Brytningstid inom social- och hälsovårdsbranschen: Från osäkra framtidsutsikter till nya innovationer?
Antalet företag inom social- och hälsovårdsbranschen har som helhet ökat en aning. Även antalet anställda i företagen har ökat. Situationen varierar dock från företag till företag, och det bör fästas särskild uppverksamhet vid möjligheterna för små och medelstora företag inom branschen att vara verksamma på marknaden. Dessa uppgifter framgår av den branschrapport om social- och hälsovårdsbranschen som publicerades den 15 november.
År 2017 var antalet företag inom social- och hälsovårdsbranschen i Finland cirka 18 500, varav merparten var företag som producerade hälso- och sjukvårdstjänster. Antalet företag ökade en aning jämfört med året innan. Förändringar skedde bland företag i alla storleksklasser. Antalet stora företag inom branschen har ökat under de senaste åren. År 2017 var antalet anställda inom social- och hälsovårdstjänsterna i företagen i branschen sammanlagt drygt 75 000. Jämfört med året innan ökade antalet anställda med nästan sex procentenheter.
Ökningen har gjort att det har blivit svårare att få tag på arbetskraft inom branschen. Jämfört med 2016 har i allt fler landskap rått antingen brist eller stor brist på yrkesutbildade personer inom flera branschen.
– Eftersom sysselsättningsnivån i Finland ligger kring 72 procent, accentueras ökad produktivitet som metod för att upprätthålla heltäckande och högklassiga social- och hälsovårdstjänster, konstaterar branschchefen Terhi Tevameri vid NTM-centralen i Egentliga Finland.
Inom branschen för social- och hälsovårdstjänster formas verksamhetsmiljön samtidigt av både den nationella social- och hälsovårdsreformen och internationella förändringstrender.
– Den utdragna beredningen av social- och hälsovårdsreformen har orsakat osäkerhet bland företagen inom branschen. I den framtida social- och hälsovårdsmodellen bör man främja en fungerande marknad med flera producenter även på regional nivå, konstaterar Tevameri.
– Det bör skapas en gynnsam miljö för innovationer, och landskapen kan påverka detta genom sitt eget agerande. För att tjänsterna ska utvecklas behövs starkare partnerskap och dialog mellan den offentliga sektorn, den privata sektorn och tredje sektorn. Samtidigt lönar det sig att målmedvetet utnyttja de möjligheter som ny teknik medför: exempelvis artificiell intelligens och robotar kan vara ett stöd i arbetet för personalen inom branschen. Dessutom kan processerna effektiviseras med hjälp av nya tillämpningar inom distansövervakning och självmonitorering, berättar Tevameri.
Branschrapporten och SMF-företagsbarometern om social- och hälsovårdsbranschen offentliggjordes vid ett seminarium om nuläget och framtidsmöjligheterna inom branschen som ordnades av arbets- och näringsministeriet den 15 november 2018.
Branschrapport om social- och hälsovårdbranschen (på finska)
SMF-företagsbarometern om social- och hälsovårdsbranschen, höst 2018 (på finska)
Ytterligare upplysningar
Terhi Tevameri, branschchef, NTM-centralen i Egentliga Finland, tfn 029 502 3075
Jaana Lappi, projektchef, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 2658
Katri Lehtonen, utvecklingschef, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 4926