Ökningen av varje efterfrågepost i bruttonationalprodukten har också skapat stor turbulens på arbetsmark-naden. Efterfrågeposterna i nationalprodukten är privat konsumtion, offentlig konsumtion, privata och of-fentliga investeringar samt export. Alla dessa klättrar raskt uppåt från fjolårets dykning – inte minst tack vare gemensamma och nationella stimulanspaket.

Även om den ekonomiska tillväxten jämnas ut efter denna och nästa års tempo, är den branta tillväxten bra för vår traditionellt så långsamma arbetsmarknad. De dolt arbetslösa blir arbetssökande, de som planerar att byta bransch eller arbetsplats kommer att kunna ta vara på nya möjligheter, arbetskraftens virtuella (regionala) rörlighet ökar i takt med att möjligheterna till distansarbete ökar, studenterna får tillgång till deltidsarbete och det finns nu mer utrymme för dem som går i ålderspension på arbetsmarknaden.

Sysselsättning

Skillnaden mellan Finland och de övriga nordiska länderna visar sig i att vi har betydligt färre deltidsanställda och att sysselsättningen i de äldsta åldersgrupperna i genomsnitt är över 10 procentenheter lägre. Dessutom är den offentliga sektorns andel av sysselsättningen hos oss lägre än i våra grannländer. Dessa faktorer har förklarat vår svagare sysselsättningsgrad, fast vi i fråga om antalet arbetstimmar nästan har samma utgångsläge. Och som en delförklaring duger också vår mindre aktiva modell för arbetskraftsservice.

När sysselsättningen nu ökar så det knakar och vi börjar tillämpa den nordiska modellen för arbetskraftsservice, börjar vi så småningom nå samma sysselsättningssiffror som de skandinaviska länderna.

Produktivitet

Jag har dock mest oroat mig över att arbetskraftens rörlighet från en arbetsuppgift, en arbetsplats till en annan och ett yrke till ett annat eller från en region till en annan har varit tämligen seg. Fingertoppskänslan säger att arbetstagarnas rörlighet är mycket livligare i Danmark och Sverige. Arbetskraftens rörlighet från en sektor till en annan och från en arbetsuppgift till en annan stimulerar arbetet och ökar arbetskraftens produktivitet. Även om alltför snabba övergångar blir dyra för arbetsgivarna. Det tar alltid några månader att lära sig ett nytt arbete, naturligtvis beroende på uppgiften.   

Produktivitetsökningen är det viktigaste elementet med tanke på samhällsekonomins tillväxt och utveckling. Sysselsättningsökningen är för sin del det viktigaste med tanke på den offentliga ekonomins hållbarhet. När vi blickar mot framtiden är Finland i skriande behov av båda!

Arbets- och näringsministeriets arbetsmarknadsprognos på kort sikt, hösten 2021, har publicerad på 9.11.2021. Läsa mer!

understatssekreterare Elina Pylkkänen, arbets- och näringsministeriet