Sysselsättningen kan påskyndas genom offentliga upphandlingar

Rätt så ofta är målet med projekt för främjande av sysselsättningen att göra förslag till ändringar i lagstiftningen. I programmet för påskyndande av sysselsättningen genom upphandling är det tvärtom: det finns redan bestämmelser som gör verksamheten möjlig. Bestämmelserna utnyttjas dock inte i en tillräcklig utsträckning.

I begynnelsen var lagen – eller mer exakt ett EU-direktiv 

År 2016 gjordes i lagen om offentlig upphandling och koncession de ändringar som EU:s upphandlingsdirektiv föranleder. Ändringarna möjliggör användningen av särskilda villkor avseende sysselsättningsrelaterade hänsyn i upphandlingskontrakt. Utöver villkoret för sysselsättning är det även möjligt att i de grunder utifrån vilka förhållandet mellan pris och kvalitet jämförs fastställa kriterier som hänför sig till sysselsättning. 

Vid varje upphandling är det möjligt att bedöma om villkoret eller kriterierna för sysselsättning kan tillämpas på upphandlingen i fråga. Utgångspunkten är att en person vid rekrytering uppskattas vara i en mer utsatt ställning än andra personer. Till exempel kan en längre arbetslöshet eller partiell arbetsförhet ha gjort det svårt att ens bli kallad till arbetsintervju.

Upphandlingslagen innehåller också en annan underutnyttjad bestämmelse, som också den skulle stödja möjligheterna för partiellt arbetsföra personer att få arbete. Bestämmelsen gäller upphandlingsenhetens möjlighet att reservera deltagandet i anbudsförfarandet endast för vissa aktörer. Sådana aktörer kan till exempel vara arbetscenter eller motsvarande leverantörer, vars huvudsakliga syfte är att anpassa personer med funktionsnedsättning eller andra personer i en utsatt ställning till samhället och arbetslivet. 

Verksamhetsmodellen som gäller upphandlingsvillkoret görs känd på flera fronter

I programmet för påskyndande av sysselsättningen genom upphandling har tidigare erfarenheter kunnat utnyttjas. De mest betydande av dessa är de verksamhetsmodeller som tagits fram i Europeiska socialfondens projekt Handu och SIEPP och vid Kompetenscentret för hållbar och innovativ offentlig upphandling (Keino). 

I programmet för påskyndande ligger fokus på upphandlingsvillkoret. Målet är att öka sysselsättningen genom upphandling i hela landet inom upphandling vid samtliga offentliga upphandlingsenheter. För att detta ska lyckas är det väsentligt att utveckla de olika delområdena i verksamhetsmodellen, öka kunnandet och sprida information. 

Upphandlingsvillkoret måste etableras i strategier och rutiner hos aktörer inom offentlig upphandling. Dessutom behövs aktörer som tillhandahåller arbetstagare, såsom enheter vid arbets- och näringsbyråer och enheter inom sysselsättningsförsöken i kommunerna, för att trygga en lyckad rekrytering. Även för dessa aktörer är verksamhetsmodellen ny och kräver att man sätter sig in i den. 

Modelleringen och spridningen av verksamheten har fått en god start. Arbetet utförs av Finlands Kommunförbund i ett riksomfattande samordningsprojekt. Arbets- och näringsbyråerna finansierar däremot sju pilotprojekt som fokuserar på upphandling i kommunerna. I praktiken testas verksamhetsmodellen i ännu ett år i dessa pilotprojekt. Samarbetet med Kompetenscentret Keino fortsätter.

Just nu är det aktuellt att ta vara på de möjligheter som den vid ingången av året inledda nya strukturfondsperioden erbjuder. Det nya programdokumentet Finland för förnyelse och kompetens 2021−2027 ger en möjlighet att genom upphandling genomföra utvecklingsprojekt som hänför sig till sysselsättning. 

Fördomar kring användningen av upphandlingsvillkoret ska undanröjas

Med tanke på upphandlingsteknik är det enkelt att använda sysselsättningsvillkoret vid upphandlingar. Trots det har genomförandet av programmet för påskyndande visat att de olika faserna i upphandlingen utgör en process med flera moment. Alla deltagande partner har nytta av att mångsidig information sprids, av samarbete, samutveckling och stärkande av kunskap. 

Kommunförbundets projekt tar itu även med praktiska frågor och problem. Syftet är att säkerställa en smidig verksamhetsmodell. I projektet samlas även stödmaterial av vilka syftet är att utarbeta en handbok om verksamhetsmodellen. 

Verksamhetsmodellens parter kan ha olika mål, och det är bra att fastställa dessa.  Företag som deltar i konkurrensutsättningar kan anse att alla extra villkor är svåra. Vid varje upphandling görs en separat bedömning om villkoret eller kriterierna för sysselsättning kan tillämpas vid upphandlingen i fråga. Både upphandlingsenheterna och de som lämnar anbud kan ha fördomar om kompetensen hos den arbetskraft som erbjuds och om hur dessa personer klarar sig. I verksamhetsmodellen kan detta ses över till exempel i en marknadsdialog.

Regeringsprogrammet och Finlands strategi för offentlig upphandling utgör bakgrunden

Arbets- och näringsministeriet ansvarar för hur programmet för påskyndande av sysselsättningen genom upphandling framskrider. Programmet ingår i regeringens program för arbetsförmåga och målet är att i synnerhet främja möjligheterna för partiellt arbetsföra personer att få arbete. Visst finns det även andra arbetslösa, vars ställning på arbetsmarknaden är mer utsatt än andras. 

Programmet för påskyndande av sysselsättningen genom offentlig upphandling ingår i den relativt nya strategin för offentlig upphandling i Finland. Genomförandet av strategin sporrar även programmet för påskyndande av sysselsättningen genom offentlig upphandling.

Värdet på offentliga upphandlingar är betydande. För upphandlingsenheter är det viktigt att även främja samhälleliga mål genom upphandling. Det är anmärkningsvärt att verksamhetsmodellen även kan vara en dellösning till aktuella problem med matchning av efterfrågan och utbud avseende arbetskraft. 

Jag tycker att sysselsättning genom upphandling spelar sin egen roll när vi söker möjligheter att erbjuda arbete åt sådana arbetssökande som har svårigheter att klara sig i konkurrensen om arbetstillfällen. Nu när utvecklingsarbetet har kommit i gång ordentligt, måste man rikta blicken längre bort från nuet. För mycket uppmärksamhet bör inte ägnas åt hur omfattande sysselsättningsresultat man får i utvecklingsskedet. När verksamhetsmodellen fungerar, fås även reselutat.

Programmet för påskyndande av sysselsättningen genom upphandling ingår i regeringens program för arbetsförmåga. Arbets- och näringsministeriet ansvarar för programmet för arbetsförmåga, som genomförs tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet. Åtgärderna stödjer och kompletterar varandra. Programmet för arbetsförmåga ingår i regeringens helhet för sysselsättningsåtgärder, vars mål är en sysselsättningsgrad på 75 procent fram till mitten av detta decennium.

Päivi Haavisto-Vuori
Konsultativ tjänsteman
Arbets- och näringsministeriet