De pågående kommunförsöken är det första steget på vägen där kommunernas roll som anordnare av sysselsättningstjänster stärks i enlighet med målen för Sanna Marins regering.  Sammanlagt 25 försöksområden och 118 kommuner deltar i kommunförsöken, det vill säga det är fråga om ett stort projekt där de deltagande kommunerna har mycket olika utgångspunkter. Under hösten har vi vid ministeriet också fått meddelanden som uttrycker oro över läget för kommunförsöken, de regionala utmaningarna och belastningen på personalen.  

Vi har haft undantagsförhållanden i över ett och ett halvt år. Coronan har ökat antalet kunder vid arbets- och näringsbyråerna och kommunförsöken avsevärt. Detta är en central orsak till exempel till att det har varit svårt att uppdatera sysselsättningsplanerna överallt i Finland, vare sig det är fråga om ett kommunförsök eller inte. 

Samtidigt är det bra att komma ihåg att försöken har pågått först från och med denna vår. Den första försöksperioden på åtta månader har varit svår för en del av kommunerna inom kommunförsöken, medan andra har lyckats väl med inledandet av försöket och kundarbetet. Utmaningarna i initialskedet har särskilt gällt rekryteringen av personal, omfattningen av introduktionsuppgifterna, organiseringen av arbetet, smidigheten i kontakterna med kunderna och hänvisningen till tjänsterna, samordningen av olika arbets- och verksamhetskulturer och utvecklandet av samarbetet till exempel med organisationer.

I kommunförsöken betonas betydelsen av samutveckling. När man har fått information om olika utmaningar har man tillsammans med kommunerna börjat vidta åtgärder för att tackla dem, och detta bör även i fortsättningen genomföras i samarbete. De regionala samarbetsorgan som består av arbets- och näringsbyråerna, försökskommunerna och NTM-centralerna spelar en avgörande roll i detta. I samarbetsorganen granskas bland annat hur försöken i regionen framskrider, personalfrågor, sysselsättningsutvecklingen i regionen och tjänsternas verkningsfullhet.  

Åtgärder har vidtagits i fråga om såväl ledarskapet, organiseringen av arbetet som stödet för arbetshälsan. Som stöd för utvecklandet av kommunförsökens operativa arbete finns också en grupp med en bred representation från kommunerna och Kommunförbundet, arbets- och näringsförvaltningen, utvecklings- och förvaltningscentret samt arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och social- och hälsovårdsministeriet. Dessutom har utvecklings- och förvaltningscentret, Kommunförbundet och arbets- och näringsministeriet ordnat sysselsättningskliniker där både kundarbetarna och försöksledningen tillsammans löser problem som uppstår i det vardagliga arbetet och delar med sig av god praxis. Ledarkompetensen inom kommunförsöken har understötts genom ledarskapsträning. Deltagandet i dessa är aktivt och utgår från aktörernas behov. 

Vi har lyckats tackla utmaningarna vid rekrytering, modellerna för introduktion har utvecklats på ett mångsidigt sätt och servicemodellen samt hänvisningen till tjänster kommer att utvecklas så att de blir smidigare. Sakkunnig personal är vår viktigaste resurs när det gäller sysselsättningstjänsterna, så det är ytterst viktigt att fästa uppmärksamhet vid personalens ork och välbefinnande i arbetet nu mitt i förändringarna.

Efter utmaningarna i början ser det ut som om alla regioner har fått försöksresurserna och organiseringen i skick, kundarbetet och servicehandledningen har blivit effektivare och kundtillfredsställelsen har förbättrats. Kommunerna har utvecklat nya verksamhetsmodeller för det praktiska arbetet och de har delats mellan aktörerna.   

Det finns också skäl att notera att man nästa år kommer att öka tilläggsresurserna för arbets- och näringstjänsterna med 40 procent jämfört med normalläget när den nordiska modellen för arbetskraftsservice träder i kraft. Detta gäller också de kommuner som deltar i kommunförsöket. Målet måste vara att en arbetslös får stöd för att få jobb också i ett tidigare skede än tidigare.

Det är viktigt att lösa de problem som uppstår i kommunförsöken, för även om överföringen av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna inte direkt utgör en fortsättning på kommunförsöken lär man sig mycket från försöket för att bygga upp verksamhetsmodeller. Vi behöver strukturella reformer för att ordna våra sysselsättningstjänster, och kommunfältet har också länge önskat denna överföring. När samma anordnare ansvarar för sysselsättningstjänsterna, kommunens utbildningstjänster och näringstjänsterna stöder de bättre målen för snabb sysselsättning. Kunnig personal är nyckeln till att reformen ska lyckas. När personalen övergår till att arbeta för kommunerna iakttas de principer som gäller överlåtelse av rörelse i enlighet med statstjänstemannalagen. Vi håller på att bereda ett förändringsprogram för personalen till stöd för överföringen.

I sista hand ska alla reformer av sysselsättningstjänsterna sträva efter ett mycket enkelt mål – att vi har de bästa möjliga tjänsterna för att stödja sysselsättningen av arbetslösa och arbetskraftsbehoven hos företag i regionerna.

Arbetsminister Tuula Haatainen och överdirektör Marja-Riitta Pihlman

Webbplats med information om kommunförsöken 
Webbplats om reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024