Arbets- och näringsministeriets analys: 2022 var ett toppår för rekrytering av arbetskraft
Enligt en färsk analys från arbets- och näringsministeriet var 2022 ett år då arbetsgivarna var flitiga när det gäller att rekrytera arbetskraft och det skapades 258 000 nya jobb. Å andra sidan var bristen på arbetskraft större än föregående år.
Sysselsättningen ökade med cirka 64 000 personer år 2022 jämfört med 2021. Under 2022 sökte olika verksamhetsställen sammanlagt över 645 000 personer, vilket är över 91 000 personer mer än föregående år. Samtidigt ökade emellertid problemen med tillgången på arbetskraft klart: bristen på arbetskraft uppgick till 81 500 personer. Sammanlagt söktes över 295 000 personer till nya jobb. När inverkan av bristen på arbetskraft beaktas, skapades cirka 258 000 nya jobb i Finland.
Flest nya jobb skapades av företagen – minst av kommunerna
År 2022 var det framförallt företagen och övriga privata sektorn som skapade nya jobb. Minst nya jobb skapades av kommunerna. Relativt sett skapades flest nya jobb i Sydöstra Finland, Norra Karelen, Södra Savolax, Nyland och Egentliga Finland. Kommunerna hade störst rekryteringsproblem.
Av branscherna var det relativt sett inom byggbranschen, informations- och kommunikationsbranschen samt inom yrkesmässig, vetenskaplig och teknisk verksamhet som det skapades flest nya jobb. Allt som allt söktes mest arbetskraft inom social- och hälsovårdstjänsterna, handeln, utbildningen och industrin.
När anskaffningen av arbetskraft ställs i proportion till antalet sysselsatta i branschen, söktes arbetskraft relativt sett mest inom social- och hälsovården, utbildningen samt hotell- och restaurangbranschen. När inverkan av bristen på arbetskraft beaktas, gjordes flest rekryteringar inom utbildningsbranschen: cirka en tredjedel i förhållande till antalet sysselsatta i hela branschen. Därefter gjordes flest rekryteringar inom konst, nöjes- och rekreationsbranschen samt social- och hälsovården.
Kända faktorer bidrog till att nya jobb skapades
De faktorer som inverkade på att nya jobb skapades 2022 var i huvudsak av samma slag som under tidigare år. Framförallt påverkades skapandet av nya jobb av företagssektorn, verksamhetsställen med minst 50 anställda, den förväntade ökningen av antalet anställda, variation i personalstyrkan på åtminstone 10 procent, utländsk arbetskraft vid verksamhetsstället samt anställning av en arbetslös, en nyutexaminerad person eller anställning av en studerande eller rekrytering av åtminstone två heltidsanställda.
Analysen är baserad på mikromaterialet från den arbetsgivarintervju som genomförts i samband med den undersökning om lediga jobb som Statistikcentralen producerat för arbets- och näringsministeriet. Materialet samlades in kvartalsvis från verksamhetsställena, så materialet utgör en bra representation av hela året och jämnar ut säsongväxlingarna. Nytt i denna rapport är de branschvisa indikatorerna, där rekryteringen av arbetskraft till nya jobb och som helhet sätts i proportion till sysselsättningen i branschen. Indikatorerna utvidgar helhetsbilden av dynamiken i rekryteringen av arbetskraft. Analysen är gjord av forskningsdirektör Heikki Räisänen vid arbets- och näringsministeriet.
Mer information:
Heikki Räisänen, forskningsdirektör, tfn 0295 047 118, [email protected]