Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna

Sakkunnigutvärdering om regeringsprogrammets riktlinjer för företagsstöd

Arbets- och näringsministeriet 3.4.2020 13.29 | Publicerad på svenska 8.4.2020 kl. 9.39
Pressmeddelande

De mest betydande riktlinjerna för företagsstöd i regeringsprogrammet gäller energistöd. De planer på reformer som gäller dem går i regel i rätt riktning. Beslut om ökningen av de FoU-stöd som beviljas företag är i princip också motiverade. Tillväxten av FoU-understöd bygger i huvudsak på det företagsdrivna FoUI-paketet, vars karaktär ännu är oklar och riskfylld.

Dessa uppskattningar ingår i den första årsrapporten av den oberoende forskningssektionen för företagsstöd som finns i anslutning till arbets- och näringsministeriet. I rapporten beskrivs den faktiska utvecklingen av företagsstöden, utvärderas den nya regeringens riktlinjer för stöden och ges en lägesbild om forskningen inom området.

– Omställningen till ett koldioxidsnålt samhälle upprätthåller och till och med ökar stödåtgärder som anknyter till klimatpolitiken under de närmaste åren. Det är motiverat att skapa utrymme för dem genom att gallra bland sådana företagsstöd där det saknas bevis för deras effekt, konstaterar forskningssektionens ordförande, arbetslivsprofessor Seija Ilmakunnas.

Rapporten granskar inte de nya riktlinjer för företagsstöd som stakats ut på grund av coronaviruset, eftersom rapporten har beretts innan virusepidemin bredde ut sig till en global kris.

I fjol betalades 1,5 miljarder euro ut i direkta företagsstöd

Begreppet företagsstöd är inte etablerat. Uppskattningar av det totala beloppet av förmåner som delas ut som företagsstöd skiljer sig tydligt från varandra. I denna rapport har de direkta företagsstöden förankrats i den begränsning som letts ur EU:s regler om statligt stöd. I fråga om skattestöd används finansministeriets uppgifter.

Enligt denna begränsning betalades år 2019 cirka 1,5 miljarder euro ut i direkta företagsstöd när återbäringarna av energiskatten betraktas som direkta stöd.

Under tidsperioden 2012–2019 har det totala beloppet av direkta stöd ökat. Det skedde en tydlig förändring av strukturen på stödet när energi- och klimatstöden ökade och satsningarna på FoUI-verksamheten minskade. Strävan att flytta tyngdpunkten för stöden från stöd som sänker kostnaderna till stöd som reformerar ekonomin framskred inte.

Skattestödet är en klart större form av företagsstöd

Det finns gott om företagsstöd som beviljas i form av skattestöd, över 60 stycken. Det stöd som delats ut i form av skattelättnader överstiger klart beloppet av direktstöden i euro, även om uppskaav skattestöden är riktgivande.

Enligt forskningssektionen bör grunderna för skattestöden definieras noggrannare än för närvarande och i stället för nya stöd bör man försöka gallra bland stöden. Dessutom bör man åstadkomma ett informationsunderlag för företagsstöd som samlar ihop den decentraliserade datainsamlingen.

Det är viktigt med en utvärdering av verkningsfullheten hos företagsstöd i enlighet med principerna för bra stöd. Trovärdiga referensscenarier mellan de företag som fått och de som blivit utan stöd kan dock vara ännu svårare när stöd anvisas till företagens ekosystem. Vid beslutsfattandet bör målen för reformerna uttryckas så att man kan följa upp och ställa verkningsfullheten hos stöden i relation till de uppsatta målen.

Forskningssektionen för företagsstöd är ett oberoende sakkunnigorgan

Forskningssektionen för företagsstöd som finns i anslutning till arbets- och näringsministeriet tillsattes sommaren 2019. Den producerar information om hur företagsstödssystemet utvecklas samt främjar kvaliteten på utvärderingen av verkningsfullheten och utnyttjandet av forskning i den politiska verksamheten och den samhälleliga diskussionen.

Till forskningssektionen för företagsstöd hör ordförande Seija Ilmakunnas (arbetslivsprofessor, Jyväskylä universitet) och som medlemmar Minna Martikainen (professor, Hanken), Mikko Puhakka (professor, Uleåborgs universitet), Hannu Salonen (professor, Åbo universitet) och vice ordförande Rune Stenbacka (professor, Hanken). Sektionens sakkunnigsekreterare är Rasmus Reinikainen, specialsakkunnig (arbets- och näringsministeriet). Forskningssektionens mandatperiod är 2019–2023.

I samband med rapporten publiceras en bakgrundsrapport av Marita Laukkanen (forskningsledare, Statens ekonomiska forskningscentral) om företagsstöd som gäller produktion och förbrukning av energi.

Ytterligare upplysningar:
Rasmus Reinikainen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7113, och rasmus.reinikainen(at)tem.fi
Seija Ilmakunnas, arbetslivsprofessor, Jyväskylä universitet, tfn 050 362 9270 (ordf. för forskningssektionen)
Marita Laukkanen, forskningsledare, Statens ekonomiska forskningscentral (VATT), tfn 295 519 429 (bakgrundsrapport om företagsstöd som gäller energi)

Tillbaka till toppen