Arbetslivsbarometern 2017: Det har blivit större öppenhet och mer jämlik behandling på arbetsplatserna, men brådska och ojämn arbetsfördelning orsakar belastning
Enligt arbetslivsbarometern var löntagarnas erfarenheter av arbetslivskvaliteten 2017 i många hänseenden positivare än under tidigare år. Man förväntar sig att sysselsättningen och den ekonomiska situationen för den egna arbetsplatsen utvecklas i en allt bättre riktning. Uppskattningarna av hur meningsfullheten med arbetet kommer att förändras är positivare än på länge.
Dessa uppgifter framgick redan av de preliminära uppgifterna om barometern.
Jämfört med rapporten om de preliminära uppgifterna innehåller den slutrapport som nu har publicerats även avsnitt om arbetsförmåga, hälsa och facklig organisering.
– Det är glädjande att det på arbetsplatserna nu görs mer systematiskt arbete för hälsa och säkerhet än vad det gjorts tidigare. Det är viktigt, eftersom brådska och ojämn fördelning av arbetsbördan orsakar stress. Att öppenheten och jämlikheten på arbetsplatserna utvecklas i positiv riktning stöder å andra sidan välbefinnandet i arbetet och känslan av att arbetet är meningsfullt, kommenterar arbetsminister Jari Lindström resultaten.
Öppenhet och jämlik behandling har utvecklats i god riktning
I fråga om öppenhet och jämlik behandling på arbetsplatserna har utvecklingen på 2000-talet gått i positiv riktning, och största delen av löntagarna upplever att de bemöts med respekt och uppskattning på sin arbetsplats. Många berättar dock att arbetet inte är jämnt fördelat och att arbetsmängden är för stor i förhållande till personalstyrkan.
Brådska och känsla av ojämn fördelning av arbetsbördan orsakar stress
Så mycket som 38 procent av löntagarna upplevde att arbetsmängden på den egna arbetsplatsen inte fördelar sig jämnt mellan arbetstagarna.
Ojämn fördelning av arbetsbördan är ett problem i synnerhet på större arbetsplatser. På arbetsplatser med 50–199 anställda och i ännu större organisationer upplevde ungefär hälften av respondenterna att så är fallet. Motsvarande andel i mikroföretag var 27 procent och på arbetsplatser med 10–49 anställda 36 procent.
Det är vanligt att arbetet ska utföras inom snäva tidsramar eller i mycket snabb takt. En tredjedel svarar att de upplever det varje dag och en tredjedel att de upplever det varje vecka. Så mycket som 41 procent av kommunalt anställda uppgav att tidsramarna är snäva eller att arbetstakten är mycket snabb varje dag.
En tredjedel upplever sitt arbete som fysiskt tungt, 60 procent som psykiskt tungt
Under hela 2000-talet har man i barometern frågat löntagarna vad de anser om hur fysiskt och psykiskt ansträngande deras arbete är och om deras arbetsförmåga i förhållande till vad arbetet kräver. När det gäller frågan om hur ansträngande arbetet upplevs vara har det skett små förändringar. En dryg tredjedel upplever att deras arbete är fysiskt tungt.
I en jämförelse mellan åldersgrupperna urskiljer sig personer under 25 år tydligt från de andra. I den åldersgruppen svarar rentav en femtedel att de instämmer helt i påståendet att arbetet är fysiskt ansträngande. De yngsta respondenterna arbetar oftare än genomsnittet i service- och försäljningsuppgifter, byggnads-, tillverknings- och reparationsuppgifter samt som process- och transportarbetare, dvs. yrken där arbetet ofta är fysiskt tungt.
Jämfört med arbetets fysiska sida är det vanligare att löntagarna upplever sitt arbete som psykiskt tungt. Det uppger rentav 60 procent av löntagarna.
En särskild riskgrupp som kan nämnas är löntagare som upplever sitt arbete vara både psykiskt och fysiskt tungt. Andelen löntagare som instämmer helt eller delvis i att arbetet är både psykiskt och fysiskt tungt är 23 procent.
Även om arbetet är både fysiskt och psykiskt krävande, kan arbetsförmågan i förhållande till dessa krav vara god – och vice versa. När det gäller faktorer som påverkar arbetsförmågan är arbetsliv och privatliv tätt sammanlänkade. Bland annat arbetsmiljö, arbetsmängd och organiseringen av arbetet, ledarskap, hälsa, kost- och motionsvanor, sömnkvalitet och sömnkvantitet samt sociala relationer både på jobbet och hemma inverkar på funktionsförmågan.
Cirka nio av tio löntagare upplever att deras fysiska eller psykiska arbetsförmåga är god. Den socioekonomiska ställningen inverkar starkt på bedömningarna av arbetsförmåga i förhållande till de fysiska kraven i arbetet. Bland högre tjänstemän är det endast fem procent som svarar att deras arbetsförmåga inte är god utan endast medioker. Bland lägre tjänstemän är motsvarande andel en dryg tiondel och bland arbetare en dryg femtedel.
Facklig organisering vanlig
I fråga om facklig organisering har det under 2000-talet skett tämligen små förändringar enligt arbetslivsbarometern. Däremot har det blivit vanligare att söka ekonomisk trygghet
Arbetslivsbarometern
- en enkätundersökning riktad till löntagare
- har genomförts sedan 1992
- ger information om hur löntagarna upplever arbetslivskvaliteten
-
Uppgifterna i 2017 års arbetslivsbarometer baserar sig på 1 693 telefonintervjuer som Statistikcentralen gjort under augusti–september. Uppgifterna kan på ett tillförlitligt sätt generaliseras till att gälla löntagare inom hela landet och alla sektorer.
med tanke på arbetslöshet genom medlemskap endast i en arbetslöshetskassa. År 2017 var nästan tre av fyra löntagare medlemmar i ett fackförbund och 17 procent endast medlemmar i en arbetslöshetskassa. Endast en av tio var inte medlem i varken fackförbund eller arbetslöshetskassa.
Ytterligare upplysningar:
Maija Lyly-Yrjänäinen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7109