Säsongsarbetare är den största gruppen utlänningar som arbetar i Finland. En stor del av dem arbetar på gårdsbruksenheter med korta anställningsförhållanden. Arbetstagarna är i allmänhet unga och många är för första gången utomlands.

De bristfälliga språkkunskaperna på båda sidorna försvårar kommunikationen mellan arbetstagare och arbetsgivare. Eftersom säsongsarbetarnas ankomst till Finland i allmänhet också är förknippad med olika mellanhänder i ursprungslandet, kan säsongarbetarnas kunskap om spelreglerna på arbetsmarknaden och om sina egna rättigheter i Finland vara mycket svag.

Därför försöker man förbättra säsongsarbetarnas medvetenhet om sina rättigheter genom att till dem dela ut olika slags informationsmaterial som arbets- och näringsministeriet har berett tillsammans med intressentgrupperna. Den allmänna informationen hjälper dock inte om en enskild säsongsarbetare stöter på problem eller om det uppstår ett särskilt informationsbehov.

En del säsongsarbetare har inte ens ingått ett arbetsavtal

Med tanke på dessa situationer skaffade arbets- och näringsministeriet för sommaren 2021 en rådgivningstjänst på ryska av Brottsofferjouren. På gårdsbruksenheterna är de utländska säsongsarbetare som skördar till största delen ryskspråkiga eller åtminstone kan ryska. Tjänsten var av försöksnatur och kontaktades inte bara via telefonsamtal utan också via kommunikationsappar. Många säsongsarbetare har inget nedladdat saldo för sitt finska prepaid-abonnemang.

Den konfidentiella tjänsten var avsedd särskilt för de utländska arbetstagare som misstänkte att de blivit utnyttjade i sitt arbete. Lagliga arbetstider och minimilöner var okända för många.

Få av dem som tog kontakt visste om det kollektivavtal som skulle tillämpas på anställningsförhållandet för att inte tala om vad det innehöll. Ofta hade de inte ens ingått något egentligt arbetsavtal. Industrifacket har utarbetat ett informationsmaterial om arbetsvillkoren för säsongsanställda på flera språk, men materialet hade inte nått dem som ringde.

Förmedlare i säsongsarbetarnas hemländer kan sko sig på deras bekostnad

De säsongsarbetare som kontaktade tjänsten berättade i flera fall också om problemen i sitt hemland med den förmedlare som skötte rekryteringen. Trots att det i Finland är förbjudet att ta ut avgifter för arbetsförmedling är det mycket svårt att övervaka om avgifter tas ut i ursprungslandet.

De som ringde berättade också om problemen med arbetsledarna från hemlandet. Arbetsledarna är ofta de enda på gårdsbruksenheterna som på grund av sina språkkunskaper kan kommunicera direkt med arbetsgivaren, och därför filtreras informationen från arbetsgivaren via arbetsledarna. I värsta fall orsakar detta problem för både arbetsgivaren och arbetstagaren, om arbetsledaren till exempel beslutar att kräva provision på arbetstagarnas lön.

Säsongsarbetare utan språkkunskaper har svårt att få hjälp ensam

En del av kontakterna gällde inte egentligt utnyttjande. Den lagstiftning som gäller det första året och som gör det möjligt för säsongsarbetare att byta arbetsgivare under säsongen var ännu okänd för många. Det var svårt för arbetstagare utan språkkunskaper att ensam byta arbetsgivare.

Problematiska var också de situationer där arbetstagaren och arbetsgivaren fick en tvist och arbetstagaren beordrades att avlägsna sig från gården, men han eller hon var utan pengar och utan en ny plats och det var lång tid kvar fram till returbiljetten hem. Sådana situationer beskriver den besvärliga ställning som en säsongsarbetare utan språkkunskaper kan ha i Finland.

Också till exempel försenade skattekort och oklarheter i samband med coronakarantäner samt arbete under dem orsakade problem för arbetstagarna. Det fanns få myndigheter som hade service på andra språk än de inhemska, vilket i vissa fall begränsade möjligheterna att kontakta myndigheten direkt.

Överlånga arbetsdagar och allvarliga lönerelaterade brister

Efterfrågan visade att det fanns behov av en rådgivningstelefon på ryska. Under sommaren tog 62 personer kontakt. Många av kontakterna gällde flera personer och sammanlagt 142 personer omfattades av tjänsten.

Brottsofferjouren har bistått vid fem brottsanmälningar som gäller 40 arbetstagare. Arbetarskyddsmyndigheterna har fått sex begäranden om inspektioner och flera konsultationer som berör dem som ringt. De flesta anmälningarna har gällt överlånga arbetsdagar, brist på lediga dagar och ibland även allvarliga brister i lönerna.

Brottsofferjouren har avtalat med regionförvaltningsverken om en utvärdering av sommarens erfarenheter. Arbets- och näringsministeriet fattar beslut om fortsättningen av telefonrådgivningstjänsten utifrån dessa erfarenheter. Andra åtgärder för att förhindra utnyttjandet av utländsk arbetskraft är också under beredning.

Pia Marttila, koordinerande specialsakkunnig, Brottsofferjouren
Olli Sorainen, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet