Våra mätare talar om de kalla och heta yrkena
Värdet på termometern, dvs. resultaten av yrkesbarometern, bör återspeglas i utbildningsanordnarnas undervisningsutbud. Gradtalen i yrkesbarometern bör också följas på hemmaläktarna. Det är viktigt att yrkesbarometerns bedömning når de människor som ska välja yrke eller byta bransch.
Resultaten av yrkesbarometern stärker vår kända uppfattning om bristen på arbetskraft inom flera branscher
Samtliga landskap i Finland lider brist på arbetskraft. Det ser ut som om problemen med tillgången på arbetskraft endast har försämrats jämfört med situationen för ett år sedan. Investeringar som pågår och planeras inom olika områden har också konsekvenser. Barometern bygger ju på både anmälda uppgifter om arbetsplatser och arbetssökande och på en regional kvalitativ bedömning.
Den senaste yrkesbarometern återspeglar fortfarande coronabegränsningarna. Å ena sidan att hälso- och sjukvården var tvungen att mobilisera sina krafter för en allvarlig smittsam sjukdom och å andra sidan att distansarbetet avslutade arbetsresorna med en gång. Dessutom har turism-, förplägnads- och inkvarteringsbranscherna varit föremål för be-gränsningar och självkontroll. Begränsningarna har fått den permitterade och uppsagda arbetskraften att söka sig till andra branscher. Social- och hälsovårdsområdet lider särskilt av pensioneringar.
Bristen på arbetskraft har förvärrats inom branscher, regioner och med tiden
Branscher med överutbud på arbetskraft som befinner sig i toppen i den ena översikten efter den andra visar å ena sidan på en förändring i näringsstrukturen och å andra sidan ger en bild av vår arbetskraft, dess ålders- och yrkesstruktur.
Ur hela samhällsekonomins synvinkel ger yrkesbarometern oss information om en produktionsfaktor – arbetskraftsreserven. Inom den ekonomiska vetenskapen delas produktionsfaktorerna traditionellt in i tre grupper: arbetskraft, kapital och naturresurser. För närvarande talas det också om kompetens som produktionsfaktor, som är både mänskligt immateriellt kapital och fysiskt tillämpat arbete och som inte utförs med produktionsutrustning. Kunskap, forskning och teknik kan också betraktas som produktionsfaktorer, även om de är resultat av mänskligt arbete och inte så mycket grundämnen.
Yrkesbarometerns centrala budskap för oss är en termometer för färdigheter och kompetens, vars gradtal producerar arbetsgivarnas behov i produktionsprocesserna. Värdet på termometern bör återspeglas i utbildningsanordnarnas undervisningsutbud och gradtalen i mätaren bör också följas på hemläktarna.
Det är viktigt att yrkesbarometerns bedömning når de människor som ska välja yrke eller byta bransch
Barometerns information är värd att tas på allvar. Den bör påverka alla ekonomiska aktö-rers beslut, såväl vid politiska bord, i skolornas utbildningsplanering, i arbetsmarknadslös-ningarna som på gräsrotsnivå på arbetsplatserna och bland arbetstagarna. Det ligger inte i någons intresse att arbetskraftens kompetens inte reagerar på förändringen i närings-strukturen. För att långtidsarbetslösheten och bristen på arbetskraft ska kunna förebyg-gas, måste yrkesmässig rörlighet och välbefinnande i arbetet främjas aktivt. Vi vet att det går långsamt att ta itu med kompetensbristen genom arbetskraftsinvandring, och att detta inte alltid sker i den skala som vi önskar.
Post-coronatiden på arbetsmarknaden har börjat
Enligt förvärvsinkomsterna i inkomstregistret och arbetspensionsanstalternas försäkrings-premieinkomster har lönesumman inom ekonomin redan 2020 kommit ikapp 2019 och klättrar till en allt högre nivå, även om permitteringarna samtidigt har varit på en rekordnivå. Det tycks finnas en stor efterfrågan på hög kompetens, och man tävlar om yrkeskunniga personer med bättre arbetsvillkor och löner. I en jämförelse mellan OECD-länderna riktar sig intresset på arbetsmarknaden i Finland mer till högutbildade än t.ex. i de övriga nordiska länderna. Utifrån detta är det alltså bråttom att uppnå det uttalade utbildningspolitiska målet att hälften av befolkningen skall vara högskoleutbildade.
Men man får inte under några omständigheter förringa yrkesskickligheten hos dem som arbetar. Inom bygg- och logistikbranschen skulle det till exempel behövas mycket mer yrkeskunnig arbetskraft – för att inte tala om social- och hälsovårdssektorn. Bristen på arbetskraft medför sannolikt förutom en högre uppskattning för dessa yrkesmänniskor också bättre arbetsvillkor.
Elina Pylkkänen, understatssekreterare