Global konkurrens innebär en utmaning för livsmedelskedjans konkurrenskraft

Hur klarar sig de finska livsmedlen och den inhemska livsmedelskedjan – från jord till bord - som producerar livsmedlen i det svall som globaliseringen åstadkommer? Svaret på frågan ges i en rapport om finländska livsmedelskedjans framgångsfaktorer, Suomalaisen elintarvikeketjun menestymisen avaintekijät, som publicerades den 19 januari 2017.

Enligt rapporten är livsmedelsindustrins och handelns relativa kostnadskonkurrenskraft god och lönsamheten bättre än i jämförelseländerna. Den inhemska primärproduktionens konkurrenskraft försvagas särskilt av att de gårdsvisa produktionsvolymerna är små. Den kanske största utmaning som livsmedelskedjan ställs inför just nu är den ökande internationella konkurrensen.

−Den starkt inhemska orienteringen är den viktigaste utmaningen när det gäller tillväxtkonkurrenskraften hos hela livsmedelskedjan. Tidigare har exportåtgärder inletts först sedan om hela produktionsvolymen inte har svalts av den inhemska marknaden, konstaterar understatssekreterare Petri Peltonen från arbets- och näringsministeriet.

Peltonen betonar att när den utländska konkurrensen hela tiden ökar på hemmamarknaden, får vi inte nöja oss endast med rollen som anpassare. Vår livsmedelskedja måste modigt ge sig in på exportmarknaden och där erövra marknadsandelar.

− Bilden av Finland som framhäver renhet och äkthet skapar god grund för livsmedelsexporten. Enbart detta räcker dock inte. Vi måste stärka vår kännedom om målmarknaderna och lära oss att bättre än nuförtiden identifiera konsumtionstrender som förändras snabbt. För att exportmarknaderna kan öppnas krävs gemensamma ansträngningar av hela livsmedelssektorn. Finpros program Food from Finland har en viktig roll i detta. Programmet har lyckats med att öppna vägar till internationell tillväxt särskilt för små och medelstora företag inom matbranschen. Erfarenheten har visat att också små företag kan vara framgångsrika ute i världen om de har en produkt som på ett positivt sätt skiljer sig från mängden, säger avdelningschef Minna-Mari Kaila från jord- och skogsbruksministeriet.

I praktiken sträcker sig de prissänkningar som följer av den förbättrade produktiviteten inom primärproduktionen längs kedjan ända till konsumenterna, medan den höjning av produktionskostnaderna som orsakas av primärproduktionens verksamhetsbetingelser inte återspeglas i konsumentpriserna. Den utländska konkurrensen inom livsmedelshandeln har gjort att producentpriserna sjunkit ytterligare. Utvecklingen sätter fart på förändringen av gårdsstrukturen – utvecklingen mot större enheter bör stödas också i fortsättningen.

−Undersökningsresultaten utnyttjas vid utarbetandet och genomförandet av statsrådets redogörelse över riktlinjerna för livsmedelspolitiken, konstaterar Kaila.

Rapporten, som har sammanställts av Näringslivets forskningscentral och Naturresursinstitutet, utgör ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 2016 och den djuplodar i den finländska livsmedelskedjans kostnads- och tillväxtkonkurrenskraft.

Undersökningen (på finska) återfinns på adressen http://vnk.fi/valtioneuvoston-selvitys-ja-tutkimustoiminta/julkaisut
Ett sammandrag av undersökningen ingår i pressmeddelandet om resultaten http://tietokayttoon.fi/ajankohtaista/tiedotteet
Publikationstillfället kan följas i direktsändning eller efteråt som bandupptagning på adressen https://tem.videosync.fi/2017-01-09-seminaari

Ytterligare upplysningar:
Petri Peltonen, understatssekreterare, ANM, tfn 050 626 63
Minna-Mari Kaila, avdelningschef, JSM, tfn 029 516 2013
Esa Tikkanen, utvecklingschef, ANM, tfn 050 040 5459