Arbetslösa uppmuntras att söka jobb mer aktivt och att bli företagare
Vid arbets- och näringsministeriet bereds ändringar som gäller aktiv jobbsökning som ett led i tillväxtservicereformen och överföringen av arbets- och näringsbyråernas uppgifter på landskapen. Målet är att effektivisera arbetssökandes jobbsökning på eget initiativ och aktiva jobbsökning samt att öka arbetskraftens regionala och yrkesmässiga rörlighet och motprestationerna för arbetslöshetsförmåner.
I lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreslås ändringar som förbättrar de arbetslösas möjligheter att bedriva företagsverksamhet.
Ett utkast till regeringsproposition, som innehåller bl.a. förslag till en ny lag om offentliga rekryterings- och kompetenstjänster och lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa, sänds på remiss den 5 maj 2017. Ändringarna föreslås träda i kraft år 2019.
− Avsikten är att styra arbetslösa arbetssökande till att söka jobb aktivt och på egen hand samt att förbättra sina förutsättningar att hitta jobb. Inget avkall ska göras på tjänster som främjar sysselsättningen. Landskapen får dock mer fritt än nuförtiden välja det sätt på vilket de avtalar med arbetslösa om tjänster som är lämpliga för dem, berättar arbetsminister Jari Lindström.
Rörlighetsunderstödet för arbetslösa utvidgas och det blir lättare för arbetslösa att bedriva företagsverksamhet
– I den nya modellen litar man i allt högre grad på de arbetslösas egen syn på vilka jobb det lönar sig för dem att söka. Samtidigt uppmuntras de arbetslösa att söka arbete inom ett större område, vilket stöder regeringens mål att öka den regionala rörligheten. Ur arbetsgivarnas synvinkel ökar detta förhoppningsvis tillgången på kompetent arbetskraft, säger minister Lindström.
Regeringen föreslår att den regionala rörligheten av arbetslösa ska stödas så att rörlighetsunderstöd betalas också till dem som arbetar på deltid och har en genomsnittlig arbetstid som är under 18 timmar i veckan. Dessutom ska rörlighetsunderstöd kunna betalas om de övriga villkoren är uppfyllda, om inledande av arbetet förutsätter att man deltar i ett rekryteringsförsök som arbetsgivaren ordnat. Rörlighetsunderstödet ska enligt förslaget kunna betalas förhöjt på basis av försörjningsplikt och långa arbetsresor.
I lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreslås dessutom sådana ändringar som uppmuntrar arbetslösa att inleda företagsverksamhet. Någon bedömning av huruvida företagsverksamheten bedrivs på heltid eller utgör bisyssla ska inte göras under de fyra första månaderna efter att företagsverksamheten inletts, utan den arbetssökande ska få arbetslöshetsförmån för den ovan nämnda tiden trots att denne bedrivit företagsverksamhet. Om den arbetssökande får inkomst av företagsverksamheten, ska inkomsten beaktas i beloppet av den arbetslöshetsförmån som betalas ut.
Regeringen kommer att behandla den ändring som anknyter till företagandet vid budgetmanglingen i höst. Om ändringarna i företagares utkomstskydd och i rörlighetsunderstödet genomförs, kan de träda i kraft vid ingången av 2018.
Definitionen på aktiv jobbsökning preciseras
Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa har den arbetssökande i nuläget en skyldighet att aktivt söka arbete. I den nya modell som föreslås ingår en mer noggrann definition på vad som avses med aktiv arbetssökning.
För att en arbetslös arbetssökande ska vara berättigad till arbetslöshetsförmån förutsätts att denne söker i genomsnitt ett jobb varje vecka. Den aktiva jobbsökningen följs under en granskningsperiod på 12 veckor. De jobb som söks skulle kunna vara antingen sådana platser som erbjuds den arbetssökande eller platser som denne själv har hittat. Den arbetssökande ska regelbundet via webbtjänsten rapportera om de jobb som denne sökt.
Jobbsökning krävs inte under sådana veckor då den arbetssökande varit i arbete eller varit sysselsatt som företagare. Arbetstiden eller sysselsättningens längd har inte någon betydelse, utan exempelvis ett kortvarigt deltidsarbete eller ett uppdrag som företagare räknas som bevis på aktivitet.
Jobbsökning förutsätts inte heller under sådana veckor då den arbetssökande under minst en dag deltagit i service som främjar sysselsättningen eller då denne varit förhindrad att söka arbete på grund av sjukdom.
Om någon ledig plats eller någon service som främjar sysselsättningen av den arbetssökande inte finns att tillgå, ska den arbetssökande och landskapet eller serviceproducenten kunna avtala om andra sätt på vilka den arbetssökande på egen hand kan främja sin kompetens, jobbsökning, sysselsättning eller inledande av företagsverksamhet.
För försummelse av aktiv jobbsökning utan någon giltig orsak följer en 60 dagars tidsfrist utan ersättning. Denna motsvarar den tidsperiod utan ersättning som numera föreläggs för försummelse att genomföra sysselsättningsplanen och vägran att ta emot arbete som erbjudits utan giltig orsak.
Den nya modellen minskar antalet situationer i vilka den arbetssökande föreläggs en tidsperiod utan ersättning. Tidsperioderna utan ersättning med anknytning till utarbetandet av sysselsättningsplan och försummelse att genomföra sysselsättningsplanen ska slopas. Vägran att ta emot specificerade arbetserbjudanden från arbets- och näringsbyrån (från och med 2019 serviceproducenten) ska inte heller utredas särskilt i fortsättningen.
Lagförslag definierar innehållet i kommande tillväxttjänster
I de nya landskapen, som inleder sin verksamhet år 2019, förenas de nuvarande arbets- och näringsbyråernas och NTM-centralernas samt landskapsförbundens uppgifter i form av tillväxttjänster.
Genom lagförslaget definieras det närmare innehållet i tillväxtjänsterna vid sidan av den lag om främjande av integration som skickas ut på remiss samtidigt. Huvudlinjerna för tillväxttjänsterna anges i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster, som är under beredning. Lagförslaget har varit ute på remiss. Remisstiden löpte ut den 26 april 2017.
Begärandena om utlåtande finns på arbets- och näringsministeriets webbplats på adressen: http://tem.fi/lausuntopyynnot
Ytterligare upplysningar:
Tiina Korhonen, regeringsråd, ANM, 0295 047 076
Juha Halttunen, justitie- och arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 050 574 0236