Arbetsminister Lindström: Ökade möjligheter att avtala om arbetstiden på arbetsplatserna

Regeringen föreslår den 27 september 2018 en totalreform av arbetstidslagen. Den nya lagen ska ersätta arbetstidslagen från 1996. I och med lagen skapas för arbetsplatserna ett stort antal verktyg för att kunna tillämpa arbetsplatsspecifika arbetstidslösningar, där såväl arbetsgivarens som personalens behov kan beaktas i fråga om arbetstiden.

- Reformen säkerställer arbetstidsskydd för arbetstagare, men samtidigt skapas utrymme för arbetstidslösningar som baserar sig på samförstånd mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Möjligheterna till flexibilitet tjänar också arbetstagarnas behov av samordning mellan kraven i privatlivet och kraven i arbetet, konstaterade arbetsminister Jari Lindström på informationsmötet.

- I lagen beaktas också de möjligheter som den tekniska utvecklingen medför samt behovet av att arbeta oberoende av tid och plats. Samtidigt förutsätts dock att arbetstidsskyddet genomförs.

Bestämmelserna om på avtal baserad arbetstid gör det möjligt att avtala om arbetstider på ett mer flexibelt sätt jämfört med nuläget. Det ska vara möjligt att genom ett företagsspecifikt kollektivavtal avtala om arrangemangen för ordinarie arbetstid inom en utjämningsperiod på 52 veckor. Arbetsgivarens och arbetstagarens möjligheter att ingå avtal om ordinarie arbetstid utökas. Det blir också möjligt att i större utsträckning än i nuläget avtala om flexibel arbetstid, dvs. flextid, på arbetsplatserna.

I lagen finns också bestämmelser om ett nytt arrangemang med utökad flextid. Den utökade flextiden lämpar sig i synnerhet för expertuppgifter, där arbetets mål och den övergripande tidtabellen är viktigare än arbetstidens förläggning. Utökad flextid ska kunna införas genom avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, när minst hälften av arbetstiden är sådan att arbetstagaren självständigt kan bestämma om dess förläggning och stället där arbetet utförs. Även vid utökad flextid ska den ordinarie arbetstiden utjämnas till 40 timmar i veckan under en utjämningsperiod på fyra månader, men uppföljningen av arbetstiden kommer att vara lättare och basera sig på veckovisa uppgifter om arbetade timmar och tidpunkterna för veckovila som arbetstagaren lämnar in varje lönebetalningsperiod.

Bestämmelser om arbetstidsbank

Till arbetstidslagen ska fogas bestämmelser om arbetstidsbank. Bestämmelserna möjliggör avtal om införande av en lagstadgad arbetstidsbank på alla arbetsplatser, oberoende av om det finns bestämmelser om arbetstidsbank i ett kollektivavtal som är bindande för arbetsgivaren.

Med arbetstidsbank avses ett system för samordning av arbetstid och ledig tid, där arbetstid, intjänad ledighet och penningförmåner som omvandlats till ledighet kan sparas och kombineras. Bestämmelsen om arbetstidsbank ökar arbetstagarnas möjligheter att tjäna in längre ledigheter och samordna behoven i arbetet och behoven i privatlivet.

En motvikt till den omfattande avtalsrätten är lagens omfattande tillämpningsområde. Lagen ska tillämpas på arbetstagare, tjänstemän och tjänsteinnehavare som behöver arbetstidsskydd. Endast sådana löntagare som helt självständigt kan bestämma över sin arbetstid  och därmed själva sörja för sitt arbetstidsskydd lämnas utanför lagens tillämpningsområde.

I propositionen har kraven i EU:s arbetstidsdirektiv beaktats. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2020.

Ytterligare upplysningar:
Tarja Kröger, regeringsråd, ANM, tfn 029 504 8937