Rehn & Lindström: Landskapens tillväxttjänster möjliggör hållbar tillväxt i regionerna

Närings-, trafik- och miljöcentralernas, arbets- och näringsbyråernas och landskapsförbundens uppgifter överförs nästan helt och hållet till de framtida landskapen från och med 2019. Arbets- och näringstjänsterna och företagstjänsterna slås ihop till nya offentliga tillväxttjänster, som genomförs enligt en beställar–utförar-modell.

– Med landskapsreformen vill man förutom att avveckla byråkratiska labyrinter även möjliggöra ny regional tillväxt och livskraft. Därför är det inte betydelselöst hur de kommande självstyrande områdenas uppgifter organiseras, konstaterar näringsminister Olli Rehn.

Tjänster för företag och arbetssökande i samma tjänstesystem

– Att slå ihop sysselsättnings- och näringsärenden till ett offentligt tjänstesystem är en finländsk innovation och i internationell jämförelse så gott som unikt. Det är naturligt att fortsätta utvecklingen i denna riktning för att de arbetssökandes kompetens och företagens behov ska kunna mötas bättre än i nuläget, säger justitie- och arbetsminister Jari Lindström.

– Tillväxttjänsterna ska stödja de arbetssökande i arbetslivets olika skeden och brytningspunkter, om det så gäller att hitta ett nytt jobb, att skapa en ny karriär eller att inleda företagsverksamhet. För dem som behöver mer omfattande och djupgående stöd för sysselsättningen ska det byggas upp nya servicekedjor som ett samarbete mellan tillväxttjänsterna och social- och hälsotjänsterna, konstaterar Lindström.

– På landskapens ansvar överförs förutom ordnandet av tillväxttjänsterna även stödjandet av företagens internationalisering. I varje landskap ska det finnas en Team Finland-koordinator som är förtrogen med företagsfrågor. Dessutom ska EU:s strukturfondsverksamhet anpassas till den nya landskapsmodellen, så att varje region i fortsättningen ska kunna besluta om sina egna strukturfondsprojekt, berättar Rehn.

Skapar nya tjänstemarknader

Tillväxttjänsternas konkurrensmässiga modell med flera producenter motsvarar i stor utsträckning social- och hälsotjänsternas motsvarande modell. Tjänsteproducenterna är privata och offentligt ägda företag samt aktörer från tredje sektorn. Landskapen köper tjänsterna av dessa aktörer genom konkurrensutsättning eller genom en modell där varje tjänsteproducent som uppfyller kriterierna kan delta i tjänsteproduktionen. Kunden får välja den lämpligaste tjänsteproducenten bland godkända tjänsteproducenter.

– En utgångspunkt för reformen är att medborgarna och företagen ska betjänas bättre än hittills. Marknader öppnas och kunden får större valfrihet. För närvarande pågår ett pilotförsök där likadan valfrihet inom företagstjänsterna prövas med hjälp av Tekes innovationssedlar, påminner Rehn.

Särlösning för huvudstadsregionen

Den 1 oktober meddelade regeringen att den är beredd att förhandla med städerna i huvudstadsregionen om en eventuell särlösning i fråga om tillväxttjänsterna, där även integrations- och invandrartjänsterna ska ingå.

– Arbets- och näringsministeriet och finansministeriet samt i utbildningsärenden även undervisnings- och kulturministeriet har en nyckelposition vid förhandlingarna med städerna i huvudstadsregionen. Vid en särlösning kommer man att hålla fast vid att ordnandet och produktionen av tjänsterna ska hållas åtskilda och att pendlingsregionerna inte spjälks upp på konstgjord väg, säger Rehn.

Näringsminister Olli Rehn och justitie- och arbetsminister Jari Lindström höll den 6 oktober 2016 en pressträff där de informerade om landskapsreformens konsekvenser för tjänsterna för företagen, företagarna, arbetsgivarna och de arbetssökande.

http://tem.fi/sv/landskapsreformen

Ytterligare upplysningar:
Tuija Oivo, överdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 049 040
Taina Susiluoto, överdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 060 400
Jannika Ranta, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 047 165
Juha Halttunen, justitie- och arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 060 066