Utredning samlade information om hur kunnande som förvärvats i arbete kan identifieras och utnyttjas inom sysselsättningstjänsterna

Inom sysselsättningstjänsterna har man genomfört olika projekt och försök som gäller tillgodoräknande av icke-formell kunskap, men det har inte funnits någon enhetlig modell för det. I en färsk utredning bedöms det att utvidgade möjligheter till tillgodoräknande av icke-formell kunskap inom sysselsättningstjänsterna kräver gemensamma begrepp och ökat samarbete.

Tillgodoräknande av icke-formell kunskap innebär att kunnande som förvärvats i arbete eller en arbetsdominerad miljö identifieras genom att den jämförs med examensgrunder eller läroplaner. För sådant kunnande kan ett intyg beviljas, och det kan också erkännas av en läroanstalt. Detta bidrar till individens möjligheter att få meningsfullt arbete eller meningsfull utbildning.

Arbets- och näringsministeriet inledde i mars 2022 en utredning om försök med och utvidgning av tillgodoräknandet av icke-formell kunskap inom sysselsättningstjänsterna.

”Tillgodoräknande av icke-formell kunskap är ett viktigt verktyg som skulle kunna användas i allt större utsträckning för att identifiera och dra nytta av kunnande som förvärvats i arbete. Det gör det möjligt för individen att visa hela sin kompetenspotential och lättare för arbetsgivare att hitta kompetent arbetskraft som motsvarar deras behov”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.

Gemensamma begrepp och samarbete behövs

Inom sysselsättningstjänsterna har man i olika projekt och försök identifierat kunnande som förvärvats till exempel genom arbetsprövning, lönesubventionerat arbete eller arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Det har dock inte funnits någon enhetlig modell för tillgodoräknandet av icke-formell kunskap. Enligt utredningen är själva begreppet i sig inte vedertaget, och dessutom är samarbetet bristfälligt. Detta utgör ett hinder för utvidgade möjligheter till tillgodoräknande av icke-formell kunskap inom sysselsättningstjänsterna.

Utredningen innehåller förslag till sätt att sprida god praxis vad gäller tillgodoräknande av icke-formell kunskap inom sysselsättningstjänsterna. Detta förutsätter bland annat att både sysselsättningstjänsterna och läroanstalterna har ett nära samarbete med arbetsgivarna och arbetslivet. Sysselsättningstjänsterna behöver också egna riktlinjer för tillgodoräknande av icke-formell kunskap. Arbets- och näringstjänsterna skulle kunna inleda försök i form av köpta tjänster.

I utredningen betonas att tillgodoräknande av icke-formell kunskap inte lämpar sig som en omfattande masstjänst. Det gagnar dem som har svårigheter med traditionella sätt att studera, svaga förutsättningar för kompetensutveckling eller en bristfällig grundutbildning. Inom sysselsättningstjänsterna bör man bedöma när tillgodoräknande av icke-formell kunskap är ändamålsenligt för kunden.

I utredningen föreslås också att arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet ska inrätta ett gemensamt tidsbestämt kompetens- och utvecklingsnätverk för praxis vad gäller tillgodoräknande av icke-formell kunskap.

Utredningen är gjord av Owal Group Oy i samarbete med Vision Factory Oy.

Reformen av det kontinuerliga lärandet som bakgrund

Den parlamentariska reformen av det kontinuerliga lärandet är ett led i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Reformen svarar på behovet att utveckla och förnya det egna kunnandet under hela livet. Avsikten är också att hitta sätt att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för identifiering av kunnande, som har som mål att främja och styra skapandet av verktyg och förfaranden för identifiering av kunnande som förvärvats utanför det formella utbildningssystemet.

Ytterligare information:
Mikko Heinikoski, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 047 175
Jenni Larjomaa, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 028