Utkomstskydd för arbetslösa kommer att kunna användas till arbete eller företagsverksamhet

Avsikten är att det i fortsättningen ska vara möjligt att använda utkomstskydd för arbetslösa för att främja sysselsättningen, dvs. för finansiering av startpeng, lönesubvention och rörlighetsunderstöd. Dessutom föreslås sådana ändringar i utkomstskyddet som syftar till att sporra till aktiv jobbsökning.  

Arbets- och näringsministeriet bereder som bäst dessa ändringar som avses träda i kraft den 1 januari 2017. Ändringarna är en del av det sysselsättningspaket som regeringen kom överens om vid ramförhandlingarna den 5 april 2016.

- Jag är nöjd med de kommande reformerna. Utkomstskyddet för arbetslösa stöder framöver att personen hittar arbete eller blir företagare. Samtidigt sporrar de preciseringar som nu görs i utkomstskyddet till jobbsökning. På det här sättet säkerställer vi att sysselsättningsanslagen räcker till även i framtiden. Vi uppskattar att cirka 10 000 arbetslösa kommer att få möjlighet till arbete, säger justitie- och arbetsminister Jari Lindström.

Allt fler får startpeng och lönesubvention

Statligt finansierat utkomstskydd för arbetslösa ska i fortsättningen användas för startpeng, lönesubvention och rörlighetsunderstöd till arbetslösa. Reformen medför flexibilitet i användningen av sysselsättningsanslag och tillförsäkrar att anslagen räcker till.

Startpeng till samma belopp som grunddagpenningen, dvs. 700 euro, kan beviljas för högst ett år. Lönesubventionen ska framöver utgöra högst 30, 40 eller 50 procent av lönekostnaderna, vilket medför att subventionen kan användas på ett flexiblare sätt. I inriktningen av lönesubvention beaktas i allt större utsträckning förebyggande av långtidsarbetslöshet.

Rörlighetsunderstödet är ett nytt stöd där det nuvarande resebidraget och ersättningen för flyttningskostnader kombineras. Stödet kan uppgå till högst två månaders grunddagpenning, dvs. så mycket som 1400 euro. Stödet sporrar arbetslösa till jobbsökning inom ett större område.

Till att börja med gäller ändringarna i två år. Därefter utvärderas ändringarna och fattas beslut om fortsättningen.

Ändringarna sporrar till aktiv jobbsökning

Avsikten är att en arbetslös person i fortsättningen inte längre kan vägra ta emot heltidsarbete därför att utkomstskyddet för arbetslösa är större än lönen och kostnaderna för att ta emot ar-betet. Om det inte står arbete inom arbetssökandens egen bransch till buds, kan arbets- och näringsbyrån redan i början av arbetslösheten erbjuda arbete inom någon annan bransch.

Bestämmelserna om arbetsresor i samband med utkomstskydd för arbetslösa görs enhetligare. Exempelvis granskas användningen av egen bil utanför pendlingsregionen på samma sätt som i fråga om resor inom pendlingsregionen.

Arbetslösa ska i regel delta i alla tjänster som erbjuds dem. Samtidigt utvecklas tjänsterna för arbetslösa vid arbets- och näringsbyråerna. Arbetserbjudandena, jobbsökarträningen och jobbsökningen på eget initiativ ökas.

Arbets- och näringsministeriet skickade den 18 april 2016 ut lagförslaget om mottagande av arbete på remiss i sex veckor.

Ytterligare upplysningar:
justitie- och arbetsministerns specialmedarbetare Juha Halttunen, tfn 029 506 0066
regeringsrådet Päivi Kerminen, ANM, tfn 029 504 9011
forskningsdirektör Heikki Räisänen, ANM, tfn 029 504 7118