Regeringens proposition: Arbetsgivarens ersättningsskyldighet för alla konkurrensförbudsavtal
Arbetsgivaren ska i fortsättningen betala arbetstagaren ersättning för alla konkurrensförbudsavtal, medan ersättningsskyldigheten nuförtiden endast gäller avtal som varar över sex månader. Målet är att minska antalet ogrundade konkurrensförbudsavtal som gör arbetsmarknaden stelare.
– I Finland används konkurrensförbudsavtal för närvarande i stor utsträckning. I strid med bestämmelserna i arbetsavtalslagen används de rutinmässigt för nästan alla arbetstagargrupper oberoende av om det är fråga om en nyckelperson för företaget eller inte, beskriver arbetsminister Tuula Haatainen.
– Jag är glad över att man har hittat en lösning som gör konkurrensförbudsavtalen mer riktade. Ersättningsmodellen säkerställer att konkurrensförbud meddelas endast personer vars arbetsuppgifter genuint förutsätter det, säger arbetsminister Haatainen.
Genom konkurrensförbudsavtalet begränsas arbetstagarens rätt att övergå till anställning hos en arbetsgivare som bedriver konkurrerande verksamhet och rätten att bedriva konkurrerande verksamhet för egen räkning efter att anställningsförhållandet upphört. Regeringen föreslår att det i lagen ska föreskrivas om en mer omfattande ersättningsskyldighet än för närvarande, om tidpunkten för betalning av ersättning och om arbetsgivarens rätt att säga upp ett konkurrensförbudsavtal.
Ändringarna görs i arbetsavtalslagen och lagen om sjöarbetsavtal från och med den 1 januari 2022. Den nya regleringen gäller också konkurrensförbudsavtal som ingåtts före lagens ikraftträdande efter en övergångsperiod på ett år, med vissa undantag. Regeringen lämnade en proposition i frågan till riksdagen den 12 november 2020.
Längden på konkurrensförbudet inverkar på ersättningsbeloppet
För ett konkurrensförbudsavtal ska betalas en ersättning vars storlek beror på arbetstagarens lön och den avtalade längden på konkurrensförbudet, dvs. bindningstiden. För en bindningstid på högst sex månader ska ersättning betalas till 40 procent av arbetstagarens lön för motsvarande tid. Om bindningstiden är över sex månader, är ersättningen 60 procent av lönen för hela bindningstiden. Ett konkurrensförbud kan även i fortsättningen meddelas för högst ett år.
I lagen finns det för närvarande inga bestämmelser om tidpunkten för när ersättningen ska betalas. Enligt regeringens proposition ska ersättningen i regel betalas under bindningstiden. Betalningsdagen är densamma som dagen för löneutbetalning under anställningsförhållandet.
Nytt är också arbetsgivarens rätt att säga upp ett konkurrensförbudsavtal under anställningsförhållandet när förhållandena förändras. Då ska en uppsägningstid iakttas som är en tredjedel av den bindningstid som avtalats i konkurrensförbudsavtalet, dock minst två månader. Arbetsgivaren kan dock inte säga upp ett konkurrensförbudsavtal längre efter det att arbetstagaren har sagt upp sitt anställningsförhållande.
Användningen av konkurrensförbudsavtal har blivit vanligare
Ingåendet av ett konkurrensförbudsavtal förutsätter att det finns synnerligen vägande skäl som har samband med arbetsgivarens verksamhet eller anställningsförhållandet. Konkurrensförbudsavtal används allmänt. Regeringen har som mål att minska antalet konkurrensförbudsavtal som strider mot de villkor som anges i lagen. Lagändringarna bedöms förebygga ogrundade avtal.
Lagändringarna bereddes av en arbetsgrupp på trepartsbasis. Arbets- och näringsministeriet ordnade en remissbehandling om ändringarna i april–maj 2020.
Ytterligare information:
Seija Jalkanen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 8952
Johanna Ylitepsa, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 4207