Arbetskrafts- och integrationsutbildningarnas kvalitet och effekt följs upp

Arbets- och näringsministeriet 21.1.2019 9.39 | Publicerad på svenska 21.1.2019 kl. 11.19
Nyhet

Hurdan hjälp behövs för att stödja sysselsättningen för en ung arbetssökande med färsk yrkesexamen som tar sina första steg in i arbetslivet? Eller för en arbetssökande som av en eller annan anledning stått utanför arbetslivet under en längre tid? Eller för en person som kommit hit från ett annat land och som söker arbete i Finland?

Det är några frågor som man kan svara på inom de offentliga arbetskraftstjänsterna. NTM-centralernas och arbets- och näringsbyråernas sakkunniga söker de bästa lösningarna för att svara på de arbetslösa arbetssökandes servicebehov samtidigt som de tar hänsyn till de utmaningar med att hitta arbetskraft som regionens arbetsgivare kan ha.

I ekonomiskt hänseende är upphandlingarna omfattande. De träningar (jobbsökarträning, karriärträning och arbetsträning) som NTM-centralerna köpte in under 2018 har på riksnivå köpts in till ett belopp av 26 054 094 euro. Integrationsutbildningar köptes under 2018 in till ett belopp av sammanlagt 59 421 158 euro på riksnivå. På grund av detta är det bra att titta på vad statens pengar används till, vilka mål som sätts för tjänsterna, hur man uppnår målen och på vilka sätt tjänsterna följs upp och övervakas.

Enligt en halvårsuppföljning år 2018 studerade 23 571 personer inom arbetskraftsutbildning, och antalet olika sådana utbildningar var 1 538 stycken. Under uppföljningsperioden deltog 12 627 personer i integrationsutbildning, och antalet sådana utbildningar var 318 stycken. Antalet personer som deltog i karriärträning var 26 112. Enligt kundresponsen gav kunderna karriärträning och integrationsutbildning medelvitsordet 4,2 (på skalan 1–5, varav 5 är bäst). Det medelvitsord som kunderna gav arbetskraftsutbildningen var nästan lika bra, 4,1. Som helhet ger deltagarna genomgående god respons för de tjänster de har fått oberoende av om det är fråga om arbetskraftsutbildning eller träning.

Integrationsutbildning, karriärträning och arbetskraftsutbildning är goda vägar in i arbetslivet

Resultaten av integrationsutbildningen är uppmuntrande. Enligt statistiken är 28 procent av de som genomgått integrationsutbildningen arbetslösa arbetssökande efter utbildningen. Det betyder att största delen av de som genomgått utbildningen efteråt deltar i yrkesinriktad arbetskraftsutbildning eller frivillig utbildning och därigenom förbereder sig på att etablera sig i arbetslivet.

Utifrån undersökningsresultat vet vi att tidiga kontakter till arbetslivet är viktiga med tanke på chanserna till sysselsättning. En styrka hos den integrationsutbildning som ordnas som arbetskraftsutbildning är just närheten till arbetslivet, eftersom det ingår arbetslivspraktik i utbildningen. Att komma in på integrationsutbildning går också betydligt snabbare nu än tidigare.

Även tre månader efter att arbetskraftsutbildningen avslutats är effekten god. En stor del av de som genomgått utbildningen var sysselsatta eller något annat än arbetslös arbetssökande under uppföljningsperioden januari–augusti 2018.

Målet med karriärträningarna å sin sida är att göra det lättare för arbetslösa att sysselsättas, att hjälpa vid yrkesval och att ge vägledning vid jobbsökning. Deltagarna i karriärträning sysselsätts inte nödvändigtvis direkt, utan det är bra att se träningarna som en bro till arbetslivet i förändrade livssituationer. Efter genomgången karriärträning är det dock endast cirka 56 procent av deltagarna som återgår till att vara arbetslösa. 

Kvaliteten på tjänsterna bevakas noggrant

Kvaliteten på tjänsterna är en betydande aspekt i alla faser av upphandlingen av arbetskraftstjänster. Redan upphandlingslagen säkerställer att alla anbudsgivare behandlas likvärdigt, rättvist och tillförlitligt. Upphandlingslagen inverkar på säkrandet av kvaliteten bl.a. genom att alla anbud och anbudsgivare måste vara lämpliga anbudsgivare vid upphandlingen i fråga.

Minimikrav som ställs i anbudsförfrågan i fråga om kvaliteten är soliditet och anbudsgivarens lämplighet (såsom att denna är oförvitlig i fråga om utbildningsverksamhet och att denna har skött betalningen av skatter och socialskyddsavgifter). Andra allmänna, typiska kvalitetskrav är sakkunnigkompetens, vilket ofta betyder egen högskoleexamen samt arbetserfarenhet och kunnande inom motsvarande verksamhet, t.ex. erfarenhet inom utbildning på högskolenivå. Av anbudsgivaren krävs garantier för att denna klarar av att genomföra tjänsten med god kvalitet, vilket är utgångspunkten vid alla upphandlingar. 

För utbildnings- eller träningstjänster eller andra offentliga arbetskraftstjänster görs det upp avtal som är bindande för bägge parter. I avtalen fastställs kvaliteten på tjänsten samt förfarandena för hur eventuella reklamationer vid kvalitetsavvikelser ska behandlas. Anbudsgivaren svarar naturligtvis för att denna avsätter resurser för sin personal och verksamhet på det sätt som angetts i anbudet och i avtalen.

Kundernas respons på arbetskraftstjänsterna följs noggrant upp vid arbets- och näringsbyråerna och NTM-centralerna. Också arbets- och näringsministeriet följer upp kundresponsen och hur den utvecklas. Via systemet OPAL får man respons från kunder som deltagit i utbildningar. Om det kommer in negativ respons om en utbildnings- eller träningstjänst eller någon annan tjänst eller om det lämnas in en reklamation om en tjänst direkt till arbets- och näringsbyrån, behandlas de alltid enligt det förfarande som anges i avtalen. 

Enligt en utredning utvecklas sysselsättningen för de som deltagit i yrkesinriktad arbetskraftsutbildning i allmänhet positivt jämfört med andra arbetslösa i motsvarande ställning. Även tjänsterna för invandrare (lönesubvention, arbetsprövning, yrkesinriktad arbetskraftsutbildning) hör till de mest effektiva. Detta konstaterades bl.a. i en utredning som gjordes av PTT för några år sedan, och samma sak har även konstaterats i arbets- och näringsministeriet egna rapporter.

Det är bra att komma ihåg att invandrare är av stor betydelse på arbetsmarknaden i synnerhet i Nyland, där  största delen av invandrarna bor. Personer med utländsk bakgrund sysselsätts oftare i t.ex. service- och försäljningsjobb. År 2016 drevs nästan 10 000 företag i Finland av en företagare med utländsk bakgrund. Dessa företag sysselsatte cirka 29 000 personer och hade en sammanlagd omsättning på 3,5 miljarder euro.

Information om effekten av de utbildningar och träningar som NTM-centralerna köpt in:
Arbetsmarknadstjänsters målinriktning och påverkan på deltagarnas sysselsättning. Publikationsserien för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 19/2018.