Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna

Hur upphandlas välfärd?

7.5.2020 11.00
Kolumn

Den pågående coronakrisen har satt även de offentliga upphandlingarna på tapeten, när alla metoder krävs för att klara av utmaningarna. För att dra maximal nytta av de årliga upphandlingarna för tiotals miljarder måste man vara säker på att upphandlingarna ger önskad påverkan, till exempel att barnfamiljernas vardag blir bättre.

Anna TonteriTraditionellt har en offentlig upphandlare upprättat en detaljerad beskrivning av en tjänst som kan tillgodose ett behov. Tjänsten konkurrensutsätts och under avtalstiden sker en uppföljning av att tjänsten motsvarar den beskrivning som krävs. Vet vi emellertid om upphandlingen gav önskad påverkan?

Kan upphandlaren vara säker på att ha den bästa vetskapen om hur man uppnår önskad påverkan? Kan man genom upphandlingen tillgodose de behov som en föränderlig omvärld ger upphov till? Skulle det gå att nyttja olika parters kunnande i utvecklingen av effektiva lösningar bättre än nu? Låter vi den privata sektorn och tredje sektorn visa sitt bästa kunnande, och skapar vi incitament för det?

Genom att ställa upp önskade påverkningar för upphandlingen kan man säkerställa att de önskade förändringarna sker.

Vad förändras om man upphandlar påverkan jämfört med om man upphandlar produkter? Hur kan man bättre tackla aktuella utmaningar genom att upphandla påverkan?

När man upphandlar påverkan, upprättar upphandlaren inte en beskrivning av tjänsten utan i stället en beskrivning av ett lyckat resultat, till exempel hur barnfamiljernas vardag ser ut när man har nått målet. Tjänsteleverantörerna får planera den helhet av tjänster som ska leda fram till det uppställda målet. Under avtalsperioden följer upphandlaren och tjänsteleverantörerna i tätt samarbete upp hur uppnåendet av målet går och ändrar verksamheten vid behov.

Vid upphandlingen av påverkan delar upphandlaren och tjänsteleverantörerna med sig av sitt kunnande till varandra och delar också på ansvaret för att resultatet nås. Samtidigt blir det möjligt att experimentera, använda den nyaste kunskapen och reagera på förändringar i omvärlden. Ibland är det nämligen så att en tjänst som man har antagit är av hög kvalitet inte ger det väntade utfallet. Av det pågående projektet ”Lapset SIB” har vi lärt oss att det för barnfamiljer är av avgörande betydelse hur flexibel hjälpen är, när den ges och hur länge den varar. Kunskapsbaserad ledning är en absolut förutsättning.

Enskilda tjänster åstadkommer sällan de önskade förändringarna. Upphandling av påverkan tvingar fram en ny typ av samarbete. Utöver tjänsteleverantörerna måste även upphandlaren samordna sina tjänster för att uppnå målet. Förvaltningsområden måste överskridas, ömsesidiga beroenden förstås och hela systemet fungera. Det här måste man fokusera på för att klara sig ur krisen, all verksamhet måste tjäna ett gemensamt mål – till exempel ett bra liv för barnfamiljer.

Tidpunkten för att byta riktning och ta sikte på upphandlingar av påverkan är nu. Den nationella strategin för de offentliga upphandlingarna offentliggörs i höst. En av målsättningarna i utkastet till strategi är att Finland ska vara en föregångare när det gäller kunskapsbaserad ledning vid upphandlingar och utveckling av upphandling som ger effekt. En gemensam strategi ger de upphandlande enheterna ett stöd för förändring. Som hjälp för genomförandet av strategin har Kompetenscentrumet för hållbar och innovativ offentlig upphandling KEINO lanserat ett utvecklingsprogram för ledning av upphandlingar med effekt som upphandlande enheter kan söka till senast den 29 maj. Kompetenscentret för investeringar i samhällsutveckling erbjuder hjälp vid upphandling av påverkan, nyttjande av privata sektorns och tredje sektorns kunnande och vid behov även vid anskaffning av privat kapital.

 

Anna Tonteri
ledande sakkunnig
Kompetenscentret för investeringar i samhällsutveckling

Kolumn
Tillbaka till toppen