Kommissionen drog upp riktlinjer för ändringar i riktning mot EU:s statsstödspolitik och dess mål

Europeiska kommissionen drog den 9 mars 2023 upp riktlinjer för betydande ändringar som gäller riktlinjerna och målen för hela EU:s statsstödspolitik. Målet är att öka EU:s egen produktionskapacitet inom sektorer som är centrala med tanke på en grön omställning samt att påskynda ibruktagandet av förnybar energi och koldioxidsnålhet inom industrin.

Bakom de ändringar som kommissionen nu drar upp riktlinjer för ligger Rysslands anfallskrig mot Ukraina, varför reglerna om statligt stöd gjordes flexiblare i mars 2022. Målet har varit att lindra de skadliga ekonomiska konsekvenserna av kriget i EU:s medlemsstater. Reglerna har utvidgats flera gånger och förlängts till utgången av 2023. 

Genom de ändringar som nu gjorts gör kommissionen de temporära reglerna om koldioxidsnålhet inom industrin och ibruktagande av förnybar energi ännu flexiblare och förlänger deras giltighetstid till utgången av 2025. Regleringen av stöd som lindrar effekterna av den akuta krisen ändras inte, och dessa regler kommer i huvudsak fortfarande att upphöra före utgången av 2023.

Exceptionella ändringar i målen för politiken för statligt stöd

Dessutom ändrar de nu utfärdade reglerna målen och kriterierna för politiken för statligt stöd på ett nytt grundläggande sätt. De nya kris- och omställningsstöden tillåter att stöd beviljas för produktionsmässiga investeringar i branscher som anses vara centrala med tanke på den gröna omställningen. Som sådana branscher definieras till exempel produktion av batterier, solpaneler, vindturbiner, värmepumpar, elektrolysapparater och anordningar för avskiljning, återvinning och lagring av koldioxid. 

De nya reglerna tillåter också i undantagsfall att beloppet av investeringsstöd höjs till samma nivå som i fråga om stöd som beviljas av länder utanför EU (s.k. matchning). En höjning är möjlig om investeringen görs i EU:s minst utvecklade områden, i så kallade regioner som är berättigade till regionalstöd eller om investeringen är förenad med investeringar i flera EES-länder.
Kommissionen vill genom ändringarna öka EU:s produktionskapacitet inom strategiskt viktiga sektorer. Att främja ett sådant mål med hjälp av EU:s politik för statligt stöd är mycket exceptionellt. I EU har det hittills varit tillåtet att stödja investeringar i produktionsanläggningar endast i mycket begränsad utsträckning, närmast i EU:s minst utvecklade områden. 

De flexiblare reglerna för investeringsstöd gäller till utgången av år 2025. För att kunna införa stöd enligt reglerna förutsätts en anmälan om statligt stöd till kommissionen och kommissionens förhandsgodkännande innan stödet genomförs. 

Kommissionen har som mål att förbättra EU:s konkurrenskraft

Ändringarna är en del av EU:s industriplan i den gröna given. Den syftar till att förbättra EU-industrins konkurrenskraft och säkerställa en ökning av sådan produktionskapacitet i EU som är central med tanke på den gröna omställningen. En lindring av politiken för statligt stöd har motiverats särskilt med behovet att förhindra att strategiska investeringar i produktionsanläggningar överförs till länder utanför EU, särskilt till Förenta staterna, som starkt stöder sin egen produktion. Kommissionen utfärdar senare i mars en rättsakt om koldioxidneutral industri (Net-Zero Industry Act), där det föreslås regleringsåtgärder till förmån för de strategiska branscherna. 

Finland har under de senaste månaderna aktivt och långsiktigt påverkat EU:s statsstödspolitik tillsammans med likasinnade medlemsländer. Finland har ansett det vara viktigt att det huvudsakliga syftet med EU:s statsstödspolitik även i fortsättningen är att säkerställa lika villkor på den inre marknaden och att förebygga konkurrenssnedvridningar mellan medlemsstaterna.

Ändringar också för att påskynda den gröna och den digitala omställningen

I samband med detta drog kommissionen upp riktlinjer för betydande utvidgningar av reglerna för statligt stöd under ”normala tider”. Ändringarna gäller den så kallade allmänna gruppundantagsförordningen om statligt stöd samt gruppundantagsförordningen för fiskeri- och vattenbrukssektorn, med stöd av vilka medlemsstaterna kan införa statliga stödåtgärder utan kommissionens förhandsgodkännande.

Genom ändringarna i den allmänna gruppundantagsförordningen underlättas bland annat stödet till investeringar som främjar den gröna och den digitala omställningen. De reviderade reglerna innehåller också nya undantag från statligt stöd för att ingripa i de ekonomiska konsekvenserna av Rysslands krig mot Ukraina och för att främja återhämtningen av Europas ekonomi efter corona- och energikrisen.

Ändringarna gör det också snabbare och lättare för Finland att införa företagsstöd som riktas till främjande av den gröna omställningen. Ändringarna i förordningen träder i kraft när förordningen publiceras i den officiella tidningen. I samband med detta förlängdes giltighetstiden för gruppundantagsförordningen till utgången av 2026.

Ytterligare information:
Olli Hyvärinen, handelsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7026
Samuli Miettinen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7364