Hoppa till innehåll

Det finns arbetskraft och kompetenta personer - enligt arbetsgivare är partiell arbetsförmåga allt oftare en möjlighet

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 23.2.2022 11.35 | Publicerad på svenska 23.2.2022 kl. 12.25
Kolumn
erityisasiantuntija Jenni Wessman

Vet du vad som avses med anpassad arbetsförmåga? Det är en term som obemärkt håller på att integreras för användning av sakkunniga som bedriver sektorsövergripande arbete inom arbets- och näringstjänsterna.

Det kan finnas vissa begränsningar i arbets- eller funktionsförmågan hos en kund med anpassad arbetsförmåga. Inom arbets- och näringstjänsterna bemöts dock han eller hon som kund och arbetssökande i första hand med tanke på sin kompetens, befintliga arbets- och funktionsförmåga samt motivation. Blicken är fäst vid befintlig kompetens och motivation i stället för begränsningar.

I stället för begränsningar i arbetsförmågan fokuserar man på befintlig arbets- och funktionsförmåga 

Termen anpassad arbetsförmåga är ett exempel på en gradvis förändring när vi talar om partiellt arbetsföra personer och deras sysselsättning.  Sysselsättningen av partiellt arbetsföra har främjats under flera regeringsperioder. Kring temat byggs också upp den nuvarande regeringens program för arbetsförmåga, som förenar arbetskraftspolitiska åtgärder och social- och hälsovårdspolitiska åtgärder ur ett nytt perspektiv. 

Det förändrade sättet att tala och synvinkeln märks i praktiken också i arbets- och näringstjänsterna. De sakkunniga vid arbets- och näringstjänsterna upplever att partiellt arbetsföra identifieras mer än tidigare. Detta kan bero på att kundernas behov i fråga om arbets- och funktionsförmågan identifieras bättre än tidigare.  

Vid arbets- och näringstjänsterna kan man också bättre beakta individuella behov samt stöd för arbets- och funktionsförmågan.  Till exempel finns det mer skräddarsytt stöd i form av intensivare arbetsträning för den som behöver stöd för sin sysselsättning. Även inom arbetsförmedlingstjänsterna möts partiellt arbetsföra kunder allt oftare med tanke på kompetensen och inte med tanke på begränsningarna i arbets- och funktionsförmågan. 
 
Arbetsgivare ger de mest positiva tysta signalerna. Intresset för samhällsansvar och mångfald har småningom ökat såväl i samband med rekryteringar som med tanke på utvecklingen av arbetsgemenskapen. Arbetsgivarna ser allt oftare den partiella arbetsförmågan genom dess möjligheter, inte så mycket genom betoning av riskerna. 

Förändringen konkretiseras i pilotförsöken med arbets- och näringstjänster 

Arbetsgivarnas intresse för att rekrytera partiellt arbetsföra har märkts i de försök med arbets- och näringstjänster som genomförs på olika håll i Finland inom ramen för programmet för arbetsförmåga. I piloterna har man till och med tillfälligt sagt nej (”ei oota”) till arbetsgivarna när efterfrågan på partiellt arbetsföra personer har överskridit utbudet.

Pilotprojekten har dessutom gett uppmuntrande resultat när det gäller att utveckla tjänster för enskilda kunder, arbetsförmedlingar och företag. Tjänsterna för partiellt arbetsföra har ökat i och med pilotförsöken, användningen av tjänsterna har ökat och användningen av olika stödformer, såsom lönesubvention och stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen, har ökat under pilotförsöken.

Vid sidan av utvecklandet av tjänsterna har pilotförsöken med arbets- och näringstjänster svarat på kunskapstörsten hos de yrkespersoner som arbetar vid arbets- och näringstjänsterna.  För att partiellt arbetsföra arbetssökande ska få jobb och deras arbets- och funktionsförmåga stärkas, krävs av yrkesutbildade personer inom arbets- och näringstjänsterna starkt sektorsövergripande kunnande samt förvaltningsövergripande samarbete. De sakkunniga måste känna till varandra och aktörerna i det gemensamma nätverket när det gäller arbetssätt, mål och till och med tjänster. 

Som en del av programmet för arbetsförmåga anställdes i fjol fler samordnare för arbetsförmågan vid arbets- och näringstjänsterna. Samordnarna för arbetsförmågan är mästare på sektorsövergripande verksamhet, och deras verksamhet har konstaterats vara verkningsfull. (Effekter av interventioner för stöd av arbetsförmågan, Översikt till arbetsförmågan- och kostnadseffekter, Publikationsserie för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 2022:7, på finska). 

Bra arbete ger näring åt mer bra arbete! Ju bättre vi identifierar olika arbetssökande och deras behov, vi förhåller oss allvarligt till kompetens och motivation samt vi upprätthåller kompetensen hos sakkunniga vid arbets- och näringstjänsterna på en hög nivå, desto bättre svarar vi på servicebehoven hos personer med anpassad arbetsförmåga och stöder dem i arbetet.  

Visionen för pilotförsöket med arbets- och näringstjänster i Tavastland ”om en marknad för anpassad arbetsförmåga där arbetsförmågan upprätthålls på ett övergripande sätt och förebyggande av arbetsoförmåga är ett mål i alla sysselsättningstjänster”, ger anledning till eftertanke. Är vi beredda att sätta ribban ytterligare ett snäpp högre? 

Pilotförsöken med arbets- och näringstjänster är en del av det program för arbetsförmåga som arbets- och näringsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet genomför i samarbete. I pilotförsöken förbättras matchningen mellan arbets- och näringstjänsterna och partiellt arbetsföra personer. Utvecklingsobjekt är i synnerhet rekryteringstjänster och servicehelheter som bäst stöder de partiellt arbetsföras arbetsförmåga.

Jenni Wessman
specialsakkunnig
arbets- och näringsministeriet 

Tillbaka till toppen