Slutrapporten från arbetsgruppen för sektorsintegration överlämnades till minister Lintilä

Arbetsgruppen för sektorsintegration inom energisektorn, som tillsatts av arbets- och näringsministeriet, överlämnade sin rapport till näringsminister Mika Lintilä vid ett webbinarium den 30 juni 2021. Sektorsintegrationen beskriver den utveckling som den ökande utsläppsfria energiproduktionen möjliggör och förutsätter, där energi överförs, används och omvandlas på nya sätt.

Arbetsgruppens viktigaste åtgärdsförslag handlar om ibruktagande av nya lösningar inom fjärrvärmesystemet, ibruktagande och skalning av vätelösningar, sektorsintegration i byggnader och gemensam planering av energinäten. 

– Ett funktionssäkert och kostnadseffektivt energisystem samt en förutsägbar och stabil verksamhetsmiljö för näringslivet är nödvändiga förutsättningar för att uppnå Finlands mål om klimatneutralitet. När strängare mål införs bör man se till att vi har tillräckligt med verktyg för att minska utsläppen. Arbetsgruppens förslag skapar en grund för den fortsatta beredningen av klimat- och energistrategin och andra klimatåtgärder under hösten, konstaterar minister Mika Lintilä.

Arbetsgruppen utformade en gemensam syn på energisystemets framtid och de viktigaste stigarna till förändring. Resultaten sammanfattades som en vision och principer samt åtgärdsförslag och mer horisontella riktlinjer i fråga om verksamhetsmiljön. Sektorsintegrationen är ett av de teman som behandlas i den klimat- och energistrategi som färdigställs i höst.

Nya handlingsmodeller och ny teknik 

Fjärrvärmenäten fungerar som plattformar som främjar sektorsintegrationen genom att i framtiden i allt högre grad ta tillvara spillvärme, utnyttja värmen i omgivningen och möjliggöra integrerade uppvärmningslösningar i byggnader. De nya lösningarna kan utnyttjas effektivast och optimeras i ett system där de typiska och maximala temperaturnivåerna för fjärrvärmen är lägre än för närvarande. Detta paradigmskifte kan påskyndas genom att snabbare ta i bruk ny teknik inom produktionen, överföringen och användningen av fjärrvärme i byggnader. 

Sektorsintegrationens framtid inom industrin, trafiken och energisystemen möjliggörs av väte. Tekniken i sig finns redan, men de större projekt som är viktiga för att uppnå en industriell skala är ännu i planeringsskedet. Främjandet av utveckling och ibruktagande av ny teknik i fråga om väte står i centrum under de kommande åren. 

Sektorsintegrationen kan främjas också inom byggandet. Det är viktigt att beakta behoven hos byggnadernas ägare och användare. Författningarna bör möjliggöra såväl byggnadsspecifika som regionala lösningar, eller kombinationer av dessa. Byggnader där byggnadsautomation och smart reglering används är en väsentlig del av framtidens flexibla energisystem. 

Vid sidan av den riksomfattande infrastrukturen för överföring av el och naturgas kan det i framtiden uppstå en infrastruktur för väteöverföring, som ökar behovet av gemensam planering av infrastrukturen för energiöverföring. På lokal nivå kan gemensam planering göras genom att beakta distributionsnäten för el och gas samt nätet för fjärrvärme och fjärrkyla. Det är viktigt att säkerställa en fungerande reglering när det gäller gränsytorna mellan de olika energinätens ansvarsområden, att främja utvecklingsarbetet i fråga om metoder och verktyg för gemensam planering och användning av energisystemen samt tillgången till information.

EU-bestämmelser, ekonomisk styrning och utveckling av flexibiliteten påverkar förändringen 

Med tanke på sektorsintegrationen är de politiska åtgärderna på EU-nivå mycket betydelsefulla. Europeiska kommissionen offentliggör klimatpaketet Fit for 55 den 14 juli 2021. De lagstiftningsprojekt som ingår i paketet påverkar förhållandena i hela Europa. Arbetsgruppen betonar vikten av att aktivt påverka innehållet i den kommande lagstiftningen.

Finland har betydande potential när det gäller utsläppsfri energiproduktion. Arbetsgruppen betonar en omfattande användning av ren energiproduktion och att Finland bör förbli ett prisområde för el. 

Det framtida energisystemet förutsätter en ökad flexibilitet. Arbetsgruppen betonar vikten av att skapa flexibilitet. Det förutsätter att frågan ofta beaktas redan i investeringsfasen och i olika stödformer. Arbetsgruppen betonar också att erbjudandet och utnyttjandet av flexibilitet är bundet till marknadsvillkoren. 

Med tanke på främjandet av sektorsintegrationen är också ekonomiska styrmedel viktiga och t.ex. beskattning och investeringsstöd inverkar på de olika lösningarnas ekonomiska lönsamhet. Genom en energibeskattning som främjar elektrifiering och inriktandet av finansiering som främjar utveckling och ibruktagande av ny teknik på lösningar för sektorsintegration skapas möjligheter att ta i bruk nya lösningar. Det behövs också hög kompetens och de finländska lösningarna behöver lyftas fram både ute i välden och i hemlandet.

För att uppnå klimatneutralitet krävs att ren energi utnyttjas i hela ekonomin. Inom sektorsintegrationen skapas nya länkar mellan sektorer, energibärare, infrastrukturer och tekniker. Utnyttjandet av ren el har en central roll i sektorsintegrationen. Den innebär också nya sätt att producera och använda väte, utnyttja koldioxid för tillverkning av produkter samt nya lösningar inom bioekonomi och cirkulär ekonomi för ren energi.

Mer information på webben:
Slutrapporten från arbetsgruppen för sektorsintegration (på finska, TEM:n julkaisuja 2021:41) 

Ytterligare information:
Juho Korteniemi, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7054 (arbetsgruppens ordförande)
Teppo Säkkinen, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 050 516 2868