Utredning: Hinder för sysselsättning av personer med funktionsnedsättning måste undanröjas

Hinder och praxis som utesluter personer med funktionsnedsättning från arbetslivet har kartlagts på ett övergripande sätt för första gången i Finland. Enligt utredningen bör man på arbetsmarknaden öka medvetenheten om funktionsnedsättningen och de begränsningar som den medför, men också om möjligheterna.

Utredningen som publicerats av arbets- och näringsministeriet identifierar strukturella och lagstiftningsmässiga hinder som försätter personer med funktionsnedsättning i ojämlik ställning när det gäller att delta i arbetslivet. Utredningen innehåller också åtgärdsförslag som syftar till att öka delaktigheten i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning och därigenom öka sysselsättningen. Målet är att så många personer med funktionsnedsättning eller partiellt arbetsföra som möjligt ska kunna komma ut på den öppna arbetsmarknaden. Detta är också en förutsättning för att en hög sysselsättningsgrad ska uppnås.

– Utöver en hög sysselsättningsgrad är det fråga om jämlikhet och rättvisa. Vi har fortfarande en lång väg att gå för att rätten till arbete för personer med funktionsnedsättning ska tillgodoses fullt ut. Genom de åtgärder som föreslås i utredningen kan hindren för sysselsättning undanröjas och det finländska arbetslivet samtidigt göras mer jämlikt, sammanfattar arbetsminister Tuula Haatainen.

Fokus på tjänster, kunskap och attityder

Tjänster för personer med funktionsnedsättning, såsom personlig assistans och färdtjänst, har stor betydelse för personens funktionsförmåga och delaktighet. Praxis kan variera från kommun till kommun, och därför bör man enligt utredningen sätta fokus på den regionala jämlikheten. Dessutom bör tjänsterna bättre än tidigare stödja sysselsättningen. Till exempel de resor som för närvarande görs under arbetsdagen ersätts inte för personer med funktionsnedsättning som behöver färdtjänst.

Även arbets- och näringstjänsterna har en viktig roll när det gäller att sysselsätta personer med funktionsnedsättning. Utredningen uppmuntrar till att utveckla tjänsterna i samarbete med organisationer och erfarenhetsexperter. De som arbetar inom arbetskraftsservicen behöver mer information om rättigheterna och tjänsterna för personer med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning som vill arbeta eller omfattas av sysselsättningstjänster och som får invalidpension ska beaktas.

Som helhet betraktat är servicenätverket för personer med funktionsnedsättning komplicerat enligt utredningen. Tjänsternas rättidighet och sektorsövergripande karaktär bör utvecklas till exempel med hjälp av samordnare för arbetsförmågan.

Ett hinder för sysselsättning kan vara arbetsgivarens attityd eller tröskeln för att rekrytera en person med funktionsnedsättning. Utredningen uppmanar till att information delas ut till exempel genom skräddarsydda utbildningar. Å andra sidan kan en utmaning för sysselsättningen också vara att personen med funktionsnedsättning saknar arbetserfarenhet. Enligt utredningen skulle detta underlättas av att studiehandledningen och tillgängligheten utvecklas, att kunskapen ökas samt av ett nytt slags samarbete mellan läroanstalter och producenter av tjänster för personer med funktionsnedsättning.

Rätt till arbete på samma villkor som andra

Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska rättigheterna hos personer med funktionsnedsättning tryggas inom alla förvaltningsområden. Enligt artikel 27 i konventionen har personer med funktionsnedsättning rätt till arbete på samma villkor som för andra.

Långtidssjuka och personer med funktionsnedsättning utgör en heterogen grupp, där också möjligheterna till sysselsättning varierar. I utredningen granskas sysselsättningen av personer med funktionsnedsättning genom att man bedömer den helhet som individen och samhället utgör.

Som material för utredningen har befintlig lagstiftning och forskningslitteratur använts. Dessutom har man utnyttjat den information som samlats in från intressentgrupperna och som fås från de nuvarande tjänsterna.

Ytterligare information:

Anni Kyröläinen, sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 266
Patrik Tötterman, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 049 034