Vad består de lediga platserna av?

Bristen på arbetskraft drabbar både företag och medborgare. Köerna till tjänster blir längre och företagen förlorar omsättning. Enligt arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt finns det nu fler lediga jobb än någonsin tidigare, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen.

Samhällsekonomierna lider globalt av en omfattande brist på arbetskraft eller åtminstone av problem med tillgång på arbetskraft. Detta konkretiseras på många olika sätt i människornas vardag. Tröttsamt långa krypande köer till exempel på kaféer är vardag. Eller när man försöker få service per telefon i rese- eller bankärenden eller en läkartid låter det ofta i telefonen: ”Ni står i kö, betjänar er så fort som möjligt, var god och vänta utan att stänga telefonen … BAKGRUNDSMUSIK...” och samma meddelande om och om igen. 

Orsakerna till köerna och deras följder

En kö är en synlig indikator för brist på arbetskraft. Ibland kan köerna bero på dålig organisering av arbetet, ibland överraskar helt enkelt den ökade efterfrågan, ibland är tjänsten underdimensionerad för att spara kostnader, ibland är det fråga om en tidvis belastningstopp. Det varierar från en tidpunkt till en annan men i nuläget är det allt oftare fråga om att det inte alls finns tillgång till lämplig arbetskraft. 

Vi har vant oss vid att vi i Finland knappast alls behöver köa någonstans förutom vid hälsovårdscentralerna, som sedan länge har lidit av brist på arbetskraft – och statistiken visar att situationen bara håller på att förvärras. När sammanlagt 35 000 arbetsplatser inom social- och hälsovården anmäldes via arbets- och näringsbyråerna för fem år sedan under 2016 var antalet redan 109 000 i fjol och enligt den första månaden av det innevarande året kommer tillväxten att vara kraftig även i år.

Alla parter lider av bristen på arbetskraft: för företagen innebär bristen förlorad omsättning, längre köer till offentliga tjänster när vårdskulden och det eftersatta vårdbehovet ökar och tidsspillan för hushållen eftersom även tiden har ett pris.

Det finns många lidande, men det finns också de som gagnas. På arbetsplatserna finns det nu valmöjligheter, vilket är en bra nyhet för arbetslösa arbetssökande. Förmedling av arbetskraft är också business, vilket innebär att bristen gynnar privata bemanningsföretag om det finns tillräckligt med arbetskraftspooler.  

Lediga jobb uppstår som svampar vid regn

Antalet lediga jobb fortsätter att öka nu, vilket har överraskat oss alla positivt men också väckt naturligtvis oro över hur platserna ska kunna tillsättas. Även arbetslöshetssiffrorna för januari berättar om hur bra arbetsmarknaden är trots att arbetslösheten minskade långsammare än tidigare månader, eftersom de skärpta coronarestriktionerna ledde till att antalet permitterade åtminstone tillfälligt ökade. 

Det mest slående i de färska uppgifterna är dock de hittills aldrig tidigare skådade siffrorna över antalet lediga platser. Enligt ANM:s sysselsättningsöversikt fanns det under januari totalt över 208 000 lediga jobb vid arbets- och näringsbyråerna och i slutet av januari fanns det sammanlagt 126 000 lediga jobb, vilket är den största siffran genom tiderna. Detta innebär att nästan 50 procent fler jobb fanns tillgängliga jämfört med för ett år sedan och nästan 40 procent fler än i januari 2020 före coronaviruset. Det bör också noteras att antalet långvariga anställningsförhållanden, där det inte är fråga om hyrd arbetskraft, ökade mest. 

Alla jobb syns inte ens i statistiken

I siffrorna ingår inte ens alla lediga och potentiella jobb. Utöver arbets- och näringsbyråerna arbetar privata bemanningsföretag så svetten lackar för att på uppdrag av arbetsgivare förmedla arbetskraft till olika uppgifter, och jobb anmäls också på många andra ställen utöver arbets- och näringsbyråerna. Dessa platser anmäls inte alltid till arbets- och näringsbyråerna. Utifrån uppgifterna för 2020 anmäls endast cirka 43 procent av alla lediga jobb till arbets- och näringsbyråerna. 

För att vi här i högborgen ska bättre förstå de problem som anknyter till arbetskraftsspöken, måste vi ta reda på hur många och hurdana de lediga arbetsplatserna är och hur snabbt antalet hopar sig. Vilken slags arbetsplatser förblir lediga, vilka färdigheter krävs för dem och vilka anställningsvillkor erbjuds? 

Kvalitet ersätter kvantitet 

Kvantitet ersätter kvalitet och kvalitet ersätter kvantitet. Detta kan stämma i idrottshobbyer, men inte i arbetslivet. Kvalitet ersätter i många fall kvantitet så att en effektiv och kompetent arbetstagare kan ersätta sina kolleger, men antalet anställda kan inte ersätta kvalitet om kompetens saknas.

Staten och kommunerna – och strax även välfärdsområdena – ansvarar i regel för arbetskraftens kvalitet. Kontinuerligt lärande är dagens ord. Vi måste öka färdigheterna att ställa om produktionsstrukturen till grön och digital ekonomi. Utbildningsutbudet håller också på att utökas för att uttryckligen motsvara arbetslivets riktning och behov. Men även individerna själva måste fungera som kapellmästare för sin egen kompetens i denna utveckling!
 

Elina Pylkkänen, understatssekreterare