I fjol skapades över 260 000 nya jobb - sysselsättningen ökade med 25 000

Arbets- och näringsministeriet 12.11.2018 12.03
Pressmeddelande

Sysselsättningstillväxten ökade kraftigt i Finland från och med den senare delen av 2017. På årsnivån ökade sysselsättningen med 25 000 personer jämfört med föregående år. År 2016 var motsvarande ökning 11 000 personer.

Ändringen i nettosysselsättning år 2017 inbegriper ett avsevärt antal bruttorekryteringar. Största delen av dessa består av rekryteringar till följd av personalomsättning eller för att ersätta den arbetskraft som lämnar arbetslivet. Under året söktes 640 000 personer till de lediga jobben. Av dessa var 75 procent visstidsanställningar. Av dem sökta var fem procent sådana som anställdes från utlandet. Andelen anställda med annat språk än finska eller svenska var nio procent. Uppgifterna ovan framgår av ANM:s analys av var de nya jobben skapas: Minne uudet työpaikat syntyivät vuonna 2017?

Orsaken till rekryteringarna var i 44 procent av fallen det att ett nytt jobb hade skapats. Nya jobb skapas när rekryteringen inte beror på personalomsättning eller ersättande av den arbetskraft som lämnat arbetslivet. Betraktat ur denna synvinkel skapades i fjol över 260 000 nya jobb.

Nya jobb skapas ofta vid tillväxtorienterade företag, men sådana verksamhetsställen har också en avsevärd personalomsättning. Detta är också ett tecken på att många arbetstillfällen skapas och förloras inom branscher som använder anställningar av säsongs- och projektnatur. Sådana branscher är exempelvis jordbruket och byggnadsbranschen. De verksamhetsställen som skapar nya jobb förväntar sig också att personalen ska öka och de har ofta utländsk arbetskraft.

— Med tanke på det arbets- och näringspolitiska beslutsfattandet är det viktigt att man känner till mekanismerna bakom uppkomsten av nya jobb och hur omfattande rekryteringar det behövs för att åstadkomma redan en liten förändring i sysselsättningen. Sysselsättningstillväxten förutsätter således att arbetsmarknaden fungerar väl, konstaterar analysmakarna, specialplanerare Tallamaria Maunu och forskningsdirektör Heikki Räisänen från arbets- och näringsministeriet.

När det gäller olika branscher skapades den största delen av de nya jobben år 2017 inom fastighetsbranschen och byggnadsbranschen. Inom fastighetsbranschen är antalet rekryteringar litet, men byggnadsbranschen är bland de främsta också i fråga om antalet rekryteringar. Inom utbildningen samt social- och hälsovårdstjänsterna å sin sida rekryteras det mycket folk, men endast en liten del av rekryteringarna gäller nya jobb. Inom de branscher som hör till bioekonomin ökade personalrekryteringarna till drygt 52 000 personer (tillväxt med cirka 48 procent jämfört med 2016) och det skapades närmare 24 000 nya jobb.

Enligt arbetsgivarnas åsikt är arbets- och näringsbyrån den viktigaste kanalen för sökning av arbetstagare. Den näst viktigaste kanalen är kontakterna med tidigare anställda och jobbsökare. När det gäller uppkomsten av nya jobb var de informella personkontakterna den viktigaste kanalen.

Bristen på arbetskraft fördubblades år 2017 från det föregående året

Bristen på arbetskraft, dvs. antalet lediga jobb som inte kunde tillsättas, var förra året nästan dubbelt så stor som år 2016 och ökade till cirka 42 000 jobb. Över 18 000 nya jobb skapades inte på grund av arbetskraftsbristen. Trots den förvärrade bristen på arbetskraft skapades år 2017 fler nya jobb än åren 2014–2016.

Analysen Minne uudet työpaikat syntyivät vuonna 2017? granskar uppkomsten av nya jobb i Finland på verksamhetsställenas nivå.  Den baserar sig på material som producerats av Statistikcentralen. Analysen publicerades nu för femte gången. De tidigare analyserna är gjorda 2013, 2015, 2016 och 2017.

Mer information på webben:
Minne uudet työpaikat syntyivät vuonna 2017? -  TEM-analyyseja 89/2018

Ytterligare upplysningar:

Heikki Räisänen, forskningsdirektör, ANM, tfn 029 50 47118
Tallamaria Maunu, specialsakkunnig, ANM, tfn 029 50 4719