FI SV EN

ANM bereder sig på tillståndsprocesser i samband med kärnanläggningar

31.8.2017 9.30
Kolumn

I Finland pågår för närvarande aktuella kärnanläggningsprojekt som är betydande också i ett internationellt perspektiv, bl.a. en slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle. Enligt lagstiftningen fattar statsrådet beslut om tillstånden att få uppföra kärnanläggningar samt om drifttillstånden. Vad som beaktas vid tillståndsprövningen och i vilket skedet befinner sig projekten för ögonblicket?

En dryg fjärdedel av elbehovet i Finland tillgodoses med kärnkraft. Enligt den nationella energi- och klimatstrategin har kärnenergin också fortsättningsvis en viktig roll i Finlands energiproduktion som hela tiden utvecklas i riktning mot total koldioxidneutralitet. Vårt land behöver stor basenergikapacitet bl.a. på grund av vårt kalla klimat och industrins behov. Detta innebär eventuellt förlängd drifttid för existerande kärnkraftverksenheter och också byggande av nya. Det viktigaste är att kärnenergi används på ett säkert och ansvarsfullt sätt.

ANM bereder tillståndsbesluten, regeringen fattar beslut

Enligt lag ankommer den högsta ledningen och tillsynen på kärnenergiområdet på arbets- och näringsministeriet. Vid sidan av beredning av lagstiftningen är ministeriets viktigaste uppgift att bereda principbesluten angående kärnanläggningar - liksom också tillstånden att uppföra kärnanläggning och drifttillstånden - för föredragning inför statsrådet som fattar besluten. Riksdagen beslutar om bekräftande av principbesluten. På grund av naturen hos användningen av kärnenergi fattas besluten på högsta förvaltningsnivå. Utgångspunkten är att bedöma och besluta om huruvida användningen av kärnenergi i varje enskilt fall och med beaktande av dess inverkningar är förenligt med samhällets helhetsintresse.

I beredningen av beslut ingår omfattande samråds- och remissförfaranden samt utredningar som görs vid behov. Strålsäkerhetscentralens (STUK) viktigaste uppgift är att bedöma kärnsäkerheten i anläggningarna.

Säkerheten det viktigaste, men inte det enda kriteriet

I kärnenergilagen ingår bestämmelser inte bara om säkerhetskraven utan också om många andra villkor som måste vara uppfyllda för att tillstånd ska kunna beviljas. Skydds- och beredskapsarrangemangen liksom också metoderna för kärnavfallshantering ska vara ändamålsenliga, planerna för hanteringen av kärnbränslet ska vara tillräckliga etc. Den sökande ska överhuvudtaget förfoga över all nödvändig sakkunskap om användningen av kärnenergi.

Lönsamheten hos stora anläggningsprojekt som är värda flera miljarder euro ska bedömas först och främst av de företag som har investerat i dem. Initiativet till byggande av kärnkraftverk i Finland kommer inte från staten, och staten går exempelvis inte i borgen för kärnkraftsprojekt. Kärnenergilagen förutsätter i vilket fall som helst att aktören ska ha tillräckliga ekonomiska möjligheter att genomföra projektet och bedriva verksamhet.

Enheterna i Olkiluoto aktuella för drifttillståndsprövning, Hanhikivi aktuell för säkerhetsbedömning

Tredje enheten av kärnkraftverket i Olkiluoto (Areva EPR, 1600 megawatt) är större än någon annan enhet som är i drift ute i världen. Enheter av motsvarande storlek håller dock på att byggas i Taishan i Kina och i Flamanville i Frankrike. Vid provdriften av anläggningen inleder man s.k. värmetester under hösten och beredskap för bränsleladdning finns på våren 2018. Teollisuuden Voima (TVO) har som mål att inleda elproduktionen under 2018. Efter STUK:s säkerhetsuppskattning finns det sannolikt beredskap för att fatta beslut om drifttillstånd genast i början av 2018. Förlängning av drifttillstånden för de enheter i Olkiluoto som är i drift (OL1 och OL2) är också aktuell under det första halvåret 2018. TVO har ansökt om nytt drifttillstånd för dessa enheter för de följande 20 åren, dvs. till utgången av 2038.

De nuvarande drifttillstånden för de två kraftverksenheterna i Lovisa gäller till och med 2027 och 2030. På grund av verksamhetens långsiktiga natur kan dock Fortums beslut angående viljan att förlänga drifttiden för enheterna förväntas inom de närmaste åren.

Fennovoima inlämnade ansökan om att få uppföra kärnkraftverket Hanhikivi (Rosatom AES-2006, 1200 megawatt) sommaren 2015. STUK:s säkerhetsuppskattning, som är av väsentlig betydelse för beslutet, pågår alltjämt, men förutsätter att den sökande ännu levererar en avsevärd mängd dokumentmaterial. Tidtabellen för tillståndsprövningen beror alltså i hög grad på i vilken takt som bolaget själv lämnar in material i år och nästa år. ANM gör en omfattande bedömning av de förutsättningar för beviljande av tillstånd att uppföra anläggning som anges i lag, inklusive den sökandes ekonomiska förutsättningar, och bereder i sinom tid själva beslutsförslaget.

Också nedläggning av en kärnanläggning är aktuell i Finland. VTT ansökte i juni 2017 om tillstånd att lägga ned sin forskningsreaktor som hade byggts i början av 1960-talet. Ärendet kommer att tas upp i statsrådet sannolikt nästa år. Med tanke på nedläggningar har en ändring av kärnenergilagen nyss föreslagits. Den går ut på att ett särskilt tillstånd ska sökas också för denna fas i ett kärnkraftverks livscykel. Statsrådet ska fatta beslut också om detta tillstånd.

Onkalo representerar ansvarsfullhet och kompetens inom området

Lägesbilden i fråga om tillstånden skulle inte vara komplett utan Posivas grotta, kallad Onkalo, som bryts i berggrunden på Olkiluoto och är avsedd för slutförvaring av högaktivt kärnavfall. Posivas projekt var det första i världen som år 2015 fick tillstånd att uppföra en slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle. Ansökan om drifttillstånd kommer att vara aktuell i början av 2020-talet och beviljande av drifttillstånd omkring år 2023. Projektets framskridande är resultatet av ett långsiktigt arbete vars första grundpålar sattes redan på 1980-talet.

Under årtiondenas lopp har kunnandet på kärnavfallsområdet i Finland ökat och är nu av världsklass och en potentiell exportprodukt. Ett bevis på ansvarstagande är också att kraftbolagen i Finland själva bekostar kärnavfallshanteringen i dess helhet. I detta syfte samlas det i förväg medel av bolagen till Statens kärnavfallshanteringsfond. Reserveringsfondens balansomslutning är för närvarande ca 2,5 miljarder euro.

Det finländska geologiska kunnandet inbegriper också Terrafamegruvans planer på tillvaratagande av uran. Enligt lagens terminologi handlar det också i detta fall om användningen av kärnenergi, som kräver statsrådets tillstånd. Terrafame förväntas lämna in sin ansökan ännu i höst.

Riku Huttunen, överdirektör för energiavdelningen vid ANM