Blogg

I bloggen publiceras texter om aktuella ämnen vid ministeriet.

Under coronaviruspandemin ska man sörja för både beredskapen att vårda patienter och personalens ork

Tarja Kröger Publiceringsdatum 10.6.2020 17.10 Blogg

Tarja KrögerPå grund av coronaviruspandemin har Finland befunnit sig under undantagsförhållanden från och med den 16 mars 2020. För att upprätthålla hälso- och sjukvårdens funktionsförmåga och skydda riskgrupperna i samhället har man varit tvungen att införa undantagsbefogenheter enligt beredskapslagen samt att stifta lagar som syftar till att förhindra okontrollerad spridning av virussjukdomar. Internationellt sett har man lyckats relativt bra med att stävja epidemin. 

Personalen inom hälso- och sjukvården och socialväsendet har stått i främsta ledet när det gäller att bekämpa och hantera epidemin. De har haft ansvaret för att sörja för hälso- och sjukvårdens och socialväsendets funktionsförmåga under undantagsförhållanden. Detta har krävt inte bara en väldig flexibilitet av personalen utan också undantagsbestämmelser.

Med stöd av beredskapslagen har statsrådet utfärdat och riksdagen vid en eftergranskning godkänt förordningar som ger arbetsgivaren rätt att skjuta upp tidpunkten för redan beviljad semester eller avbryta redan påbörjad semester. Övertidsarbete får utföras utan arbetstagarens samtycke till övertidsarbete och avvikelse från vilotiderna får göras. Också den uppsägningstid som arbetstagaren ska iaktta kan förlängas till högst fyra månader. Undantagsbefogenheterna enligt förordningen är i bruk fram till den 30 juni 2020.

Under coronaviruspandemin har det funnits behov av att förbereda sig på en situation där antalet patienter ökar dramatiskt och plötsligt och personal samtidigt insjuknar eller hamnar i karantän. I sådana situationer har det för att trygga kontinuiteten i verksamheten kunnat vara nödvändigt att kalla in en semesteranställd till arbete för att till exempel vikariera för en arbetskamrat i karantän.

Undantagsbefogenheter får tillgripas endast som en sista utväg

Användningen av undantagsbefogenheter är strikt begränsad i förordningen. Undantagsåtgärder får endast användas när det är nödvändigt och proportionerligt i ett coronaepidemiläge. Det är fråga om en sista utväg: först när flexibiliteten i den normala lagstiftningen och de tillämpliga kollektivavtalen inte längre räcker till kan man använda sig av undantagsbefogenheter. Såsom grundlagsutskottet har slagit fast är det inte tillåtet att utöva undantagsbefogenheter till exempel för att avhjälpa personalbrist som beror på normal sjukfrånvaro eller alltför låg personaldimensionering. Om undantagsbefogenheterna har missbrukats – vilket har påpekats i offentligheten – är det mycket beklagligt. Tillsynen över utövandet av befogenheterna hör till arbetarskyddsmyndighetens uppgifter.

Under den senaste tiden har vi också fått goda nyheter: antalet coronasmittade har minskat. Viruset har dock inte försvunnit bland oss. Den kan till exempel aktivera sig och öka antalet fall av smitta efter att begränsningarna i fråga om mobilitet och sammankomster har slopats. Därför måste man, även efter det att förordningen har upphört att gälla, se till att det finns beredskap att vårda coronapatienter. Detta lyckas endast om man tar väl hand om vårdpersonalens arbetssäkerhet, hälsa och ork i arbetet.

Tarja Kröger, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet

Kommentera