsprofessor vid HGSE. 

Projektet Finlands riktning fokuserar på ekonomiska utmaningar: Finlands produktivitetsutveckling har stagnerat, och trots att sysselsättningsgraden har ökat har vi en omfattande arbetslöshet på 360 000 personer. Den gemensamma nämnaren för både produktivitetstillväxt och hög sysselsättningsnivå är kompetens och utbildning. Kunnig och välmående arbetskraft gör det möjligt att öka produktiviteten såväl i företagen som inom den offentliga sektorn.

Vårt utbildningssystem bör reagera flexibelt på arbetskraftsbehovet i fråga om såväl utbildningsområden, nybörjarplatser och regionala behov. Dessutom behöver vi betydligt mer arbetskraftsinvandring för att korrigera befolkningens åldersstruktur och möta bristen på arbetskraft. 

Ökad produktivitet och arbetsinsats tryggar framtidens välfärd

I slutrapporten från projektet Finlands riktning lägger samordningsgruppen fram sina förslag på hur produktiviteten och tillgången på arbetskraft kan förbättras. Sina policyrekommendationer för att påskynda Finlands ekonomiska tillväxt delar samordningsgruppen in i följande åtta teman:

• innovationspolitik
• utbildning och kompetens
• digitalisering
• invandring och integration
• förändring av näringsstrukturen
• produktivitet i den offentliga sektorn
• arbetshälsa och arbetsförmåga
• stödjande av sysselsättningen bland partiellt arbetsföra, unga och personer över 55 år.

 Samordningsgruppen menar bland annat att nästa regering bör ställa upp ett mål för utbildningsnivån, så att kompetens- och utbildningsnivån hos befolkningen i arbetsför ålder höjs med hänsyn till arbetsmarknadens behov. Andelen personer i åldern 25–34 år som har avlagt en högskoleexamen bör till 2040 stiga till närheten av OECD-ländernas nuvarande högsta nivå. 

Behovet av arbetskraft kommer att öka i framtiden. Enligt samordningsgruppen bör arbetskraftsinvandringen öka och identifieringen och erkännandet av kompetens som förvärvats utomlands samt möjligheterna att skaffa behörighet utvecklas. Genom att etablera utbildningsvägar och digitalisera Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens legitimeringsförfarande går det att ordna behörighet för arbete inom social- och hälsovården snabbt och till skäliga kostnader.

Den största potentialen för att höja sysselsättningsgraden och förbättra tillgången på arbetskraft finns i grupper där sysselsättningen är lägre, såsom bland partiellt arbetsföra, unga och personer över 55 år. För att det ska lyckas föreslår samordningsgruppen flera åtgärder, såsom att göra det mer lönsamt för partiellt arbetsföra att arbeta genom sammanjämkning av förvärvsinkomster och förmåner.

Finlands riktning

Ett välmående samhälle som utvecklas har varit det gemensamma mål som fungerat som utgångspunkten för förslagen. Arbetsmarknadsaktörernas gemensamma synpunkter på hur produktiviteten kan stärkas och arbetsinsatsen ökas ger också den kommande regeringen en god grund för att driva åtgärderna. Samtidigt har arbetet stärkt dialogen mellan arbetsmarknadens parter.

”En fungerande dialog är en förutsättning för förtroende. En gemensam syn gör det lättare att omsätta de identifierade politiska prioriteringarna i praktiken. Det stämmer särskilt väl när det gäller att öka produktiviteten och arbetsinsatsen. Jag skulle önska att arbetsmarknadsorganisationerna strävar efter samsyn genom dialog även i andra samhälleligt viktiga frågor, inklusive spelreglerna för arbetsmarknaden och lönebildningen”, säger Sixten Korkman, ekonomisk expert och ordförande för projektets samordningsgrupp.

Projektet Finlands riktning initierades i augusti 2022

Projektet Finlands riktning initierades vid Europaforumet i Åbo i augusti 2022, när arbetsminister Tuula Haatainen bjöd in arbetsmarknadsorganisationerna till ett rundabordssamtal om Finlands framtid.

På förslag av arbetsministern åtog sig arbetsmarknadens centralorganisationer i november 2022 att tillsammans med experter dryfta lösningar för att stärka produktiviteten och tillgången på arbetskraft under den kommande valperioden. Projektets samordningsgrupp leddes av nationalekonomen Sixten Korkman, och i den ingick även Jarkko Eloranta, ordförande, FFC; Jyri Häkämies, vd, Finlands näringsliv; Markku Jalonen, vd, KT; Maria Löfgren, ordförande, Akava; Antti Palola, ordförande, STTK; Elina Pylkkänen, understatssekreterare, arbets- och näringsministeriet och Martti Hetemäki, arbetslivsprofessor, HGSE.

Ytterligare information:

Elina Pylkkänen, understatssekreterare, tfn 029 504 7474