Blogg

I bloggen publiceras texter om aktuella ämnen vid ministeriet.

Produktivitetstillväxten bör lyftas upp som ett av samhällspolitikens viktigaste mål

Seppo Kangaspunta Publiceringsdatum 14.2.2020 14.48 Blogg

Seppo KangaspuntaTillväxten inom produktiviteten och ekonomin bör lyftas upp bland de viktigaste målen inom samhällspolitiken. I sin rapport Teknik, investeringar, strukturomvandling och produktivitet – Finland i internationell jämförelse poängterar professor Matti Pohjola för arbets- och näringsministeriet varför detta är fallet.

Pohjola är oroad över att fokus i den ekonomisk-politiska diskussionen har legat på hur sysselsättningsgraden ska höjas och på hur de offentliga finanserna ska balanseras istället för på arbetsproduktiviteten. Han tror att detta beror på att arbetsplatser, skatter och de offentliga utgifterna är konkreta frågor för väljarna, medierna och de politiska beslutsfattarna. Produktivitet är däremot en mer abstrakt fråga, som beslutsfattarna inte direkt kan påverka, eftersom den uppstår på arbetsplatserna.

En bättre levnadsstandard och välfärd uppnås genom att höja produktiviteten

Pohjola påpekar att människornas inkomstnivå inte stiger nämnvärt på grund av att de arbetar mer, utan på grund av att lönerna stiger. En höjning av lönerna grundar sig däremot på att arbetsproduktiviteten ökar, dvs. att fler och mer högkvalitativa varor och tjänster produceras för varje arbetstimme.

Att höja den materiella levnadsstandarden är i sig inte längre ett lika viktigt mål som när finländarna var fattiga. Det är dock fortfarande en viktig metod för att nå de saker som vi anser att är avgörande för vår välfärd, dvs. hälsa, utbildning, fritid, lycka och en rättvis inkomstfördelning. En bättre produktivitet kan, om man så önskar, användas för skattelättnader, utökad offentlig service eller minskade inkomstskillnader.

Ökningen av arbetsproduktiviteten är en följd av den tekniska utvecklingen, innovationerna och förnyelsen av de ekonomiska strukturerna. Tekniken bidrar med information om hur man genom att kombinera olika resurser kan producera varor och tjänster som människor behöver och vill ha. Den ekonomiska tillväxten tar sig snarare uttryck i nya produkter av bättre kvalitet än i en större produktion av redan existerande produkter.

Finland går inte längre i främsta ledet när det gäller att utnyttja ny teknik

Produktivitetsutvecklingen i Finland har efter 2008 varit svagare än i konkurrentländerna. Således blir sådan produktion som i Finland färdigställs på tio dagar färdig på nio dagar i Sverige. Sveriges försprång när det gäller produktiviteten grundar sig i synnerhet på starkare produktivitetsutveckling inom kunskapsintensiva tjänster än i Finland.

Den internationella jämförelse som Pohjola framställt avslöjar att Finland inte på samma sätt som ännu för några årtionden sedan går i spetsen när det gäller utnyttjandet av ny teknik och strukturomvandlingen för att förbättra produktiviteten. Det är alarmerande att investeringar i produkter som kan klassas som immateriella tillgångar har minskat kontinuerligt i Finland efter 2008. Finland ligger efter sina konkurrentländer när det gäller investeringar i informations- och kommunikationsteknik samt i forskning och utveckling. Finland ligger även efter i utnyttjandet av robotteknik. Marknadstjänsternas andel av värdet på totalproduktionen ligger i Finland först nu på samma nivå som den var i Sverige redan vid utgången av 1990-talet.

Enligt Pohjola lever vi just nu i ett sådant teknologiskt och ekonomiskt brytningsskede som inträffar bara en gång på hundra år. Möjligheterna att höja levnadsstandarden och utöka välfärden är därför minst lika bra som när Finland industrialiserades för hundra år sedan. Även metoderna är bekanta: investeringar i utbildning och ny teknik samt avreglering och främjande av konkurrens. Alla sådana åtgärder är motiverade som stöder uppkomsten, implementeringen och spridningen av nya idéer och som främjar överföringen av produktionsresurser från branscher på tillbakagång till växande branscher. Även denna gång bör man kunna dra nytta av förändringskrafterna i ekonomin.

Seppo Kangaspunta, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet

Rapport: Teknik, investeringar, strukturomvandling och produktivitet – Finland i internationell jämförelse (på finska)

Kommentera