Vanliga frågor om reformen av de digitala arbets- och näringstjänsterna

Syftet med reformen av de digitala arbets- och näringstjänsterna är att erbjuda arbetssökande och arbetsgivare digitala tjänster som bättre svarar mot deras behov och gör det smidigare att uträtta ärenden. Som en del av totalreformen skapas en ny serviceplattform som bättre främjar matchningen av arbete och arbetskraft och effektiviserar arbetsförmedlingen.

De nya digitala arbets- och näringstjänsterna ska stegvis ersätta e-tjänsterna för kunder och experter och arbets- och näringsbyråernas kundinformationssystem (te-palvelut.fi). E-tjänsterna för person- och företagskunder och experter kommer i fortsättningen att finnas på serviceplattformen Jobbmarknad. Även olika informationstjänster flyttas till Jobbmarknaden.

I samband med reformen görs också regleringen av behandlingen av kunduppgifter inom de offentliga arbetskrafts- och företagstjänsterna tydligare och mer aktuell.

Jobbmarknaden är en ny, gemensam, öppen och avgiftsfri arbetslivstjänst och mötesplats för arbetssökande, arbetsgivare, arbetsförmedlare och myndigheter. 

Jobbmarknaden ersätter arbets- och näringsbyråernas digitala tjänster för kunder och experter samt arbets- och näringsbyråernas kundinformationssystem. Jobbmarknaden tas i bruk stegvis. Den nationella webbplatsen te-palvelut.fi togs ur bruk den 2 maj 2022, och innehållet och e-tjänsterna har flyttats till serviceplattformen Jobbmarknad.

I sin helhet är arbets- och näringsförvaltningens reformerade informationssystemtjänster i bruk före utgången av år 2023.

Jobbmarknad

Modernt jobbsökande kräver fungerande och moderna digitala tjänster. De tidigare arbets- och näringstjänsterna på nätet var funktionellt och tekniskt föråldrade, och motsvarar inte på bästa sätt kundernas mångsidiga servicebehov. 

Användningstiden för arbets- och näringsbyråernas nuvarande kundinformationssystem (URA-systemet) löper ut i slutet av 2023. Det är nödvändigt att ersätta systemet med en ny kundinformationssystemhelhet.

Lagarna om reformen trädde i kraft den 23 maj 2022. Ibruktagandet av de nya digitala tjänsterna kommer att ske stegvis: 

• Jobbmarknaden togs i bruk i maj 2022.
• De reformerade informationssystemen ska i sin helhet ha tagits i bruk senast vid utgången av 2023.

I början syns reformen som en förändring av webbtjänsten när e-tjänsten och datainnehållet har överförts till Jobbmarknaden. Arbets- och näringstjänsternas kunder från och med den 2 maj 2022 har övergått till att använda Jobbmarknaden. En ny funktion är möjligheten att utarbeta och publicera en jobbsökningsprofil. Profilen hjälper arbete och arbetstagare att hitta varandra bättre än tidigare. 

Reformen slutförs till sina centrala delar i slutet av 2023, då ett nytt system för hantering av kundrelationer (Jobbmarknaden för experter) blir tillgängligt för arbets- och näringsbyråerna samt för myndigheterna inom kommunförsöket med sysselsättning.

För närvarande inleder de flesta arbetssökande (ca 84 % år 2019 och ca 91 % år 2020) sitt sökande i en webbtjänst. Elektroniska tjänster används i stor utsträckning även för andra ärenden. 

Via Jobbmarknaden hittar man framöver myndigheternas arbetslivstjänster på ett och samma ställe. Tanken är att de nya digitala tjänsterna ska vara mer användarvänliga än de tidigare tjänsterna och göra kundernas elektroniska ärendehantering smidigare. Vid sidan av de elektroniska tjänsterna finns fortfarande möjlighet att besöka arbets- och näringsbyråerna samt försökskommunerna eller kontakta arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter per telefon. 

En ny funktion är möjligheten att utarbeta och publicera en arbetssökningsprofil. Man kan söka jobb anonymt, så att ens namn, ålder, kön och etniska bakgrund inte framgår. Sådana anonyma ansökningar bedöms åtminstone i vissa fall förbättra jämlikheten bland de sökande.

Profilerna för både arbetssökande och arbetsplatser baserar sig på kompetensbaserad information. Tack vare artificiell intelligens kan jobben och arbetstagarna hitta varandra enklare och snabbare. Arbetsgivarna kan till exempel få förslag på potentiella arbetssökande utifrån arbetssökningsprofilerna.

Publiceringen av en arbetssökningsprofil på Jobbmarknaden är en åtgärd genom vilken en arbetssökande kan visa sådan aktivitet som krävs enligt den nordiska modellen för arbetskraftsservice.

Plattformen Jobbmarknad är öppen och avgiftsfri för alla företag. Införandet av Jobbmarknaden väntas göra arbetsgivarnas rekryteringsprocesser smidigare och främja tillgången till kunnig arbetskraft. 

Användning av Jobbmarknadens matchnings- och sökfunktioner kan underlätta i synnerhet rekryteringar till uppgifter som det är svårt att hitta lämpliga arbetstagare till. Tidigare fanns ingen motsvarande sökfunktion.

Sökfunktionen kan också öka den direkta rekryteringen i företag, för framöver kan företag som är inloggade på serviceplattformen söka efter tillgänglig arbetskraft bland arbetssökningsprofilerna utan att publicera någon öppen platsannons. Användning av direkt rekrytering kan minska företagens utgifter för annonser och behandling av ansökningar i samband med rekrytering, samt även spara in på kostnaderna genom att rekryteringstiden förkortas.

En arbetssökande kan skapa en egen arbetssökningsprofil på Jobbmarknaden. Arbetsgivare som söker arbetstagare kan i sin tur söka efter lämpliga arbetstagare till sina lediga platser bland de arbetssökningsprofiler som publicerats på plattformen. På Jobbmarknaden finns en funktion som förbättrar matchningen av arbetssökningsprofiler och platsannonser, som använder sådan profilering som avses i den allmänna dataskyddsförordningen.

Matchningsfunktionen ordnar annonserna om lediga platser för den arbetssökande så att de annonser som bäst passar ihop med de uppgifter om utbildning, kompetens och önskemål som anges i arbetssökningsprofilen visas först i listan över lediga jobb. För arbetsgivare visas arbetssökningsprofilerna på plattformen i en ordning som bestäms utifrån de uppgifter som arbetsgivaren har meddelat.

Matchningsfunktionen hindrar inte den arbetssökande från att se några av de platsannonser som lagts ut på plattformen, utan den ordnar bara annonserna utifrån de uppgifter som den sökande angett i sin arbetssökningsprofil och skapar på så sätt en personanpassad lista över lediga arbeten eller över de arbetssökningsprofiler som bäst passar ihop med en platsannons. 

Användning av matchningsfunktionen skapar inga rättsverkningar för den som gjort en arbetssökningsprofil, och den som gjort profilen har till exempel inte någon skyldighet att söka de arbeten som matchningsfunktionen rekommenderat.

Jobbmarknaden är en ny tjänst för arbetssökande och arbetsgivare, som bidrar till att stödja införandet av den nordiska modellen för arbetskraftsservice. Publiceringen av en arbetssökningsprofil på Jobbmarknaden är en åtgärd genom vilken en arbetssökande kan visa sådan aktivitet som krävs enligt den nordiska modellen för arbetskraftsservice.

För närvarande utnyttjas elektronisk kommunikation i stor utsträckning i användningen av arbets- och näringstjänsterna, till exempel när man anmäler sig som arbetssökande. I och med arbetet med att utveckla Jobbmarknaden under de närmaste åren kommer utbudet av digitala tjänster och kundorienteringen att förbättras ytterligare.

För alla kunder hos arbets- och näringstjänsterna är det dock inte möjligt att uträtta ärenden digitalt eller så vill de inte använda det. Kunderna har fortfarande möjlighet att uträtta ärenden hos arbets- och näringsbyråns verksamhetsställe eller verksamhetsstället för kommunförsöket med sysselsättning, eller att utnyttja landsomfattande rådgivningstjänster. Rådgivningstjänsterna erbjuder enskilda kunder, arbetsgivare samt företagare och dem som är intresserade av företagande hjälp via telefon och chatt.

Jobbmarknad: Landsomfattande rådgivningstjänster
 

Reformen ger förbättringar i integrationen av de datasystem som stöder sökande efter arbete, i matchningsteknologin och i den direkta rekryteringen.

Verkningsmekanism 1: Systemintegration. När de datasystem och vyer som används av arbetskraftstjänstemännen och personkunderna slås ihop, underlättas kommunikationen och i synnerhet rådgivningen per telefon. Serviceprocessen blir smidigare, och rådgivningen i grundläggande frågor och behandlingarna blir snabbare. Detta kan indirekt leda till att en större del av tjänstemännens arbetsinsats kan ägnas åt frågor kring det egentliga arbetssökandet och stöd för det, då den tekniska plattformen för serviceprocessen har en enhetlig vy för både kunden och tjänstemannen. För arbetslösa arbetstagares del finns potential att förkorta arbetslöshetsperiodernas längd.  Denna del av effekten berör i synnerhet tjänsterna för personkunder.

Verkningsmekanism 2: Förbättring av matchningsteknologin. Jobbmarknadens sökfunktioner som baserar sig på artificiell intelligens förbättrar teknologin för arbetsförmedling och matchning i allmänhet. Denna effekt är uppdelad mellan 1) besättande av lediga befattningar och effektivisering av rekryteringen samt 2) direkt rekrytering. Det är fråga om olika mekanismer, eftersom besättandet av lediga befattningar och förkortande av rekryteringstiderna innebär att den potentiella sysselsättning som finns i lediga arbetsplatser används i större utsträckning, och direkt rekrytering utan utannonsering av en ledig arbetsplats innebär att efterfrågan och utbudet matchas bättre.

Verkningsmekanism 3: Direkt rekrytering. Den förändring som denna förbättring av arbetsförmedlingsteknologin ger upphov till kan försnabba rekryteringsprocesserna, vilket i sig ökar sysselsättningen i någon mån. Genom att följa profilerna kan en arbetsgivare som överväger rekrytering få marknadsinformation om hur de sökande lämpar sig för just den rekrytering som arbetsgivaren planerar. Alternativet, det vill säga att annonsera om en ledig plats, ge mer information, behandla ansökningar samt göra intervjuer och eventuella arbetstester, innebär arbetsintensiva och tidskrävande faser i rekryteringsprocessen. I synnerhet om det är bråttom med rekryteringen kan det leda till mer direkt rekrytering genom att man tar kontakt med sökande utifrån deras profiler utan att utannonsera den lediga platsen. Detta påverkas också av marknadsläget och hur hårt läget på arbetsmarknaden är.
 

Sysselsättningseffekterna av reformen av de digitala arbets- och näringstjänsterna anknyter enligt beräkningar som gjorts vid arbets- och näringsministeriet i synnerhet till förbättringen av matchningen i den offentliga arbetsförmedlingen. Effektivisering av matchningen kan handla om att förkorta den tid som lediga befattningar är obesatta eller att förkorta arbetsgivarens hela rekryteringsprocess. Detta innebär både att den potentiella sysselsättning som finns i obesatta befattningar tas i bruk i större utsträckning än i nuläget och att direkt rekrytering utan utannonsering av en ledig plats blir vanligare i den offentliga arbetsförmedlingen.

Reformens mest centrala verkningsmekanism anknyter till Jobbmarknadens nya matchningsfunktion som baserar sig på artificiell intelligens, som gör personkunders sökande efter lämpliga arbetsplatser och arbetsgivarnas sökande efter lämpliga arbetssökande snabbare och smidigare. 

Av den potentiella sysselsättningen (= antalet öppna vakanser x deras längd) skulle man år 2019 med matchningsfunktionen ha kunnat ta i bruk en mängd motsvarande ca 200–1 200 personer, och år 2020 något mindre. Enligt ANM:s bedömning kan sysselsättningseffekterna betraktas som betydande eftersom teknologins effekt på matchningen är ganska permanent och effekterna kumulativa (den kumulativa sysselsättningseffekten för 10 år blir till exempel 2 000–12 000 personer). Bedömningarna av sysselsättningseffekterna är dock förknippade med ett antal osäkerhetsfaktorer, och de ovan nämnda beräkningarna måste därför betraktas som riktgivande. Effekterna på de offentliga finanserna har bedömts utifrån 700 fler sysselsatta.

Reformen av de digitala arbets- och näringstjänsterna ökar inte statens utgifter när den slutförts. Utvecklingen av den nya systemhelheten kräver dock finansiering. Huvuddelen av projektet för digitalisering av arbets- och näringstjänsterna (TE-Digi) slutförs inom 2023, men utvecklingen och uppdateringen av systemet fortsätter även efter detta.

Förnyelsen av datasystemet samt utvecklingen och ibruktagandet av den nya serviceplattformen bedöms kosta totalt omkring 98,7 miljoner euro under åren 2016–2023.

Jobbmarknaden har utvecklats genom ett omfattande samarbete med användare och samarbetspartner. Den gemensamma utvecklingen sker interaktivt genom möten och nätverksarbetsytor samt med hjälp av respons.