I samband med regeringsförhandlingarna har det konstaterats flera gånger att de enkla metoderna för att höja sysselsättningsnivån har redan använts. Vi vågar dock påstå att metoder som ett intensivare samarbete mellan social- och hälsovårdstjänster och arbets- och näringstjänster, åtgärder för uppdatering av kompetensen samt sänkning av avlöningströskeln inte ännu har använts i tillräcklig utsträckning.

Under de senaste åren har arbetslösheten minskat kraftigt och sysselsättningsgraden stigit i samma takt. Runtom i landet klagar företagen högljutt på att det råder brist på arbetskraft och är i skriande behov av flera kunniga händer. Samtidigt är dock den strukturella arbetslösheten fortsättningsvis på en hög nivå. Enligt en färsk prognos börjar bl.a. ovan nämnda faktorer tillsammans med befolkningens åldersstruktur begränsa höjningen av sysselsättningsgraden.

Arbetet och de som söker arbete möter inte varandra. I Finland finns tiotusentals arbetslösa som av en eller annan orsak  inte kunnat få jobb trots högkonjunkturen. Vad skulle man kunna göra för att rätta till saken?

Samarbete och gemensamma kunder

Framtidens arbetskraftspolitik måste vara bättre förankrad i samhällsansvarighet vid anställningar. Detta innebär till exempel att sysselsättningen och delaktigheten av personer med svag ställning på arbetsmarknaden bör främjas.

Med den nuvarande arbetskraftspolitiken har man inte hittills i tillräcklig grad lyckats undanröja hindren för sysselsättning av specialgrupper såsom partiellt arbetsföra. Servicesystemet har inte i tillräcklig utsträckning kunnat tillgodose de arbetslösas individuella behov. Bland de långtidsarbetslösa finns det också många sådana som inte kan få jobb bl.a. av hälsoskäl eller omständigheter som har att göra med deras funktionsförmåga. 

Ett mer intensivt samarbete mellan sysselsättningstjänster och social- och hälsovårdstjänster är en viktig lösning vid undanröjandet av dylika hinder och det ökar särskilt de arbetssökandes möjligheter att hitta jobb som är i behov av särskilt stöd. För att kunna få jobb behöver största delen av de långtidsarbetslösa tjänster som stöder både sysselsättningen och arbetsförmågan. Tack vare samarbetet kan man skapa tjänster som bygger på gemensamma kundrelationer vilka baserar sig på identifiering av kundens individuella stödbehov samt på effektivt stöd.

Kompetensen viktigast med tanke på anställning

Utöver det att de arbetslösa behöver tjänster som stöder sysselsättningen bör allt fler av dem uppdatera sin kompetens eller omskola sig. Enligt en  undersökning som publicerats i början av året betraktar arbetsgivarna omskolningen av arbetslösa som en bra lösning på arbetskraftsbristen. Arbetsgivarna anser dessutom den kompetens som förvärvats i arbetet vara den arbetssökandes viktigaste kompetensområde. Enligt samma undersökning var arbetsgivarna dock inte villiga att själv utbilda nya arbetstagare. 

Utbildningen av arbetstagare är för många företag en stor satsning i fråga om både pengar och tid. Den nytta som utbildningen ger är dock ytterst betydande för både företagen och samhället. Man bör därför först och främst skapa sådana stödformer och incitament för arbetsgivare vilka möjliggör bättre än tidigare lärande i arbetet. 

En sådan metod som redan konstaterats fungera skulle kunna vara lönesubvention som reformeras som bäst. Syftet med reformen är att förenkla denna stödform och till den i mån av möjlighet knyta incitament som gäller utveckling av arbetstagarens kompetens.

Mot socialt ansvarstagande sysselsättande

En viktig del av det socialt ansvarstagande sysselsättandet är också arbetsgivarna, och den uppmuntran och det stöd som ges dem. Vid de rekryteringar som företag genomför kan man exempelvis målmedvetet söka kompetenta personer t.ex. bland de långtidsarbetslösa. Företagen behöver dock inte göra detta ensamma, utan de får stöd  av t.ex. arbets- och näringsbyråernas arbetsgivarservice eller någon annan aktör som sysslar med träning av arbetssökande. Det viktigaste är att den arbetssökandes kunnande och arbetsgivarens behov möts.

Exempelvis inom ett pågående projekt vid namn Tule töihin utvecklar Institutet för hälsa och välfärd, en aktör inom personaltjänstebranschen samt arbets- och näringsbyrån tillsammans sådan träning som stöder arbetsgivaren i det socialt ansvarstagande sysselsättandet. 

Vid träningen kartläggs den arbetssökandes kunnande och han eller hon får stöd i utvecklandet av arbetslivsfärdigheterna samt i jobbsökningen. Den aktör som är coach stöder vid behov företaget under rekryteringsprocessen och ger råd exempelvis om hur man ansöker om olika slags stöd och förmåner som har samband med sysselsättandet. Träningen innebär för företagen ett lätt sätt och en möjlighet att få kompetent och tränad arbetskraft samt tillfälle att samtidigt delta i det socialt ansvarstagande sysselsättandet.

Hållbar sysselsättningspolitik kräver mod och samarbete

Framtidens sysselsättningspolitik förutsätter att man har mod att identifiera den enorma potentialen hos personer med svag ställning på arbetsmarknaden och att reservera tillräckligt riktade resurser för stödjandet av sysselsättningen. 

Under den kommande regeringsperioden bör mer arbete göras för att engagera också arbetsgivarna. Arbetsgivarna har en stor roll i skapandet av en positiv atmosfär när det gäller det socialt ansvarstagande sysselsättandet. 
Som mål för den kommande perioden bör således modigt uppsättas att förbättra ställningen för personer med svag ställning på arbetsmarknaden, att göra det mer lockande att anställa dem och att förbättra företagens beredskap för rekrytering.

För att målet ska kunna nås behövs hållbar sysselsättningspolitik och förvaltningsövergripande samarbete över aktörsgränserna. Socialt ansvarstagande sysselsättningspolitik är en gemensam sak.

Lari Anttonen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet 
Jenni Wessman, projektchef, projektet Tule töihin, Enheten för jämlikhet och delaktighet, Institutet för hälsa och välfärd

Utvecklingsprojekt kring temat samhällsansvarig verksamhet

• Projektet Tule töihin – I projektet utvecklas träningstjänster i samarbete med personaltjänstebranschen och arbets- och näringstjänsterna.

• Projektet Iisisti töihin – Arbetsgivarna får stöd i det socialt ansvarstagande sysselsättandet, och möjligheterna för de partiellt arbetsföra och personer med funktionsnedsättning att komma in på den öppna arbetsmarknaden förbättras.

• Projektet Siepp – Villkoren för sysselsättande i samband med offentlig upphandling utvecklas genom att man på ett hållbart sätt skapar jobb för personer i en svag arbetsmarknadspolitisk ställning.