Arbets- och näringsministeriet inleder beredningen av en redogörelse om försörjningsberedskapen
Arbets- och näringsministeriet har inlett beredningen av redogörelsen om försörjningsberedskapen. Coronaviruset har lyft fram försörjningsberedskapen och beredskapsarbetet i centrum för den samhälleliga debatten och gett upphov till ett behov av att utveckla försörjningsberedskapen över regeringsperioderna. Redogörelsen stöder detta utvecklingsarbete.
Syftet med redogörelsen är att förtydliga huvudlinjerna för utvecklandet av försörjningsberedskapen på längre sikt också genom parlamentarisk beredning och diskussion samt att säkerställa en allt bättre övergripande beredskap inför nya hot. Avsikten är dessutom att fastställa vilka verktyg som är centrala med tanke på målen och vilka behov det finns att utveckla dem. Målet är också att modernisera försörjningsberedskapen så att den svarar mot utmaningarna i den förändrade omvärlden.
Finlands försörjningsberedskapssystem fungerar i grunden. Goda utgångspunkter för detta är en nätverksmodell som baserar sig på samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn samt försörjningsberedskapsorganisationens förutsättningar att agera smidigt också i krissituationer. I den förändrade situationen behövs dock en precisering av den gemensamma visionen för utvecklingen.
Centrala teman vid beredningen av redogörelsen är hanteringen av kontinuiteten i försörjningsberedskapen samt behovet av modernisering, den övergripande utvecklingen av lagstiftningen om försörjningsberedskapen samt säkerställandet av förutsättningarna för verkställigheten, utvecklingsfrågor som gäller försörjningsberedskapsorganisationen, frågor som gäller tryggandet av försörjningsberedskapsfondens verksamhet samt riksdagens deltagande som aktiv påverkare.
Redogörelsen koncentrerar sig huvudsakligen på granskningen av de nationella målen för försörjningsberedskapen, de styrande principerna och styrningen på samhällelig nivå. Avsikten är inte att i detalj behandla operativa frågor. I redogörelsen bedöms om den nationella försörjningsberedskapen är på önskad nivå och hur den bör utvecklas.
Under åren 2020–2021 har det gjorts flera bedömningar och utredningar om försörjningsberedskapen och Försörjningsberedskapscentralen. Även den uppdatering av säkerhetsstrategin för samhället som görs under Säkerhetskommitténs styrning håller på att inledas.
Vid beredningen beaktas också kopplingarna till klimatförändringen, energi- och klimatstrategin samt huvudlinjerna för det internationella samarbetet och påverkan inom försörjningsberedskapen på såväl nordisk som internationell nivå. Även centrala EU-projekt, såsom beredningen av förslaget till CER-direktiv om förbättring av kritiska aktörers förmåga att tåla störningar och de centrala konsekvenserna av genomförandet av det, ingår i granskningen.
Intressentgrupper och parlamentariska aktörer deltar aktivt i beredningen av redogörelsen
Beredningen av redogörelsen styrs av en liten förvaltningsövergripande ledningsgrupp vars ordförande är kanslichef Raimo Luoma från arbets- och näringsministeriet. Ledningsgruppen har ett nära samband med statsrådets förvaltningsövergripande samarbetsgrupp för försörjningsberedskap som tillsattes i slutet av september.
Redogörelsen blir föremål för tillsyn av en parlamentarisk uppföljningsgrupp.
Avsikten är att redogörelsen ska överlämnas till riksdagen i september 2022. Dessförinnan ordnas en omfattande remissbehandling av utkastet till redogörelse våren 2022. Under beredningen ordnas också workshoppar för intressentgrupperna. På basis av dessa preciseras de prioriteringar som behandlas i redogörelsen och söks vägledning från olika aktörer för beredningen av redogörelsen.
Ytterligare information:
Eeva Vahtera, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 9009
Antti Neimala, överdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7039