- Företag
- Näringspolitik
- Innovationspolitik
- Prioriteringar
- Reglering av företagets verksamhet
- Företagens internationalisering
- Företagstjänster
- ANM Branschtjänst
- Samhällsansvar
- Företag och mänskliga rättigheter
- Riktlinjer och principer för samhällsansvar
- Behandlingen av enskilda fall vid tillämpningen av OECD:s riktlinjer för multinationellla företag
- Delegationen för samhälls- och företagsansvar
- Socialt ansvarsfull offentlig upphandling
- Ansvarsredovisning
- Sociala företag
- Korruptionsbekämpning
- EU's inre marknad
- Företagsfinansiering
- Arbetsliv
- Arbetslagstiftning
- Arbetsavtal och anställningsförhållande
- Arbetstid och semester
- Utveckling och upprätthållande av arbetstagarnas kompetens
- Likabehandling och jämställdhet i arbetslivet
- Integritetsskydd i arbetslivet och arbete med barn
- Samarbetsförfarandet och övriga system för personalens medbestämmande
- Kärnpunkterna i samarbetslagen
- Samarbete inom finska företagsgrupper
- Samarbete inom grupper av gemenskapsföretag
- Personalrepresentation i europabolag (SE) och europeiska kooperativa föreningar (SCE)
- Personalfonder
- Kollektivavtal och medling i arbetstvister
- Beställarsansvar
- Arbetstagarens skydd vid arbetsgivarens insolvens
- Internationella arbetsorganisationen ILO
- Utveckling av arbetslivet
- Integration av invandrare
- Sysselsättning
- Stöd och ersättningar
- Sysselsättningsöversikt och Arbetsförmedlingsstatistik
- Arbetslagstiftning
- Energi
- Energi- och klimatstrategi
- Elmarknaden
- Utsläppshandeln
- Förnybar energi
- Energieffektivitet
- Energi- och investeringsstödet
- Kärnenergi
- Förvaltning inom kärnenergisektorn
- Kärnsäkerhet, skyddsarrangemang och kärnmaterialövervakning
- Kärnanläggningar och kärnanläggningsprojekt
- Kärnavfallshantering
- Utvecklingsprojekt
- Energiförsörjningstryggheten
- EU-samarbetet och det internationella samarbetet på energiområdet
- Energiteknik
- Konkurrens och konsumenter
- Regionerna
- Målen för och planeringen av regionutvecklingen
- Stadsutveckling
- Strukturomvandling
- EU:s regional- och strukturpolitik
- EU:s sammanhållningspolitik
- Den nationella beredningen för programperioden 2021–2017
- Partneskapsavtalet
- EU:s strukturfonder
- Fonden för EU-bistånd till de sämst ställda FEAD 2014-2020
- Målet Europeiskt territoriellt samarbete (ETS) 2014–2020
- EU:s program för samarbete över de yttre gränserna (ENI CBC)
- Närings-, trafik- och miljöcentralerna
Vårdledighet
Föräldrar har efter föräldraledigheten rätt till vårdledighet utan avbrott i anställningsförhållandet. Arbetstagaren har rätt till två vårdledighetsperioder på heltid för vård av barn under tre år. En förälder till ett adoptivbarn har rätt till vårdledighet i minst två år från adoptionen, men rätten upphör när barnet börjar skolan. Vårdledighetens längd måste vara minst en månad.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan dessutom komma överens om flera än två vårdledighetsperioder samt om perioder som är kortare än en månad. Av barnets föräldrar eller vårdnadshavare kan samtidigt endast en ta ut vårdledighet. Samtidigt med den ena förälderns moderskaps- eller föräldraledighet kan den andra föräldern i alla fall ta ut en vårdledighetsperiod.
Arbetstagaren kan beviljas partiell vårdledighet för att vårda sitt barn till utgången av det andra läsåret (slutet av juli), eller om barnet omfattas av förlängd läroplikt till utgången av det tredje läsåret. För en förälder till ett handikappat eller långtidssjukt barn som är i behov av särskild vård och omsorg fortgår rätten tills barnet fyller 18 år.
Om ett barn under tio år, som bor i samma hushåll, plötsligt insjuknat, har arbetstagaren rätt att vårda barnet högst fyra arbetsdagar per sjukperiod (tillfällig vårdledighet). Barnets s.k. frånvarande förälder har motsvarande rätt.
Därtill har arbetstagaren under en kortare tid rätt att vara borta från arbetet, om arbetstagarens omedelbara närvaro är nödvändig på grund av en oförutsägbar och tvingande orsak som hänför sig till en sjukdom eller olycka som drabbat hans eller hennes familj (frånvaro av tvingande familjeskäl).
Om en arbetstagares familjemedlem eller någon annan närstående är i behov av särskild vård, ska arbetsgivaren försöka ordna arbetet så att arbetstagaren har möjlighet att utebli från arbetet för viss tid för att vårda familjemedlemmen eller den närstående. För frånvaron har inte i lag fastställts någon bestämd tid.
Arbetsgivaren och arbetstagaren ska komma överens om återgång till arbetet under pågående ovan nämnd ledighet. Om överenskommelse inte nås, får arbetstagaren av grundad anledning avbryta ledigheten genom att underrätta arbetsgivaren om detta senast en månad före återgången till arbetet. På arbetsgivarens begäran ska arbetstagaren lägga fram en utredning om grunden för frånvaron och avbrytandet av frånvaron.