En modell hjälper att ännu bättre planera tjänster för partiellt arbetsföra

De nuvarande sysselsättningstjänsterna identifierar inte effektivt de individuella situationerna och kompetensen hos partiellt arbetsföra arbetslösa, och därför är sysselsättningsresultaten ofta dåliga. Minst 40 000 människor skulle vilja bidra till arbetsmarknaden om det blev möjligt för dem.

Deras arbetslöshet kostar samhället drygt 500 miljoner euro per år. Däremot skulle en ökning av deras sysselsättning redan med en tredjedel utöver de mänskliga konsekvenserna medföra nytta för samhället med cirka 200 miljoner euro per år i form av sparade inkomstöverföringar och ökade skatteinkomster.

Uppgifterna framgår av den modell som kompetenscentret för investeringar i samhällsutveckling utvecklat och som hjälper till att bättre identifiera partiellt arbetsföra och därigenom planera och erbjuda mer anpassade tjänster. Med hjälp av modellen kan man också bedöma åtgärdernas resultat och räkna ut den samhälleliga nyttan av sysselsättningen.

– Till exempel i kommande kommunala sysselsättningsförsök samt i reformen av arbets- och näringstjänsterna skulle det vara nyttigt att testa verktyget. Modelleringen bidrar till att strukturera kundernas servicebehov och servicehandledningen. Verktyget är också till nytta vid planeringen av effektiva tjänsteupphandlingar och fastställandet av prisnivån samt vid utformningen av tjänsterna, berättar direktör Mika Pyykkö från kompetenscentret för investeringar i samhällsutveckling.

– Oberoende av personens bakgrund, möjligheter och begränsningar kan man genom rätt förhållningssätt och rätt planerade tjänster hitta arbetsmöjligheter där man trots begränsningarna är helt arbetsför. Arbetsförmågan står alltid i proportion till kunnandet och uppgiften, inte till personens egenskap. Den partiella arbetsförmågan försvinner när ett lämpligt arbete och en lämplig person möts, betonar direktör Tuija Oivo.

Modellen producerade ett visuellt verktyg för experter, yrkespersoner och personer som sysselsätts. Med verktyget kan man åskådliggöra olika utbildnings- och karriärvägar samt tjänster, förmåner och stöd och beräkna den samhälleliga nyttan av dessa vägar.

– Det väsentliga i modellen är att individens situation och möjligheter till sysselsättning bedöms som en helhet som påverkas av individens kunnande och livssituation, det allmänna arbetsmarknadsläget och de tjänster som samhället erbjuder. På detta sätt kan man erbjuda rätt tjänster i rätt tid och i rätt omfattning. Modellen kan också utvidgas till att omfatta planeringen av tjänster för andra arbetssökande, säger Pyykkö.

Ytterligare information:
Mika Pyykkö, direktör, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7135 (mer information om modellen och utnyttjandet av den)
Tuija Oivo, direktör, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 9040 (program för arbetsförmåga som syftar till sysselsättning av partiellt arbetsföra)
Liisa Björklund, tfn 040 571 8866 (mer information om modelleringen)
Petri Hilli, tfn 040 754 2090 (mer information om modelleringen)