Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna

Är du intresserad av 20 miljarder euro?

27.4.2020 11.01
Kolumn

Som en följd av coronaviruset har vi allt djupare hamnat i ett läge där det tar en betydande del av uppmärksamheten och resurserna att rätta till rådande problem. Det är naturligtvis klart att man måste ingripa i aktuella problem. Vid byggandet av en ny normal situation, ökningen av välfärden och säkerställandet av ekonomisk tillväxt behövs dock nya slags verksamhetssätt och samordning av skatteresurser och privat kapital.

Mika PyykköVårt samhälle belastades av redan före coronaviruset av flera problem och sjukdomar som kan förebyggas. Beräkningar av flera experter berättar om en bister verklighet. Till exempel kostnaderna kommunerna för barn och unga som placerats utom hemmet är på årsnivå närmare 1,5 miljarder euro och kostnaderna för hela samhället för typ 2-diabetes är åtminstone lika mycket. Denna typ av kostnader uppgår enligt försiktiga bedömningar till sammanlagt cirka 20 miljarder euro per år. Den mänskliga och ekonomiska nyttopotentialen för proaktiva och förebyggande insatser är alltså tämligen stor.

Upphandling av samhällelig effekt erbjuder offentliga sektorn en god möjlighet att ändra riktning. I praktiken innebär det att offentliga sektorn fastställer det slutresultat som den önskar, inte produktionssättet för den. Det privata kapitalet bär åtminstone huvudsakligen den ekonomiska risk som är förknippad med att åstadkomma slutresultatet. Offentliga sektorn återbetalar det kapital som investerats i verksamheten och den avkastning som det avtalats om särskilt endast om man bevisligen når slutresultatet. På det sättet kan man utnyttja olika serviceleverantörers bästa innovationer, i och med det främja sysselsättning och framför allt använda skattemedel endast när verksamhetens slutresultat är det önskade.

Tänkandet kring upphandling av samhällelig effekt riktar nästan automatiskt verksamheten mot förebyggande av negativa effekter, problem och sjukdomar. Det torde nämligen vara uppenbart att till exempel en social- och hälsovårdsdirektör hellre vill ha välfärd för familjer än skaffa omplåstrande vårdtjänster eller en miljödirektör som hellre vill ha rena vattendrag än att lösa problem som orsakats av användningen av förorenat vatten.

Utgångspunkterna för upphandlingen av samhällelig effekt byggs upp genom en modell för samhällelig nytta. Modellen bygger på en analys av underliggande orsaker och möjligheter som ligger bakom den eftersträvade förändringen samt av de kvalitativa och ekonomiska konsekvenser som följer av att man försöker påverka dessa. Den modell som blir slutresultatet visar vilka ovan nämnda fördelar det är möjligt att uppnå genom en ny riktning för verksamheten. Utifrån denna kan den aktör som ansvarar för användningen av skattemedlen fastställa storleken på den belöning som betalas för uppnådda resultat. Vid fastställandet ska man även kunna beakta att kunna betala avkastning för investeringar som möjliggör verksamheten. Avkastningen ska stå i en lämplig proportion till den risk som investerarna bär.

Den viktigaste uppgiften för kompetenscentret för investeringar i samhällsutveckling är framför allt att hjälpa aktörer inom offentlig sektor vid upphandling av effekter, dvs. slutresultatet. Kompetenscentret är förlagt till arbets- och näringsministeriet men det betjänar alltså hela offentliga sektorn. Kompetenscentret vill också samarbeta med andra centrala aktörer inom investering med samhällseffekt, såsom investerare och serviceleverantörer, för att öka marknaden för samhälleliga investeringar.

Mika Pyykkö
direktör
Kompetenscentret för investeringar i samhällsutveckling

 

Kolumn
Tillbaka till toppen