Utvärderingsrapport: Regionstädernas livskraft förutsätter förnyelse

Regionstadspolitik är en del av stadspolitiken och den baserar sig på regionstadsprogrammet. Programmet för 2020-2023 har byggt på städernas frivilliga utveckling, avtalsbaserat partnerskap och utveckling av nätverk. I den nyligen publicerade utvärderingsrapporten om programmet föreslås det att regionstadspolitiken ska fortsätta och att regionstädernas livskraft ska främjas med beaktande av städernas mångfald.

Regionstadspolitiken har i synnerhet lyckats stärka regionstädernas synlighet och identifiera dem som en egen stadstyp. Detta erkännande har gjort regionstäderna starkare delaktiga i den nationella stadspolitiken och i olika utvecklingsprogram. Särskilt regionstadsprogrammet och genomförandeprogrammet har erbjudit verktyg och stöd för statens och städernas gemensamma utvecklingsarbete. I utvärderingen har man granskat regionstädernas livskraft, samarbetets betydelse och lägger fram konkreta förslag för att stärka livskraften.

”Regionstäderna är till exempel viktiga hemorter för Finlands industri och en viktig del av regeringens stadspolitik som helhet. Nätverket av regionstäder har samarbetat utmärkt när det gäller att producera och analysera information. Utifrån resultaten av utvärderingen är det bra att vidareutveckla samarbetet mellan staten och regionstäderna och överväga gemensamma utvecklingsprioriteringar”, konstaterar region- och kommunminister Anna-Kaisa Ikonen.

Genomförandeplanen för regionstadsprogrammet uppdateras i höst i år.

Nya mätare för livskraft

I utvärderingsrapporten föreslås det att regionstäderna tillsammans med staten ska kunna utveckla och identifiera mångsidigare och noggrannare statistiska parametrar som beskriver livskraften i större utsträckning än de nuvarande mätarna som koncentrerar sig på befolkningsmängden och antalet företag. Livskraft är ett mångformigt begrepp som omfattar ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. En noggrannare definition och konkretisering av den bidrar till att skapa klarhet i målen och mätarna, vilket i sin tur främjar bättre beslutsfattande och politisk styrning. Till exempel bör livskvalitet, boendekostnader och penningflöden inom den offentliga ekonomin inkluderas i uppföljningen.

Livskraft innebär inte alltid tillväxt, utan kräver ständig förnyelse. Detta gäller såväl befolkningen, näringarna som kommunernas roller. Regionstäderna måste identifiera sina egna styrkor och utvecklingspotential och aktivt informera om dem,  påminner rapporten. Regionstädernas samarbete och nätverk har en nyckelroll när det gäller att främja livskraften. Nätverksbildningen gör det möjligt att använda resurserna effektivt och dela med sig av bästa praxis. Enligt rapporten bör staten stödja detta samarbete.

I utvärderingen konstateras att uppföljningen av markanvändningen i regionstäder bör förbättras genom bättre identifiering av lokala särdrag och samhällsstrukturer. Detta möjliggör en kvalitativ utveckling som beaktar de lokala förhållandena och behoven.

Regionstadspolitikens framtid

Målet för regionstadspolitiken är att även i fortsättningen stödja regionstädernas livskraft och förmåga att förnya sig. Detta förutsätter kontinuerligt samarbete mellan staten och städerna, mångsidig information till stöd för beslutsfattandet samt öppenhet och mod att utveckla nya verksamhetssätt. Reformen och stärkandet av regionstadspolitiken har en nyckelställning för att regionstäderna även i fortsättningen ska kunna vara livskraftiga och attraktiva regioner.

Utvärderingen av regionstadsprogrammet har på uppdrag av arbets- och näringsministeriet gjorts av professor Mari Vaattovaara från Helsingfors universitet och förvaltningsdoktor Jenni Airaksinen.

Regionstäder är städer som är centrum för sin region och sitt ekonomiska område, men inte landskapens centralorter. Regionstadsnätverket omfattar 57 regionstäder.

Mer information:
Mari Vaattovaara, professor, Helsingfors universitet, tfn 050 415 4861
Jenni Airaksinen, förvaltningsdoktor, tfn  050 318 2492
Katja Palonen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7071