Mål för försörjningsberedskapen: Större fokus på energitillförsel, digitala system, logistik och cybersäkerhet

Energitillförseln, de digitala tjänsterna samt logistik- och trafiknätslösningarna ska tryggas vid eventuella situationer med allvarliga störningar och i undantagsförhållanden. Beredskapen för hot mot cybersäkerheten ska även stärkas. Den 5 december 2018 utfärdade regeringen ett beslut om målen för försörjningsberedskapen.

Försörjningsberedskap innebär att de basfunktioner som är nödvändiga för samhället kan tryggas vid eventuella allvarliga undantagsförhållanden. I beslutet betonas tryggandet av de basstrukturer och tjänster som är nödvändiga med tanke på samhällets vitala funktioner. Denna så kallade väsentliga infrastruktur omfattar såväl fysiska anläggningar och konstruktioner som elektroniska funktioner och tjänster.

Företagen, kommunerna och tredje sektorn är viktiga genomförare av försörjningsberedskapen

Till den väsentliga infrastrukturen hör bland annat systemen för produktion, överföring och distribution av energi, transport- och logistiktjänster, det digitala samhällets informationssystem samt kommunikationsnät och kommunikationstjänster, betalningsrörelse- och värdepapperssystem, tryggade lägesbestämnings- och tidsdatasystem samt vattenförsörjning och avfallshantering.

Kommunerna har en viktig roll i tryggandet av den samhälleliga försörjningsberedskapen och basservicen på lokal nivå. Kommunernas roll accentueras i uppgifter som anknyter till den väsentliga infrastrukturen, befolkningens funktionsförmåga och den mentala kriståligheten.

I beslutet betonas även företagens uppgift som genomförare av försörjningsberedskapen. Säkerställande av verksamhetsbetingelserna för och konkurrenskraften hos den finländska industrin utgör grunden för försörjningsberedskapen. Staten ska främja att sådan industriproduktion, behövlig kompetens och produktutveckling samt forskning som är av avgörande betydelse för försörjningsberedskapen finns i Finland även i fortsättningen. 

Tredje sektorn har i försörjningsberedskapsarbetet den viktiga uppgiften att upplysa medborgarna och att bistå myndigheterna vid undantagsförhållanden.

Den säkerhetspolitiska omgivningen har förändrats

Det föregående beslutet om målen med försörjningsberedskapen utfärdades för fem år sedan. Sedan det har säkerhetssituationen ute i världen och i Finlands närområde förändrats och blivit mer ansträngd.

Inom försörjningsberedskapen accentueras det internationella samarbetet allt mer. Exempelvis hot i cyberomgivningen och hybridpåverkan är av gränsöverskridande natur. Även de hot som följer av klimatförändringen, stora befolkningsrörelser, smittsamma sjukdomar och strålolyckor kräver tätt internationellt samarbete.

Utvecklandet och samordningen av försörjningsberedskapen är på arbets- och näringsministeriets ansvar. Dessutom ska varje ministerium utveckla försörjningsberedskapen inom sitt eget ansvarsområde. Under ledning av Försörjningsberedskapscentralen utvecklas och upprätthålls försörjningsberedskapen av en försörjningsberedskapsorganisation bestående av representanter för myndigheter, företag och tredje sektorn.

Beslutet är resultatet av en omfattande beredning och ett remissförfarande. Målen för försörjningsberedskapen fastställs med cirka fem års mellanrum. Beslutet har publicerats på arbets- och näringsministeriets webbplats på adressen: tem.fi/paatokset

Ytterligare information:

Tomi Lounema, handelsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 2697

Henri Backman, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 3581