Ansökän till tematiska nätverk och utvecklingszoner inom nätverkssamarbetet mellan regioner

1. Bakgrund och mål

 I det prioriteringsbeslut om den regionala utvecklingen som fattats av statsminister Sanna Marins regering fastställs att det tematiska samarbetet mellan regionerna, utbytet av erfarenheter och kompetensutvecklingen ska stärkas. Enligt programmet för genomförande av regionstadsprogrammet 2020–2022 ska partnerskap, utbyte av erfarenheter och effekterna av utvecklingsåtgärder på nationell nivå stärkas genom tematiskt samarbete mellan regionerna och genom nätverkssamarbete mellan funktionella regioner eller zoner. Även i den nationella stadsstrategin betonas betydelsen och stärkandet av partnerskap. Genom den ansökan om finansiering som nu utlyses ska man möta behovet av att stärka regionernas och kommunernas tematiska nätverk och utvecklingszoner samt samarbetet mellan regioner, kommuner och nationella aktörer. 

Syftet med ansökan är att 

  • stärka samarbetet över regiongränserna inom teman som är viktiga för den regionala utvecklingen
  • stärka regioner, kommuner och olika typer av aktörer av olika storlek när de deltar i nätverkssamarbete
  • stärka den strategiska utvecklingen av tillväxtzonerna
  • reformera verksamhetsmodellerna i nätverken för regional utveckling
  • stärka förmågorna hos utvecklarna. 

Baserat på regionstadsprogrammet ska det reserveras ett separat anslag för nätverksprojekt i regionstäderna. Den här anvisningen innehåller information om hur man ansöker om finansiering till nätverkssamarbete, utifrån vilka kriterier ansökningarna bedöms och vilka som kan ansöka om finansiering.

a. Temanätverk 

Temabundna nätverk som bildats av flera regioner, städer och kommuner (fyra kommuner eller fler i minst två landskap) kan lämna en ansökan om utveckling av ett tema som har stor betydelse på nationell nivå och är motiverat ur regionutvecklingssynpunkt 

Nätverket ska stödja genomförandet av statsrådets beslut om regionutveckling, den nationella stadsstrategin och/eller regionstadsprogrammet. Nätverken ska ha som mål att stärka regionernas och kommunernas attraktionskraft och livskraft. Genom temanätverken stöds samarbete mellan regioner och kommuner inom gemensamma, viktiga teman för regional utveckling och ömsesidigt lärande samt stärkandet av utvecklarnas förmågor. 

Utgångspunkten för nätverken är att samla resurser (ekonomiska, mänskliga och kunskapskapital, etc.) för regional utveckling och stärka effekterna i åtgärderna inom regional utveckling. Målet med de nätverksprojekt som genomförs med hjälp av det separata anslag som reserverats för regionstäderna är att stärka särskilt regionstädernas verksamhet inom utbildning, teknologi och innovationer.
 
Avsikten med temanätverken är att reformera verksamhetsmodellerna inom regional utveckling och vi önskar även nya idéer för samarbetet i ansökan. Förslagen till nätverk ska motsvara målen för ansökan och vara genomförbara från och med 2021. 

b. Tillväxtzoner

Tillväxtzoner som bildats av flera regioner, städer eller kommuner (fler än fyra kommuner) kan lämna ansökan om utveckling av en region som är regionalt och nationellt motiverad.

Tillväxtzonen ska ligga inom två eller flera landskap. Utgångspunkten är att utveckla zonerna som funktionella helheter, över administrativa gränser och med hållbart utnyttjande av befintliga trafiksystem. Syftet med tillväxtzoner som länkar samma olika centrum är att bilda större marknads- och samarbetsområden som lockar företag och internationella investeringar och ger möjligheter att främja hållbara lösningar för klimat och miljö.

Den strategiska utvecklingen av zonerna tar sikte på att den regionala utvecklingen och regionplaneringen samt helheter inom närings-, sysselsättnings-, transport- och klimatpolitiken ska beaktas bättre och att kommuner av olika storlek ska ha en starkare koppling till dessa. Det finns gemensamma möjligheter till exempel inom helheter bestående av markanvändning, boende och trafik samt kunnande och näring. Syftet med att stärka tillväxtzonerna är att skapa ett tätare internationellt samarbete och förbättra de internationella kontakterna.

Tillväxtzonerna ansvarar själva för att definiera sina egna mål och prioriteringar. Syftet är att de ska välja de 1–2 viktigaste strategiska prioriteringarna ska som främjas genom samarbete med zonen och nationella aktörer. Temana ska stödja en helhetsbetonad utveckling av tillväxtzonen och genomförandet av regeringens beslut om regionutveckling, nationella stadsstrategin och/eller regionstadsprogrammet.

2. Urvalskriterier

Vid bedömningen av förslagen till nätverk används följande kriterier: 

Nödvändiga villkor: 

  • Förslaget ska stödja genomförandet av statsrådets beslut om regional utveckling, nationella stadsstrategin eller regionstadsprogrammet. 
  • Planen ska vara så pass färdig att verksamheten kan inledas under 2021.
  • Aktörerna i nätverket ska ha förbundit sig att bidra med en självfinansieringsandel till projekt som genomförs med hjälp av anslaget Stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionerna.
  • Planen ska i stor utsträckning motsvara syftet med ansökan och vara genomförbar. 

Andra bedömningskriterier:

  • Förslaget är nationellt betydande, det finns en stark motivering för det ur regionutvecklingssynpunkt och det skapar något helt nytt inom regional utveckling
  • De föreslagna utvecklingsåtgärdernas särprägel och nya angreppssätt i förhållandet till nätverksverksamhet
  • De resurser, den erfarenhet och det kunnande i att leda nätverk som nätverkets ledande aktör har
  • Nätverkets omfattning (ändamålsenligt antal partner med tanke på nätverkets mål och innehåll)

Vid bedömningen av förslagen om tillväxtzoner används följande kriterier:

Nödvändiga villkor: 

  • Tillväxtzonen ska vara motiverad ur regionalt och nationellt perspektiv och aktörerna ska ha ett starkt engagemang för att utveckla zonen.
  • Tillväxtzonen ska ligga inom två eller flera landskap.
  • De centrala aktörerna i tillväxtzonen (städer, landskapsförbund etc.) ska ha förbundit sig till de strategiska prioriteringar som zonen har valt.
  • Aktörerna i tillväxtzonen ska ha förbundit sig att bidra med en självfinansieringsandel till projekt som genomförs med hjälp av anslaget Stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionerna.
  • Planen ska vara så pass färdig att verksamheten kan inledas under 2021.
  • Planen ska i stor utsträckning genomföra målen för ansökan.

Kriterier som bedöms:

  • De strategiska prioriteringar som tillväxtzonen har valt är sådana som på ett hållbart och helhetsbetonat sätt utvecklar zonens funktionalitet.
  • Den aktör som ansvarar för koordineringen av tillväxtzonen har tillräckligt med resurser, erfarenhet och kunnande i att leda nätverk.
  • Tillväxtzonen har potential att främja en hållbar region- och samhällsstruktur och vara en plattform för att utveckla hållbar rörlighet och innovation.

3. Sökande

Ansökan kan lämnas in av

  • en kommun
  • en samkommun
  • en utvecklingsorganisation
  • ett universitet eller en läroanstalt
  • en organisation 
  • en LEADER-grupp

4. Anslaget Stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionerna

Temanätverken och utvecklingszonerna finansieras under anslaget Stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionerna. Anslaget används till åtgärder som stöder hållbar tillväxt och livskraft i regionerna i enlighet med målet ”Finlands framgång ska byggas på regionernas och städernas starka sidor och särdrag genom ett samarbete mellan olika aktörer” i regeringsprogrammets helhet Ett livskraftigt Finland. Sammanlagt sju miljoner euro finns tillgängligt för samarbetet mellan regionerna 2021–2023.

Det anslag som är avsett för samarbetsnätverk inom regional utveckling ska fungera som en katalysator som sporrar till en aktiv attraktionspolitik och till att förena resurser.
 
De viktigaste åtgärderna inom regional utveckling som kan stödjas med anslaget kan bland annat vara:

  • aktiv förnyelse av näringsbasen på ett hållbart sätt
  • kopplande av näringslivet till internationella värdenätverk
  • proaktivt stöd till strukturförändringar
  • utvecklingsprojekt som stöder klimatmålen inom näringsverksamhet 
  • utveckling av innovationsverksamheten och kunskapsbasen till stöd för det som nämns ovan
  • stärkande av regionernas attraktion 
  • utveckling av multilokalitet 

Det anslag som reserverats för regionstäderna ska i enlighet med regionstadsprogrammet stödja särskilt regionstädernas verksamhet inom utbildning, teknologi och innovationer som har som mål att trygga regionstädernas tillgång på utbildad arbetskraft, förnyande av industrin samt ibruktagande av ny teknik och av nya modeller inom företagsekonomi. Avsikten är att stödja hållbara innovationer som genomför klimatmålen i framtiden. 

Andelen finansiering från anslaget Stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionerna får uppgå till högst 80 procent av det totala beloppet offentlig finansiering för ett projekt. 

Utöver detta stöds även regionala kompetenskluster och innovationsverksamhet genom programmet Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027 och dess nationella ansökan till Europeiska regionala utvecklingsfondens (ERUF) ansökningar inom Innovations- och kompetensnätverk. Det kan vara fråga om nätverksprojekt som sträcker sig över regiongränserna och stöder FoUI-verksamhet i enlighet med prioriteringar som anges separat i ansökningarna. 

5. Samordning med systemet för regionutveckling och NTM-centralernas styrning 

Det ska säkerställas att förslagen till nätverk och tillväxtzoner är förenliga med regionens utvecklingsmål. När förslagen utarbetas ska man se till att det förekommer ett tillräckligt samarbete med både finansiärer och andra aktörer som deltar i regionutvecklingen. 

Finansieringen av de projekt som nätverken och zonerna genomför med anslaget för stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionerna riktas till det behöriga landskapsförbundet, som fattar finansieringsbeslut i fråga om enskilda projekt. Förbundet ska finansiera ett projekt, om det överensstämmer med planen och lagen. Finansieringen riktas till det landskapsförbund inom vars område den aktör som leder nätverket är verksam.

6. Ansökningsprocess 

Ansökan sker i två faser. Syftet med att genomföra ansökan i två faser är att säkerställa att idéerna vidareförädlas av en så stor grupp som möjligt, att nya partnerskap uppstår och att det förs en dialog mellan nationella, regionala och lokala aktörer före den egentliga ansökan. 

1. Idéefterlysning: Kortfattade förslag till temanätverk / utvecklingszoner ska skickas till arbets- och näringsministeriet före den 15 april 2021 kl. 16.15. Ansökan ska innehålla följande uppgifter: 

  • Temanätverkets / tillväxtzonens idé och mål
  • Regioner / kommuner som ingår (preliminärt, inte bindande) 
  • En offentlig sammanfattning som publiceras efter att idéefterlysningen har avslutats. 

Det ordnas ett webbseminarium om idéefterlysningen den 20 april 2021 kl. 12.30–16.00. Webbseminariet är riktat till sökanden och deltagande organisationer samt till viktiga partner på nationell nivå. Avsikten med webbseminariet är att höra om och diskutera idéerna i idéefterlysningen, utbyta tankar, utveckla planer och bilda partnerskap med tanke på den egentliga ansökan.

2. Egentliga ansökan: Korta och koncisa ansökningar (högst 5 sidor) utan bilagor ska sändas i elektronisk form senast den 2 juni 2021 före kl. 16.15 till arbets- och näringsministeriets registratorskontor på adressen kirjaamo(a)tem.fi, och en kopia ska även sändas till aluekehitys(a)tem.fi. 

Av ansökan ska framgå följande:

  • Temanätverkets / tillväxtzonens idé, mål och strategiska utvecklingsteman
  • Projektutkast genom vilka det är meningen att de strategiska temana ska genomföras samt projektutkastens beräknade anslagsbehov (statlig och kommunal finansiering specificerad för 2021–2023)
  • I en tillväxtzons ansökan, zonens värdorganisation (som lämnar in ansökan) samt de kommuner, landskapsförbund och övriga aktörer som hör till zonen 
  • I ett temanätverks ansökan, värdorganisationen (som lämnar in ansökan) samt övriga städer och kommuner samt eventuella övriga aktörer som ingår i nätverket 
  • I ett temanätverks ansökan, information om det söks finansiering från anslaget som riktats separat till regionstäderna.

7. Urvalsprocess

I juni 2021 görs en tjänstemannabedömning och denna bedömning omfattar alla ansökningar. En tjänstemannaarbetsgrupp samlas för urvalet och bereder ett förslag till arbets- och näringsministeriet i juni 2021. Arbets- och näringsministeriet väljer och fattar beslut om finansiering.

8. Genomförande och uppföljning

Stödet till temanätverk och tillväxtzoner är en del av genomförandet av beslutet om regional utveckling, den nationella stadsstrategin och regionstadsprogrammet som ingår i statsminister Sanna Marins regeringsprogram. Verksamheten finansieras med anslaget Stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionerna och åtgärderna ska vara i enlighet med anslaget.

Hur verksamheten har genomförts (resultat och effekter) övervakas regelbundet. Ministeriet begär att genomföraren rapporterar om hur genomförandet av planen framskrider i ett separat brev. Bedömningen är i huvudsak kvalitativ och åtgärderna bedöms i relation till målen för ansökan. Den första halvtidsgranskningen sker hösten 2022 och då bedöms av beviljandet av finansiering för 2023. Den slutliga granskningen sker vid årsskiftet 2023–2024.

Mer information ges av Petra Stenfors, specialsakkunnig, och Hanna-Maria Urjankangas, ledande sakkunnig, [email protected]