Vanliga frågor om reformen av de digitala arbets- och näringstjänsterna

Syftet med reformen av de digitala arbets- och näringstjänsterna är att erbjuda arbetssö-kande och arbetsgivare digitala tjänster som bättre svarar mot deras behov och gör det smi-digare att uträtta ärenden. Som ett led i totalreformen skapas en ny serviceplattform som bättre främjar matchningen av arbete och arbetskraft och effektiviserar arbetsförmedlingen.

De nya digitala arbets- och näringstjänsterna ska stegvis ersätta e-tjänsterna för kunder och experter samt arbets- och näringsbyråernas kundinformationssystem. E-tjänsterna för såväl person- och företagskunder som experter kommer i fortsättningen att finnas på serviceplatt-formen Jobbmarknaden. 

Jobbmarknaden är en ny, gemensam, öppen och avgiftsfri arbetslivstjänst och mötesplats för arbetssökande, arbetsgivare, arbetsförmedlare och myndigheter. 

Jobbmarknaden ersätter arbets- och näringsbyråernas nuvarande digitala tjänster för kunder och experter samt byråernas kundinformationssystem. Jobbmarknaden tas i bruk stegvis. Den nationella webbplatsen te-palvelut.fi togs ur bruk den 2 maj 2022, och innehållet flytta-des till serviceplattformen Jobbmarknaden.

Arbets- och näringsförvaltningens nya informationssystemtjänster ska ha tagits i bruk i sin helhet före utgången av år 2024.

Jobbmarknaden 

Modernt jobbsökande kräver fungerande och moderna digitala tjänster. Arbets- och närings-byråernas tidigare e-tjänster för arbetssökande och arbetsgivare är funktionellt och tekniskt föråldrade, och svarar inte på bästa sätt mot kundernas mångsidiga servicebehov.

Livslängden för det kundinformationssystem som arbets- och näringsbyråerna och kommun-försöken med sysselsättning för närvarande använder (URA-systemet) närmar sig sitt slut. Det är nödvändigt att ersätta systemet med en ny kundinformationssystemhelhet.

Lagarna om reformen trädde i kraft den 23 maj 2022. De nya digitala tjänsterna kommer att tas i bruk stegvis.

• Jobbmarknaden togs i bruk i maj 2022.
• De första funktionerna i den nya e-tjänsten togs i bruk i mars 2023.
• De nya informationssystemstjänsterna ska ha tagits i bruk i sin helhet senast vid ut-gången av 2024.

Sedan den 2 maj 2022 har kunderna dirigerats från webbplatsen te-palvelut.fi till Jobbmarknaden och datainnehållen har flyttats till serviceplattformen Jobbmarknaden. På Jobbmarknaden är det nu också möjligt att utarbeta och publicera en jobbsökarprofil. Profilen hjälper arbete och arbetstagare att hitta varandra bättre än tidigare. 

Reformen slutförs till sina centrala delar i slutet av 2024, då ett nytt system för hantering av kundrelationer (Jobbmarknaden för experter) blir tillgängligt för arbets- och näringsbyråerna samt för myndigheterna inom kommunförsöket med sysselsättning. När arbets- och närings-tjänsterna 2025 övergår till kommunerna, flyttas användningen av systemet för hantering av kundrelationer till de nya sysselsättningsområdena.

För närvarande inleder de flesta arbetssökande (ca 86 % år 2021 och ca 81 % år 2022) sitt sökande i en webbtjänst. Elektroniska tjänster används i stor utsträckning även för andra ärenden. 

Jobbmarknaden är framöver en digital kanal till de arbetslivstjänster som myndigheten till-handahåller. Tanken är att de nya digitala tjänsterna ska vara mer användarvänliga än de tidigare tjänsterna och göra kundernas elektroniska ärendehantering smidigare. Vid sidan av de elektroniska tjänsterna finns fortfarande möjlighet att besöka arbets- och näringsbyråerna samt försökskommunerna eller kontakta arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter per telefon. 

På Jobbmarknaden kan man skapa och publicera en jobbsökarprofil. Man kan söka jobb anonymt, så att ens namn, ålder, kön och etniska bakgrund inte framgår. Sådana anonyma ansökningar bedöms åtminstone i vissa fall förbättra jämlikheten bland de arbetssökande.
Både de arbetssökandes profiler och platsannonserna grundar sig på kompetensbaserad in-formation. Tack vare artificiell intelligens kan jobben och arbetstagarna hitta varandra enklare och snabbare. Arbetsgivarna kan till exempel få förslag på potentiella arbetssökande utifrån jobbsökarprofilerna.

Publiceringen av en jobbsökarprofil på Jobbmarknaden är en åtgärd genom vilken en arbets-sökande kan visa sådan arbetssökningsaktivitet som krävs enligt den nya kundservicemodellen.

Plattformen Jobbmarknaden är öppen och avgiftsfri för alla företag. Införandet av Jobbmark-naden väntas göra arbetsgivarnas rekryteringsprocesser smidigare och främja tillgången till kunnig arbetskraft. 

Användning av Jobbmarknadens matchnings- och sökfunktioner kan underlätta i synnerhet rekryteringar till uppgifter som det är svårt att hitta lämpliga arbetstagare till. Det har inte funnits någon motsvarande sökfunktion tidigare.

Sökfunktionen kan dessutom öka den direkta rekryteringen i företag, eftersom företag som är inloggade på serviceplattformen framöver kan söka efter tillgänglig arbetskraft bland jobb-sökarprofilerna utan att publicera någon öppen platsannons. Användning av direkt rekryte-ring kan minska företagens utgifter för annonser och behandling av ansökningar i samband med rekrytering, samt även spara in på kostnaderna genom att rekryteringstiden förkortas.

Plattformen Jobbmarknaden är öppen och avgiftsfri för alla företag. Införandet av Jobbmark-naden väntas göra arbetsgivarnas rekryteringsprocesser smidigare och främja tillgången till kunnig arbetskraft. 

Användning av Jobbmarknadens matchnings- och sökfunktioner kan underlätta i synnerhet rekryteringar till uppgifter som det är svårt att hitta lämpliga arbetstagare till. Det har inte funnits någon motsvarande sökfunktion tidigare.

Sökfunktionen kan dessutom öka den direkta rekryteringen i företag, eftersom företag som är inloggade på serviceplattformen framöver kan söka efter tillgänglig arbetskraft bland jobb-sökarprofilerna utan att publicera någon öppen platsannons.

Användning av direkt rekryte-ring kan minska företagens utgifter för annonser och behandling av ansökningar i samband med rekrytering, samt även spara in på kostnaderna genom att rekryteringstiden förkortas.

För närvarande utnyttjas elektronisk kommunikation i stor utsträckning i användningen av arbets- och näringstjänsterna, till exempel när man anmäler sig som arbetssökande. I och med arbetet med att utveckla Jobbmarknaden under de närmaste åren kommer utbudet av digitala tjänster och kundorienteringen att förbättras ytterligare.

För alla kunder hos arbets- och näringstjänsterna är det dock inte möjligt att uträtta ärenden digitalt eller så vill de inte det. Kunderna har fortfarande möjlighet att uträtta ärenden på arbets- och näringsbyråns verksamhetsställe eller verksamhetsstället för kommunförsöket med sysselsättning, eller att utnyttja de landsomfattande rådgivningstjänsterna. Rådgivningstjänsterna erbjuder personkunder, arbetsgivare samt företagare och dem som är intresserade av företagande hjälp via telefon och chatt.

Jobbmarknad: Landsomfattande rådgivningstjänster

Reformen ger förbättringar i integrationen av de datasystem som stöder sökande efter arbete, utnyttjandet av artificiell intelligens och matchningsteknologi och i den direkta rekryteringen.

Verkningsmekanism 1: Systemintegration. När de datasystem och vyer som används av arbetskraftstjänstemännen och personkunderna slås ihop, underlättas kommunikationen och i synnerhet rådgivningen per telefon. Serviceprocessen blir smidigare, och rådgivningen i grundläggande frågor och behandlingarna blir snabbare. Detta kan indirekt leda till att en större del av tjänstemännens arbetsinsats kan ägnas åt frågor kring det egentliga arbetssökandet och stöd för det, då den tekniska plattformen för serviceprocessen har en enhetlig vy för både kunden och tjänstemannen. För arbetslösa arbetstagares del finns potential att förkorta arbetslöshetsperiodernas längd. Denna del av effekten berör i synnerhet tjänsterna för personkunder.

Verkningsmekanism 2: Förbättring av matchningsteknologin. Jobbmarknadens sökfunktioner som baserar sig på artificiell intelligens förbättrar teknologin för arbetsförmedling och matchning i allmänhet. Denna effekt är uppdelad mellan 1) besättande av lediga befattningar och effektivisering av rekryteringen samt 2) direkt rekrytering. Det är fråga om olika mekanismer, eftersom besättandet av lediga befattningar och förkortande av rekryteringstiderna innebär att den potentiella sysselsättning som finns i lediga arbetsplatser används i större utsträckning, och direkt rekrytering utan utannonsering av en ledig arbetsplats innebär att efterfrågan och utbudet matchas bättre.

Verkningsmekanism 3: Direkt rekrytering. Den förändring som denna förbättring av ar-betsförmedlingsteknologin ger upphov till kan försnabba rekryteringsprocesserna, vilket i sig ökar sysselsättningen i någon mån. Genom att följa profilerna kan en arbetsgivare som överväger rekrytering få marknadsinformation om hur de sökande lämpar sig för just den rekrytering som arbetsgivaren planerar. Att annonsera om en ledig plats, ge mer information, behandla ansökningar samt göra intervjuer och eventuella arbetstester kräver arbetsintensiva och tidskrävande faser i rekryteringsprocessen. I synnerhet om det är bråttom med rekryteringen kan det leda till mer direkt rekrytering genom att man tar kontakt med sökande utifrån deras profiler utan att utannonsera den lediga platsen. Detta påverkas också av marknadsläget och hur ansträngt arbetsmarknadsläget är.

Reformen har starka kontaktytor till projekt med syftet att förnya de digitala tjänsterna för in-ternationell rekrytering och integrering. På så sätt värnar man om att processerna är enhetliga för såväl den arbetssökande och arbetsgivaren som för myndigheten samt att de är smidigare och mer kostnadseffektiva.

Sysselsättningseffekterna av reformen av de digitala arbets- och näringstjänsterna anknyter enligt beräkningar som gjorts vid arbets- och näringsministeriet i synnerhet till förbättringen av matchningen i den offentliga arbetsförmedlingen. Effektivisering av matchningen kan handla om att förkorta den tid som lediga befattningar är obesatta eller att förkorta arbetsgivarens hela rekryteringsprocess. Detta innebär både att den potentiella sysselsättning som finns i obesatta befattningar tas i bruk i större utsträckning än i nuläget och att direkt rekrytering utan utannonsering av en ledig plats blir vanligare i den offentliga arbetsförmedlingen.

Reformens mest centrala verkningsmekanism anknyter till Jobbmarknadens nya match-ningsfunktion som baserar sig på artificiell intelligens. Den gör personkunders sökande efter lämpliga arbetsplatser och arbetsgivarnas sökande efter lämpliga arbetssökande snabbare och smidigare. 

Av den potentiella sysselsättningen (= antalet öppna vakanser x deras längd) skulle man år 2019 med matchningsfunktionen ha kunnat ta i bruk en mängd motsvarande ca 200–1 200 personer, och år 2020 något mindre. Enligt ANM:s bedömning kan sysselsättningseffekterna betraktas som betydande eftersom teknologins effekt på matchningen är ganska permanent och effekterna kumulativa (den kumulativa sysselsättningseffekten för 10 år blir till exempel 2 000–12 000 personer). Bedömningarna av sysselsättningseffekterna är dock förknippade med ett antal osäkerhetsfaktorer, och de ovan nämnda beräkningarna måste därför betraktas som riktgivande. Effekterna på de offentliga finanserna har bedömts utifrån 700 fler sysselsatta.

Reformen av de digitala arbets- och näringstjänsterna ökar inte statens utgifter när den slutförts. Utvecklingen av den nya systemhelheten kräver dock finansiering. Huvuddelen av projektet för digitalisering av arbets- och näringstjänsterna (TE-Digi) slutförs inom 2024, men utvecklingen och uppdateringen av systemet fortsätter även efter detta. Inom ramen för projektet utvecklas ett gemensamt och centraliserat system för de nya sysselsättningsområdena, vilket innebär kostnadsbesparingar när områdena inte själva behöver skapa egna digitala system. 

Förnyelsen av datasystemet samt utvecklingen och ibruktagandet av den nya serviceplatt-formen bedöms kosta totalt omkring 98,7 miljoner euro under åren 2016–2024.

Jobbmarknaden har utvecklats genom ett omfattande samarbete med användare och sam-arbetspartner. Den gemensamma utvecklingen sker interaktivt genom möten och nätverks-arbetsytor samt med hjälp av respons.