Det gick alltså så som det viskats om inofficiellt redan under flera månader: grundlagsutskottet konstaterade officiellt i sitt utlåtande förra fredagen att de propositioner som gäller tillväxttjänstreformen inte hinner behandlas under denna regeringsperiod.  

Att propositionerna förfaller betyder att lagberedningsarbete som pågått nästan hela regeringsperioden går till spillo. Varken lagen om regionutveckling och tillväxttjänster eller substanslagarna går vidare till behandling. Inte heller den proposition som gällde en ändring av lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice och som stödde pilotförsöken med tillväxttjänster nådde målet. Även som tjänsteman måste man erkänna att det verkar som att det blev pannkaka av alltihop. Det beredningsarbete som redan gjorts och de erfarenheter man fått kan man dock dra nytta av i fortsättningen.

Trots pannkakan kvarstår målen och syftena med tillväxttjänstreformen. Vi behöver fortfarande åtgärder som främjar ny företagsverksamhet och företagstillväxt samt förbättrar människornas sysselsättningsmöjligheter. Dessa mål råder det enighet om bland de olika aktörerna. Det är metoderna för att nå målen som väcker diskussion.  

Vad innebär det rådande läget då för pilotprojekten för tillväxttjänster? Avslutas beredningen och läggs de ihärdigt beredda pilotprojekten i skräpkorgen? Det är förtretligt att riksdagen inte hann behandla den proposition som gällde ändringen av lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice och som skulle ha möjliggjort försök med nya verksamhetsmodeller för att främja sysselsättningen. En del av pilotprojekten blir man tvungen att omarbeta. Största delen av pilotprojekten för tillväxttjänster kan dock inledas inom ramen för gällande lagstiftning, och man kan söka verksamhetsmodeller som gör tjänsterna smidigare, effektivare och mångsidigare.  

Nu fokuseras det på utvecklandet av tjänsterna.

I detta läge bereds pilotprojekten inte längre med tanke på en framtida förvaltningsstruktur, utan nu fokuseras det i ännu högre grad än tidigare på utvecklandet av tjänsterna. I regionerna har man berett pilotprojekten framför allt med tanke på regionernas behov, men de nationella strategiska riktlinjerna syns också tydligt. I en del av pilotprojekten ligger fokus på att förbättra tillgången på kompetent arbetskraft, medan en del är mer inriktade på att stödja företags tillväxt och internationalisering och en del på att utveckla det tvärsektoriella samarbetet med tanke på arbetssökande som behöver stöd för sin sysselsättning från flera aktörer.  

I vår inleds flera intressanta pilotprojekt runt om i Finland. Redan nu har i Egentliga Finland inletts ett pilotprojekt för intensifierad arbetsförmedling, som är en fortsättning på det pilotprojekt för rekrytering som tidigare gett goda resultat. Dessutom pågår två pilotprojekt i Tavastland: pilotprojektet KOTO, där man bygger en ny slags samarbetsmodell för kunder inom integrationstjänsterna, och pilotprojektet Sujuvat palvelupolut (Smidiga tjänstestigar), som innebär att arbetslösa arbetssökande styrs till branscher där det råder brist på arbetskraft. 

Bland de pilotprojekt som inleds senare i vår finns bland annat två pilotprojekt som bygger på en alliansmodell: en serviceallians för sysselsättning i Södra Österbotten och ett pilotprojekt med fokus på unga i Norra Österbotten. Beredningen av båda har redan från början skett i samarbete med centrala aktörer i regionen, och det arbete som utförts hittills har visat att det finns behov av ett tätare samarbete. 

Vi kan bemöta dagens och framtidens utmaningar endast genom samarbete.

I samband med beredningen har man märkt att den ömsesidiga förståelsen av de övriga aktörernas tjänster har varit bristfällig och att det har gett upphov till viss överlappning i tjänsterna. Samtidigt har man också identifierat tydliga brister i tillgången på tjänster för vissa målgrupper. Under en tid som kännetecknas av minskande resurser har vi i ännu mindre grad än tidigare råd att göra överlappande arbete och därmed slösa med de knappa resurserna. Jag tror att de pilotprojekt som bygger på alliansmodellen och andra pilotprojekt som stöder sig på avtalsbaserat samarbete kommer att främja utvecklingen av samarbete mellan olika aktörer. Det gynnar staten, kommunerna, Folkpensionsanstalten, läroanstalterna, tjänsteproducenterna och framför allt kunderna.    

Jag utmanar nu de som bereder pilotprojekten för tillväxttjänster att ännu starkare än tidigare överväga samarbete med olika aktörer. Oberoende av om det gäller att bygga nya verksamhetsmodeller med kommuner, med den tredje sektorn eller med företag, behövs allas insats och kunnande. Endast genom samarbete kan vi bemöta dagens och framtidens utmaningar. 

När servicesystemet som helhet fungerar bra, fungerar det bra även för bland annat sådana som har en svagare ställning på arbetsmarknaden. Ju bättre och snabbare vi kan identifiera enskilda kunders och företagskunders servicebehov och svara på dem i rätt tid och ur ett brett perspektiv, desto bättre kvalitet och effekt har vårt arbete. Genom att köpa tjänstehelheter i stället för enstaka, separata tjänster kan vi säkert erbjuda mer kundorienterad och verkningsfull service än nu. 

Jag hoppas att pilotprojekten för tillväxttjänster bidrar till att staka ut vägen mot framtiden. Arbetet för att utveckla tjänsterna fortsätter.

Lari Anttonen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet