Nödåtgärder och marknaden hjälpte över vintern, men energikrisen är inte helt förbi

Ryssland lyckades inte få Europa på knä med det energikrig som det inledde genom att begränsa gashandeln redan ett halvt år före den militära invasionen av Ukraina. De största utmaningarna hänför sig dock även i fortsättningen till tillräcklig tillgång på gas. Gassituationen återspeglas på elmarknaden, som i stor utsträckning håller på att lugna ner sig. I Finland är det särskilt nödvändigt att sörja för tillgången på värmebränslen. De goda nyheterna är att energikrisen inte har bromsat upp den rena omställningen och att även inflationstrycket gradvis minskar.

Internationella energiorganisationen IEA har bedömt att intäkterna från Rysslands olje- och gashandel har sjunkit till cirka 60 procent jämfört med tiden före kriget. Europa klarade sig överraskande bra under den gångna vintern, delvis dock tack vare den milda vintern. Marknaden fungerar trots att energipriserna var höga under hösten. Energi sparades och lagrades effektivt. Inflationen tog fart, men en omfattande recession undveks. Efter årsskiftet har energipriserna sjunkit betydligt och samtidigt dämpat inflationen.

Gas måste fortfarande sparas och lagras

EU:s faktiska minskning av gasförbrukningen var 19 procent på basis av uppgifterna från januari. Efter vintern var lagernivåerna i Europa exceptionellt höga, 55 procent, och priserna på samma nivå som före kriget. Exceptionellt snabba investeringar, såsom den flytande terminalen för kondenserad naturgas (LNG) i Ingå i Finland, har lugnat ner situationen.

Det finns dock betydande föränderliga faktorer som kan påverka situationen under vintern 2023/24. Den ryska importen av ledningsgas till Europa har på årsnivå redan sjunkit till cirka tio procent jämfört med tidigare. Norge har blivit EU:s viktigaste källa till ledningsgas och Förenta staterna på motsvarande sätt den viktigaste leverantören av LNG. Importen av LNG har i betydande grad ersatt ledningsgasen.

Den ökande efterfrågan på gas i och med den ekonomiska tillväxten i Kina har en betydande inverkan på LNG-marknaden. På grund av osäkerheten strävar EU även nästa vinter efter att minska efterfrågan på gas med 15 procent jämfört med normalläget. Skyldigheten att fylla på gaslagren gäller också i fortsättningen.

Det är i viss mån motstridigt att rysk gas fortfarande kan importeras till Europa bland annat via Ukraina – och samtidigt importeras rysk LNG i rekordhög utsträckning. I EU:s nyligen godkända gaspaket möjliggörs dock införandet av nationella temporära förbud. Rysk LNG importeras endast i liten skala till Finland.

Utsläppsfri el minskar beroendet

På grund av den stora andelen gaskraftverk bestämmer gaspriset i hög grad elpriserna i Centraleuropa. Denna länk kan inte brytas utan stora risker för eltillgången, även om det har påståtts i det politiska talet.

Den reform av elmarknaden som för närvarande förhandlas fram i EU förändrar i sig inte marknadens effektiva grundläggande karaktär. Det primära målet är att jämna ut prisfluktuationerna för konsumenterna, öka den utsläppsfria elproduktionen och förbättra krisberedskapen.

De europeiska priserna återspeglas delvis också hos oss i Norden, men här skyddar marknaden för utsläppsfri el mot mer bestående prisfluktuationer. I Finland var elen näst billigast i EU under krisåret 2022. Kapacitetsläget kommer att bli ännu bättre nästa vinter när enheten Olkiluoto 3 är i kommersiell drift och vindkraftsproduktionen ökar snabbt. Å andra sidan har elpriserna också stabiliserats i Centraleuropa.

I Finland och i vissa andra EU-länder kan elproduktionen på medellång sikt påverkas av importen av ryskt kärnbränsle. Hos oss har dock ersättandet av bränslet för kärnkraftverket i Lovisa med västerländskt bränsle redan i stor utsträckning förberetts.

Pristaket för rysk olja biter och ändrar handelsflödena

Utöver den europeiska gaskrisen har kriget i Ukraina och sanktionerna i samband med det avspeglats på andra globala bränslemarknader. Stenkolspriserna var mycket höga, men har redan sjunkit tydligt.

På oljemarknaden har utvecklingen varit måttfullare. Förbudet mot att skeppa rysk olja till Europa och de ”pristak” som G7-länderna och EU gemensamt har fastställt, dvs. prisgränser över vilka befraktnings- och försäkringstjänster inte får tillhandahållas, har påverkat marknaden. Pristaket för råolja, 60 dollar/fat, har upprätthållit rimliga världsmarknadspriser, men å andra sidan även styrt billig rysk olja till Kina och Indien. På motsvarande sätt har ryska raffinerade oljeprodukter exporterats till bland annat Turkiet.

Värmebränslen utgör en särskild utmaning för Finland

Importen av energi från Ryssland till Finland har nästan helt upphört, vilket naturligtvis inte sker utan konsekvenser. En utmaning vid sidan av priserna är i synnerhet att det träbaserade bränslet för värmeverken har minskat när importen av ryskt virke upphörde. 

En lösning på detta på kort sikt är utnyttjande av alternativa bränslen, inklusive bränntorv, och på lång sikt ett mer omfattande införande av nya innovativa värmelösningar. Utmaningen kommer dock att bestå i flera år. Det väsentliga är energibolagens omfattande bränsleanskaffning och beredskap. Samtidigt har säkerhetsupplagen av torv utökats.

Tvärtemot rykten har den rena omställningen inte ställts in

Trots krisen fortsätter omställningen till utsläppsfria lösningar i Finland och Europa, vilket också är en global trend. År 2022 ökade användningen av förnybar energi i världen med en fjärdedel, antalet installerade värmepumpar var rekordstort och antalet elfordon ökade med 60 procent. Ny teknik tar över branschen i en aldrig tidigare skådad takt. Även Europa som tvingades till krisåtgärder minskade växthusgasutsläppen i fjol med 2,5 procent.

Det behövs givetvis många fler åtgärder för att stoppa klimatförändringen, och det finns många utmaningar, såsom tillgången på kritiska råvaror. I vilket fall som helst är riktningen den rätta, mot rena energiformer, oberoende av energikrisen eller just på grund av den.

Riku Huttunen, överdirektör, chef för energiavdelningen vid arbets- och näringsministeriet