Minister Haatainen: Målen för försörjningsberedskapsverksamheten uppdateras utifrån erfarenheterna från coronakrisen

Försörjningsberedskapsrådets analys av coronakrisens konsekvenser för försörjningsberedskapen och utvecklingsmål har blivit klar. Enligt rapporten ska målen för försörjningsberedskapen uppdateras, försörjningsberedskapscentralens roll förtydligas och samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn utvecklas.

– De observationer som lyfts fram i analysen har rätt fokus, och förslagen i den skapar en god grund för att utveckla försörjningsberedskapen och beredskapen överlag. Utifrån vårens erfarenheter måste vi fundera på hur vi ska få till stånd ett allt bättre fungerande försörjningsberedskapssystem som har tillräcklig reaktionsförmåga i kommande och även oförutsedda kriser, konstaterade arbetsminister Tuula Haatainen när hon tog emot Försörjningsberedskapsrådets rapport den 19 november 2020.

Med hänvisning till förslagen i rapporten berättade minister Haatainen att målen för försörjningsberedskapen från 2018 uppdateras så att de bättre än tidigare motsvarar utmaningarna i den förändrade omvärlden.

– Vi kommer att be de övriga ministerierna om synpunkter på Försörjningsberedskapsrådets analys och förslag till andra eventuella uppdateringsbehov i beslutet om målen för försörjningsberedskapen, lovar Haatainen.

– Försörjningsberedskapsrådet kommer också i övrigt att ha en betydande roll i beredningen av det slutliga beslutet. Det uppdaterade utkastet till beslut sänds på omfattande remiss innan det godkänns slutgiltigt i statsrådet, fortsätter Haatainen.

Kontinuiteten i den inhemska produktionen av skyddsutrustning ska tryggas också efter krisen

Försörjningsberedskapscentralen har varit en aktiv aktör under coronakrisen när det gäller anskaffning och upplagring av skyddsutrustning. Därför ska dess kompetens även i fortsättningen utnyttjas fullt ut. Arbets- och näringsministeriet inledde i våras ett projekt för att främja den inhemska tillverkningen av skyddsmaterial som behövs inom hälso- och sjukvården. Nu tillverkar flera aktörer i Finland högklassig skyddsutrustning.

– Den inhemska produktionen av skyddsutrustning måste uppmärksammas också efter coronakrisen, när efterfrågan på produkter återgår till den nivå som rådde före krisen. En situation där den inhemska produktionen måste startas helt från noll får inte längre uppstå. Detta ska lösas på ett bestående och hållbart sätt med tanke på försörjningsberedskapen. Aktörernas livsduglighet måste stödas bland annat genom att främja deras möjligheter att inleda export utanför våra gränser, föreslår Haatainen.

Arbets- och näringsministeriet låter göra en utvärdering av Försörjningsberedskapscentralens verksamhet

Minister Haatainen lyfter också fram Försörjningsberedskapscentralens roll i kriser. Är den en operativ aktör eller en beredskapsorganisation? I coronakrisen har den varit lite av båda.

– När det gäller försörjningsberedskap har omvärlden förändrats avsevärt i och med coronakrisen. Som en del av bedömningen av försörjningsberedskapen låter arbets- och näringsministeriet också göra en utvärdering av försörjningsberedskapscentralens verksamhet, berättar Haatainen.

Utvärderingen genomförs av ett konsortium som leds av Vasa universitet. Avsikten är att arbetet ska vara klart i februari-mars 2021. Till stöd för arbetet har det tillsatts en styrgrupp som består av de ministerier som är centrala med tanke på försörjningsberedskapen. Målet är att utvärderingen ska fungera som stöd för utvecklingen av försörjningsberedskapscentralens verksamhet och komplettera centralens egen strategiprocess och den analys som Försörjningsberedskapsrådet publicerat i dag.

– I Försörjningsberedskapsrådets analys lyfts också fram en av garantierna för vårt unika försörjningsberedskapssystem, dvs. samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn. Utan näringslivets insats skulle vårt försörjningsberedskapssystem sakna en av dess hörnstenar, betonar Haatainen.

– Detta samarbete måste stärkas ytterligare. Coronakrisen har visat det finländska företagsfältets förbindelse till att upprätthålla försörjningsberedskapen bland annat genom att erbjuda myndigheterna sina egna internationella kontakter. Dessutom skulle det inte ha varit möjligt att snabbt starta inhemsk produktion utan näringslivets stöd och de modiga företagare som vågade inleda verksamheten.

Ytterligare information:
Timo Nevaranta, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 050 340 9 483
Antti Neimala, överdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7 039